Bernard-Germain de Lacépède

Bernard Germain de Lacépède
Född26 december 1756[1][2][3]
Agen[4], Frankrike
Död6 oktober 1825[1][2][5] (68 år)
Épinay-sur-Seine[4], Frankrike
Andra namnM. P. D. L. C.[6]
Medborgare iFrankrike[7]
SysselsättningPolitiker, professor, skribent[8], ornitolog, iktyolog, kompositör[9], naturvetare, zoolog, herpetolog
Befattning
Ledamot av Sénat conservateur
Fransk pair
Hederslegionens storkansler
Fransk pair
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling (1791–1792)
President, Franska vetenskapsakademin (1797–1798)
President, Franska vetenskapsakademin (1811–1811)
ArbetsgivareUniversitetet i Paris
Utmärkelser
Storkors av Hederslegionen
Fellow of the Royal Society
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Bernard-Germain de Lacépède.
Bernard-Germain de Lacépède.

Bernard-Germain-Étienne de Laville-sur-Illon de Lacépède (eller la Cépède), född 26 december 1756 i Agen, död 6 oktober 1825 i Épinay-sur-Seine, var en fransk greve och naturforskare.

Hans grundläggande utbildning var noga handhavd av fadern och han erhöll genom naturforskaren Buffon anställning i Jardin du Roi (botaniska trädgården) samt utsågs att fortsätta dennes Histoire naturelle. Lacépède var anhängare av revolutionen och var medlem av de konstituerande (1789–1791) och lagstiftande (1791–1792) församlingarna och de femhundrades råd (1795–1799) samt blev slutligen senatens president.

Han var hela tiden en trogen anhängare av Napoleon I och utnämndes 1809 till statsminister. Efter restaurationen fick han 1819 en plats i pärskammaren. Från 1793 var han professor vid Muséum d'histoire naturelle. Han invaldes 1812 som utländsk ledamot nummer 205 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Hans förnämsta arbeten är Histoire naturelle des quadrupèdes ovipares et des serpents (1788–1789), Histoire naturelle des reptiles (1789), Histoire naturelle des poissons (1798–1803) och Histoire naturelle des cétacés (1804), vilka utgör en fortsättning till Buffons stora naturhistoria.

I sin ungdom sysselsatte Lacépède sig med musik (han var nära vän med tonsättaren Gluck), skrev ett par operor, vilka aldrig uppfördes, samt ett arbete med titeln Poétique de la musique (1781–1785). Dessutom författade han en omfångsrik Histoire générale, physique et civile de l'Europe (18 band, 1826) samt flera romaner. Efter hans död utkom Histoire naturelle de l'homme (1827) samt Les âges de la nature (1830).

Bland arter som först beskrivits av Lacépède återfinns vanlig clownfisk (Amphiprion percula, Lacépède, 1802), vikval (Balaenoptera acutorostrata, Lacépède, 1804), alligatorbengädda (Atractosteus spatula, Lacépède, 1803) och vattenmockasin (Agkistrodon piscivorus, Lacépède, 1789).

De obebodda Lacepede Islands i Indiska oceanen 30 kilometer utanför Dampier Peninsula i Western Australia upptäcktes av den franske upptäcktsresanden Nicolas Baudin 1801 och namngavs till Lacépèdes ära. Tofsfisken (Lophotus lacepede, Giorna, 1809 ) och smörbultsfisken (Odontamblyopus lacepedii, Temminck & Schlegel, 1845) har sina vetenskapliga namn efter Lacépède.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, omnämnd som: Bernard, Germain, Etienne De La Ville-Sur-Illon De Lacépède, Sycomore-ID: 12845, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: C/0/38, omnämnd som: Bernard Germain Etienne La ville-sur-illon de, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: Bernard-Germain-Etienne-de-La-Ville-Lacepede, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6vv4dwb, omnämnd som: Bernard Germain de Lacépède, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2004236825, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 92270, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats