Bernard le Bovier de Fontenelle

Bernard le Bovier de Fontenelle
Född11 februari 1657[1][2][3]
Rouen[4], Frankrike
Död9 januari 1757[1][2][3] (99 år)
Paris[4]
BegravdSaint-Roch[5]
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidLycée Pierre-Corneille
SysselsättningFilosof[6], librettist[7], matematiker[8], advokat, religionsvetare[6], satiriker[8], författare[6][9], dramatiker, poet[6], astronom[6]
Befattning
Stol nummer 27 i Franska akademien (1691–1757)[10]
Secrétaire perpétuel, Franska vetenskapsakademin (1697–1740)[11]
SläktingarPierre Corneille
Thomas Corneille
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Bernard le Bovier de Fontenelle, född 11 februari 1657 i Rouen, död 9 januari 1757 i Paris, var en fransk författare, Pierre Corneilles systerson. Han var ledamot av Franska akademien och Franska vetenskapsakademien.

Biografi

Sedan Bernard le Bovier de Fontenelle blivit utexaminerad ur ett jesuitkollegium med vitsordet att vara "en i alla hänseenden fullkomlig ung man", ägnade han sig åt advokatyrket, men förlorade sin första och enda process. Han beslöt då att ägna sig åt litteraturen.

År 1680 debuterade han med tragedin Aspar, vilken gjorde fullständigt fiasko, och, med undantag av operan Thetis et Pelée (1689; "Thetis och Pelée", Stora Bollhuset i Stockholm 1773), rönte hans följande dramatiska skapelser inte större framgång. År 1683 utgav han Nouveaux Dialogues des morts, ett arbete som förskaffade honom ett verkligt litterärt anseende. Ännu ryktbarare blev han genom Entretiens sur la pluralité des mondes (1686), i vilket Descartes’ astronomiska teorier framställs med ett populärvetenskapligt framställningssätt som dittills varit okänd.

År 1687 bosatte han sig i Paris och utgav samma år Histoire des oracles (bearbetad efter ett latinskt arbete av holländaren van Dale), vilket framkallade bannor från prästerligt håll. 1691 blev han medlem av Franska akademien och 1699 ständig sekreterare i Franska vetenskapsakademien. I denna senare egenskap utgav han Histoire du renouvellement de l’Académie des Sciences (1699) och Eloges des académiciens (1708; ny uppl. 1719), hans båda huvudarbeten av vilka det senare blev stilbildande för lovtal i akademisk stil. Bland Fontenelles övriga arbeten må särskilt nämnas Géométrie de l'infini (1727) och Apologie des lourbillons (1752). Hans Œuvres, 11 band, utgavs 1766 (flera upplagor).

Fontenelle utgör i den franska litteraturen en länk mellan den klassicistiska period som representeras av Corneille, Racine och Boileau, och den nya upplysningstid vars främsta talesmän är Voltaire, d’Alembert och Diderot. Dock tillhörde han mera 1700-talets upplysningsfilosofer än 1600-talets "beaux esprits". Han är en representant för fransk klarhet i uppfattning och framställning. Som vetenskapsman intar han dock underordnad ställning; såsom bearbetare i populär form är han däremot banbrytare.

Utmärkelser

Asteroiden 10069 Fontenelle är uppkallad efter honom.[12]

Böcker på svenska

Éléments de la géométrie de l'infini, 1727
  • Samtal om flere werldar (översättning Jeremias Wallenius, Stockholm, 1759)
  • Samtal mellan döda: ett urval (översättning Lisa Matthias och Lily Vallquist, Bibliofila klubben, 1950)
  • Samtal om världarnas mångfald (översättning Jan Stolpe, Carmina, 1979) (Entretiens sur la pluralité des mondes)

Externa länkar

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Fontenelle, Bernard le Bovier de, 1904–1926.

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Bernard Le Bovier de Fontenelle, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Фонтенель Бернар Ле Бовье де”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.tombes-sepultures.com .[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Bibliothèque nationale de France, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Franska akademien, läs online, läst: 8 juni 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ Bernard LE BOUYER de FONTENELLE (på franska), Franska akademien, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ ”Minor Planet Center 10069 Fontenelle” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10069. Läst 6 juni 2023. 
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Fontenelle - Élements de la geometrie de l'infini, 1727 - 1520530.jpg
Élements de la geometrie de l'infini. Suite des memoires de l'Academie Royale des sciences. - Paris : de l'Imprimerie royale, 1727. - [28], 548 p., 1 c. di tav. ripiegata ; 4º. - Il nome dell'autore si desume dall'Extrait des registres de l'Academie Royale des Sciences a c. c3v .
Fontenelle.jpg
Portrait de Fontenelle.