Berndt Hasselrot

Berndt Hasselrot
Född	23 mars 1862[1][2] Norra Säms församling[1][2], Sverige
Död	14 oktober 1930[1][2] (68 år) Kärnbo församling[1][2], Sverige
Begravd	Mariefreds kyrkogård[3][4]
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Lunds universitet[2] Leipzigs universitet
Sysselsättning	Författare[5], ämbetsman, politiker
Befattning
Justitieombudsmannen (1906–1913)[1][2] Sveriges justitieminister Regeringen Hammarskjöld (1914–1917)[1] Hovrättspresident för Hovrätten över Skåne och Blekinge (1914–1917)[1][2]
Maka	Gunnel Hasselrot
Barn	Stig Hasselrot (f. 1896) Bengt Hasselrot (f. 1910)
Föräldrar	Carl Hasselrot
Släktingar	Carl Birger Hasselrot (syskon) Pehr Hasselrot (syskon) Bror Hasselrot (syskon)
Utmärkelser
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1915)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Berndt Fridolf Engelbrecht Hasselrot, född den 23 mars 1862 på Sämsholm, Norra Säms socken, Älvsborgs län, död den 14 oktober 1930 på Gripsnäs, Kärnbo församling, Södermanlands län,^[6] var en svensk ämbetsman och politiker (konservativ). Han var Sveriges justitieminister 1914–1917.

Hasselrot avlade hovrättsexamen i Lund 1885 samt bedrev juridiska studier i Leipzig och Berlin. År 1888 blev han vice häradshövding, 1892 fiskal och 1894 assessor i Göta hovrätt, i Svea hovrätt 1896. Från oktober 1906 till 1913 var han justitieombudsman, justitieminister mellan 17 februari 1914 och 30 mars 1917 samt president i Skånska hovrätten 1913–1929.^[7]

Som justitieombudsman förvärvade Hasselrot ett stadgat rykte som den svenska folkfrihetens försvarare mot byråkratiska tendenser hos ämbetsmannakåren och utgav i en rad förtjänstfulla Ämbetsberättelser 1907–1913 uppslag till en rad lagförändringar. Vid sidan av sin ämbetsmannabana framträdde Hasselrot som en av Sveriges mest produktiva juridiska författare med en rad praktiskt värdefulla om än till formen något diffusa och till innehållet splittrade arbeten. Bland dessa märks Handelsbalken...jämte anmärkningar...och prejudikat (11 band, 1893–1908, 2:a upplagan 1910–1911), Juridik och politik (3 band, 1920–1921), Juridiska skrifter (10 band jämte 2 supplement med tillägg 1921–1924). Till sin politiska uppfattning var Hasselrot moderat, och sökte 1920 förgäves skapa ett nytt politiskt mellanparti med skriften Centerns syften (1920).^[7]

Berndt Hasselrot var son till Carl Hasselrot, halvbror till Carl Birger, Mathias och Bror Hasselrot, helbror till Pehr och Carl-Axel Hasselrot, far till Stig och Bengt Hasselrot samt svärfar till Ivar af Sillén. Han var gift med Gunnel Hasselrot och ägde Ro gård i Uppland. Genom sitt giftermål blev han en stor intressent i svenska tändsticksindustrin även ordförande i Svenska Tändsticks AB, och andra bolag.^[7] Berndt Hasselrot satt bland annat i styrelsen för Jönköpings och Vulcans tändsticksfabrik AB och Katrinefors AB. Han är begravd på Mariefreds kyrkogård. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott finns en bröstbild i gipsrelief utförd av skulptören Sven Anderson (1846–1920).

• Handelsbalken jämte dithörande författningar med förklarande anmärkningar (11 delar)

• Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 5 juni 1915.^[8]
• Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1910.^[9]

• 
  Berndt Hasselrots gravvård på Mariefreds kyrkogård
• 
  Berndt Hasselrots initialer på vården

• Palmstierna, Erik, Åtskilliga egenheter: karaktärsstudier och silhuettklipp. Stockholm 1950, s. 76
• Hasselrot, Berndt i Vem var det? (1944)

• Wikimedia Commons har media som rör Berndt Hasselrot.
  Bilder & media