Berlins spårväg

	S-BahnStraßenbahn Berlin
	Spårvagn av typ Bombardier Flexity Berlin
Allmänt
Plats	Berlin, Tyskland
Antal linjer	22
Antal hållplatser	382
Turtäthet	5-10 min
Antal passagerare	197 milj/år
Organisation
Invigd	1865
Trafikoperatör	BVG
Tekniska fakta
Banlängd	196 kilometer
Spårvidd	1,435 mm; (normalspår) millimeter
Elektrifierad	Ja
Matning	Luftledning
Linjekarta

Berlins spårväg är ett av världens största och äldsta spårvagnssnät och återfinns främst i östra delen av Berlin.

Flera linjer går till Alexanderplatz och Hackescher Markt. Sammanlagt har Berlin 22 spårvägslinjer. De linjer som har ett M före siffran kallas för Metro Tram och är de mest trafikerade spårvägslinjerna och fungerar som ett komplement till tunnelbanan. M-linjerna går även dygnet runt till skillnad från övriga linjer.

I största delen av Tyskland kallas spårväg vanligen Straßenbahn, men i Berlin har Tram börjat användas av BVG i skyltningen, möjligtvis för att tydligare skilja det från S-Bahn och lättare förstås av utländska besökare. Tram, eller Trambahn, är också en sedan tidigare vanlig benämning i Sydtyskland, Österrike och Schweiz.

Historia

Berlin fick en hästdriven spårväg 1865 då den första linjen från Brandenburger Tor till Charlottenburg startade. Det var den första hästspårvagnen i Tyskland. 16 maj 1881 öppnades världens första elektriska spårväg i Gross-Lichterfelde av Werner von Siemens. I slutet av 1800-talet elektrifierades spårvägen under ledning av Werner von Siemens och den första linjen drevs av Siemens & Halske. Elektrifieringen av existerande nät avslutades 1902. Vid denna tid kördes spårvägen av flera olika bolag, både privata och kommunala. 1929 skapades så BVG och all spårvägstrafik hamnade i ett och samma bolag.

Berlins delning 1 augusti 1949 delade även spårvägsnätet och BVG. När Berlinmuren uppfördes 1961 uppstod två skilda spårvägsnät i staden. De flesta äldre spårvagnar fanns i vagnhallar på västsidan. Spårvägen i Västberlin lades ned 1967 och istället satsade staden på att bygga ut tunnelbanenätet. I Östberlin spelade spårvägen en fortsatt roll men även här skedde nedläggningarna och borttagande av spår, bland annat när Alexanderplatz byggdes om. Däremot byggdes nätet ut när nya förorter byggdes i Marzahn, Hohenschönhausen och Hellersdorf. Från 1954 skedde underhållet av vagnarna på RAW Schöneweide.

Efter murens fall har några spårvägslinjer förlängts från östra Berlin in i västra Berlin. 1995 förlängdes spårvägen på Bornholmer Strasse västerut med nya stationer vid tunnelbanestationerna Seestrasse i Wedding och Osloer Strasse i Gesundbrunnen. Spårväg har även dragits till den nya centralstationen Berlin Hauptbahnhof.

Linjer

Linje	Sträcka
M1	Mitte, Am Kupfergraben - Rosenthal Nord / Niederschönhausen, Schillerstrasse
M2	Alexanderplatz - Heinersdorf
M4	Hackescher Markt - Hohenschönhausen, Zingster Strasse / Falkenberg
M5	Berlin Hauptbahnhof - Hohenschönhausen, Zingster Strasse
M6	Hackescher Markt - Hellersdorf, Riesaer Straße
M8	Berlin Hauptbahnhof - Ahrensfelde
M10	Turmstraße - Warschauer Strasse
12	Mitte, Am Kupfergraben - Weissensee, Pasedagplatz
M13	Wedding, Virchow-Klinikum - Warschauer Strasse
16	Frankfurter Allee - Ahrensfelde
M17	Falkenberg - Adlershof
18	Hellersdorf, Riesaer Strasse - Springpfuhl
21	Lichtenberg /Gudrunstrasse - Schöneweide
27	Weissensee, Pasegdagplatz - Krankenhaus Köpenick
37	Lichtenberg /Gudrunstrasse - Schöneweide
50	Französisch Buchholz, Guyotstrasse - Wedding, Virchow Klinikum
60	Johannisthal, Haeckelstraße - Friedrichshagen, Altes Wasserwerk
61	Schöneweide - Rahnsdorf/Waldschänke
62	Wendenschloss - Mahlsdorf
63	Adlershof, Landschaftspark Johannisthal - Mahlsdorf, Rahnsdorfer Straße
67	Schöneweide - Krankenhaus Köpenick
68	Köpenick - Alt-Schmöckwitz
Totalt

Navigation

Navigering

Temaportaler

Berlins spårväg

Innehåll

Historia

Linjer

Bilder

Se även

Externa länkar

Media som används på denna webbplats