Bernhard Ingelsson (sjöräddningskryssare)

Bernhard Ingelsson
Bernhard Ingelsson i museihamnen 2010.
Allmänt
Typ	Livräddningskryssare
Historik
Byggnadsvarv	Hammarbyverken i Stockholm
Färdigställd	1944
I tjänst	Räddningsstation Torekov 1945-73 Räddningsstation Svanshall 1974 Räddningsstation Ornö 1976-78 Räddningsstation Grankullavik 1978-80 Räddningsstation Sölvesborg 1981-95
Öde	Museifartyg i Stockholm
Tekniska data
Byggnadsmaterial	Stål
Längd ö.a.	11,9 meter
Bredd	3,9 meter
Djupgående	1 meter

Räddningskryssaren Bernhard Ingelsson är ett museifartyg vid Vasamuseet i Stockholm.

Räddningskryssaren byggdes 1944 av Hammarbyverken i Henriksdalshamnen i Stockholm. Skrovet är utförd i stål och tillsammans med räddningskryssaren Bror Ulrich (1940) och Hjalmar Branting (1945) utgjorde hon de första helsvetsade stålräddningskryssarna i svensk tjänst. Bernhard Ingelsson har bland annat tjänstgjort vid Sjöräddningssällskapets Räddningsstation Torekov i Skåne.

Namnet Bernhard Ingelsson härrör från dåvarande VD:n för Rederi AB Kärnan, som 1916 tog initiativ till att bilda Rederi AB Transmarin.^[1]

Fartygets nuvarande exteriör har tillkommit genom successiva ombyggnader under hennes aktiva tid. Sedan 1996 tillhör hon Statens maritima museer och inköptes från Sjöräddningssällskapet med medel tillställda av Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. I Sjöhistoriska museets museihamn ligger hon tillsammans med fyrskeppet Finngrundet, torpedbåten HMS Spica (T121) och isbrytaren S/S Sankt Erik.

Källor

• Uppgifter enligt Sjöhistoriska museet, läst 2015-02-04

Noter