Berlins sexdagars
Berlins sexdagars är ett tyskt sexdagarslopp i bancykling som arrangeras i Berlin, där första upplagan, som hölls 15–21 mars 1909, var det tredje sexdagarsloppet för tvåmannalag i Europa, efter ett lopp i London 1903 och ett misslyckat försök i Toulouse 1906.[1] Berlinloppet blev en succé och flera lopp följde, inte bara i Berlin, utan även i andra tyska städer som Bremen 1910, Frankfurt 1911, Dresden 1911, Hamburg 1911 och Hannover 1913 (därtill i Bryssel 1912 och Paris 1913). Berlins sexdagarslopp hölls sedan årligen (två upplagor 1912) till och med 1914 då första världskriget avbröt arrangemangen. Det återupptogs 1919 och därefter kördes det från 1922 fram till och med 1924, då den tyska nazistregimen förbjöd sexdagarslopp, från 1924 till 1932 två lopp per år och 1926 till och med tre lopp. Efter andra världskrigets slut återuppstod sexdagarsloppen i Tyskland, för Belins del i december 1949, varefter två upplagor kördes årligen, en på hösten och en på våren utom 1955–1960 och 1963, fram till 1970, varefter endast loppen i oktober arrangerades. Efter murens fall upphörde loppet från 1991, men återuppstod 1997, nu hållet i slutet av januari. Det ställdes in 2021 och 2022 på grund av coronapandemin, men arrangerades igen 2023, dock reducerat till tre dagar och 2024 reducerades loppet till två dagar.
De två första åren hölls det i en utställningshall i anslutning till Berlins zoo, men 1911 flyttades det till det nybyggda Sportpalast[2], där det sedan hölls fram till 1934, och, efter att ha hållits i Halle 1 vid Masurenallee från återuppståndelsen 1949 till mitten av 1950-talet, återigen, när det under kriget sönderbombade Sportpalast blivit återuppbyggt, till 1972. Därefter revs Sportpalast och från 1973 hölls loppet i stället i Deutschlandhalle. 1997 flyttade det så till den nybyggda Velodrom.[3][4]
På platsen där Velodrom står fanns innan Werner-Seelenbinder-Halle. Här hölls mellan 1950 och 1989 "Berliner Winterbahnrennen" som var Östberlins motsvarighet till Berlins sexdagars för amatörer.[5]
Flest segrar, nio stycken, har tysken Klaus Bugdahl.
Podieplaceringar
| År | Vinnare | Tvåa | Trea |
|---|---|---|---|
| 1909 mars |  James Henri Moran Floyd MacFarland |  John Stol Marcel Berthet | Georges Passerieu Maurice Brocco |
| 1909 dec. 1910 jan. |  Walter Rütt Jackie Clark | John Stol Robert Walthour | Marcel Berthet Maurice Brocco |
| 1911 nov. | John Stol Walter Rütt | James Henri Moran Floyd McFarland | Guus Schilling Maurice Brocco |
| 1912 feb. | John Stol Walter Rütt | James Henri Moran Joe Fogler | Alfred Hill Eddy Root |
| 1912 mars | John Stol Walter Rütt | Willy Lorenz Karl Saldow | James H. Moran Eddy Root |
| 1913 jan. | Alfred Hill Jackie Clark | Jules Miquel John Stol | Willy Lorenz Karl Saldow |
| 1914 feb. | Willy Lorenz Karl Saldow | Jules Miquel John Stol | Walter Rütt Arthur Stellbrink |
| 1915- 1918 | ej avhållet | ||
| 1919 april | Willi Techmer Karl Saldow | Walter Sawall Willy Lorenz | Emil Lewanow Otto Pawke |
| 1920- 1921 | ej avhållet | ||
| 1922 feb. | Fritz Bauer Karl Saldow | Erich Aberger Willy Lorenz | Klaas van Nek Richard Huschke |
| 1923 feb./mars | Fritz Bauer Oskar Tietz | Adolf Huschke Richard Huschke | Max Hahn Franz Krupkat |
| 1924 jan./feb. | Willy Lorenz Karl Saldow | Fritz Bauer Franz Krupkat | Arthur Stellbrink Willi Techmer |
| 1924 mars | Richard Huschke Franz Krupkat |  Giuseppe Oliveri Alessandro Tonani | Emil Lewanow Walter Rütt |
| 1925 jan. | Walter Rütt Émile Aerts | Max Hahn Oskar Tietz | Alfred Grenda Alex McBeath |
| 1925 mars | Aloïs Persyn Jules Verschelden | Max Hahn Oskar Tietz | César Debaets Emile Thollembeek |
| 1926 jan. | Harry Horan Reginald McNamara | Franco Giorgetti Willy Rieger | Max Hahn Oskar Tietz |
| 1926 april | Lucien Louet Pierre Sergent | Anthony Beckman Ray Eaton | Erich Junge Willy Gottfried |
| 1926 nov. | Georges Wambst Charles Lacquehay | Erich Junge Gabriel Marcillac | Émile Aerts Jules Van Hevel |
| 1927 jan. | Willy Lorenz Alessandro Tonani | Paul Buschenhagen Emile Thollembeek | Paul Koch Pierre Rielens |
| 1927 nov. | Piet van Kempen Maurice Dewolf | Oskar Tietz Emile Thollembeek | Georg Kroschel Lothar Ehmer |
| 1928 mars | Georg Kroschel Lothar Ehmer | Oskar Tietz Willy Rieger |  Emil Richli Piet van Kempen |
| 1929 jan. | Franz Duelberg Otto Petri | Alfons Goossens Gérard Debaets | Georg Kroschel Erich Junge |
| 1929 nov. | Erich Dorn Erich Maczynski | Georg Kroschel Lothar Ehmer | Gottfried Hürtgen Werner Miethe |
| 1930 feb./mars | Piet van Kempen Paul Buschenhagen | Georg Kroschel Willy Rieger | Jan Pijnenburg Karl Göbel |
| 1930 nov. | Viktor Rausch Gottfried Hürtgen | Piet van Kempen Adolf Schön | Georg Kroschel Willy Rieger |
| 1931 mars | Jan Pijnenburg Adolf Schön | Emile Thollembeek Oskar Tietz | Karl Göbel Alfredo Dinale |
| 1931 okt./nov. | Paul Broccardo Oskar Tietz | Karl Göbel Adolf Schön | Willy Funda Adolphe Charlier |
| 1932 feb. | Paul Broccardo Oskar Tietz | Gottfried Hürtgen Viktor Rausch | Roger Deneef Adolphe Charlier |
| 1932 nov. | Paul Broccardo Marcel Guimbretière | Willy Funda Adolf Schön | Lothar Ehmer Willy Rieger |
| 1933 nov. | Roger Deneef Albert Buysse | Adolphe Charlier Oskar Tietz | Karl Göbel Adolf Schön |
| 1934 mars | Walter Lohmann Viktor Rausch | Frans Slaats Adolphe Van Nevele | Werner Ippen Hans Zims |
| 1935- 1948 | ej avhållet | ||
| 1949 dec. | Ferdinando Terruzzi Severino Rigoni | Alfred Strom Reginald Arnold | Ludwig Hörmann Lucien Gillen |
| 1950 mars | Alfred Strom Reginald Arnold | Jean Roth Gustav Kilian | Robert Naeye Ludwig Hörmann |
| 1950 dec. | Alfred Strom Reginald Arnold | Bernard Bouvard Henri Surbatis | Rudi Mirke Hans Preiskeit |
| 1951 mars | Heinz Vopel Gustav Kilian | Severino Rigoni Ferdinando Terruzzi | Guy Lapébie Lucien Gillen |
| 1951 nov./dec. | Guy Lapébie Émile Carrara | Alfred Strom Reginald Arnold | Walter Bucher Armin von Büren |
| 1952 mars | Guy Lapébie Émile Carrara | Jean Roth Armin von Büren | Heinz Zoll Waldemar Knoke |
| 1952 nov./dec. | Heinz Zoll Émile Carrara | Jean Roth Walter Bucher | Hans Preiskeit Walter Zehnder |
| 1953 okt./nov. | Jean Roth Walter Bucher | Hans Ziege Théo Intra | Ferdinand Kübler Oscar Plattner |
| 1954 mars | Gerrit Peters Gerrit Schulte | Roger Godeau Georges Senfftleben | Jean Roth Walter Bucher |
| 1954 okt. | Dominique Forlini Émile Carrara | Stan Ockers Rik Van Steenbergen | Hans Ziege Horst Holzmann |
| 1955 okt. | Ferdinando Terruzzi Lucien Gillen |  Kay Werner Nielsen Evan Klamer | Sydney Patterson Rik Van Steenbergen |
| 1956 okt. | Jean Roth Walter Bucher | Hans Ziege Ferdinando Terruzzi | Kay Werner Nielsen Evan Klamer |
| 1957 okt. | Emile Severeyns Rik Van Steenbergen | Reginald Arnold Ferdinando Terruzzi | Klaus Bugdahl Gerrit Schulte |
| 1958 okt. | Klaus Bugdahl Gerrit Schulte | Emile Severeyns Rik Van Steenbergen | Kay Werner Nielsen Palle Lykke Jensen |
| 1959 okt. | Kay Werner Nielsen Palle Lykke Jensen | Emile Severeyns Rik Van Steenbergen | Klaus Bugdahl Hans Jarosczewicz |
| 1960 okt. | Peter Post Rik Van Looy | Klaus Bugdahl Hans Junkermann | Kay Werner Nielsen Palle Lykke Jensen |
| 1961 jan. | Rik Van Steenbergen Klaus Bugdahl | Peter Post Rik Van Looy | Kay Werner Nielsen Palle Lykke Jensen |
| 1961 okt. | Klaus Bugdahl Fritz Pfenninger | Peter Post Rik Van Looy | Emile Severeyns Rik Van Steenbergen |
| 1962 jan. | Peter Post Rik Van Looy | Klaus Bugdahl Fritz Pfenninger | Emile Severeyns Rik Van Steenbergen |
| 1962 okt. | Rudi Altig Hans Junkermann | Rik Van Looy Peter Post | Emile Severeyns Rik Van Steenbergen |
| 1963 okt. | Sigi Renz Klaus Bugdahl | Rik Van Looy Rik Van Steenbergen | Freddy Eugen Palle Lykke Jensen |
| 1964 jan. | Sigi Renz Klaus Bugdahl | Freddy Eugen Palle Lykke Jensen | Wolfgang Schulze Fritz Pfenninger |
| 1964 okt. | Peter Post Fritz Pfenninger | Freddy Eugen Hans Junkermann | Sigi Renz Klemens Grossimlinghaus |
| 1965 jan. | Fritz Pfenninger Peter Post | Sigi Renz Klaus Bugdahl | Dieter Kemper Horst Oldenburg |
| 1965 okt. | Dieter Kemper Rudi Altig | Sigi Renz Wolfgang Schulze | Fritz Pfenninger Peter Post |
Bildgalleri
Sportpalast på 1920-talet.
Deltagare vid Berlins sexdagars 1922.
(c) Bundesarchiv, Bild 102-13120 / CC-BY-SA 3.0Strax före starten 1932
(c) Bundesarchiv, Bild 183-J05235 / Schwahn / CC-BY-SA 3.0Från 1934 förbjöd nazistregimen sexdagarslopp och cykelbanan i Sportpalast revs. I stället blev byggnaden en viktig lokal för politiska massmöten. Här Goebbels "sportpalasttal" i februari 1942.
Det återuppbyggda Sportpalast 1955 till vilket sexdagarsloppet återvände.
1997 flyttade loppet till Velodrom Berlin.
Erik Zabel, som vinnare av en deltävling under dag 5 2009.
Referenser
- 6 jours de Berlin (Allemagne) på Mémoire du cyclisme.
Noter
- ^ Loppet i Toulouse avbröts efter drygt två dygn på grund av kontroverser, men återupptogs senare (ungefär en dag gick förlorad). Se 6 jours de Toulouse (France) Arkiverad 25 september 2024 hämtat från the Wayback Machine. på Mémoire du cyclisme och "Les Six Jours de Bazacle" i L'Auto 28 september 1906, sid. 4.
- ^ Wolfgang Helfritsch, Im Sportpalast: »Original Böser Buben Ball«, ur Berlinische Monatsschrift 2/2001 (se sid. 80).
- ^ Torsten Hasselbauer, Ein runde Sache, Die Tageszeitung 21 januari 2011.
- ^ Als noch um Badewannen und Schweine geradelt wurde i Berliner Morgenpost 24 januari 2003.
- ^ ”Sport:Die runde Sache” (på tyska). Der Tagesspiegel. 27 januari 2005. https://www.tagesspiegel.de/sport/die-runde-sache-1189084.html.
- ^ Marcel Stein, Sixdays: Spannung bis zum letzten Sprint i Berliner Morgenpost 28 januari 2024.
- ^ Niederländischer Sieg beim Berliner Sechstagerennen på Rundfunk Berlin-Brandenburg 28 januari 2024.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
.svg)
Flag of the Germans(1866-1871)
.svg)
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Kingdom of Sardinia (1851-1861) and of the Kingdom of Italy (1861-1946). Use: Civil flag and ensign. In a governmental or a military context, the crowned version (see Crowned version) was always used (as State flag and naval ensign).
.svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
.svg)
Flag of Liechtenstein
_crowned.svg){kind=link}
(c) Bundesarchiv, Bild 102-13120 / CC-BY-SA 3.0
Blick in den Sportpalast kurz vor dem Start.
Författare/Upphovsman: Hermann Dernburg, Licens: CC0
Hermann Dernburg (1868-1935)
Sportpalast, Berlin
Inhalt: Ansicht
Projektzeit: 1909-1910
Gattung: Foto
Material/Technik: Foto auf Karton
Maße: 29,8 x 40,4 cm
Ort: Berlin
Straße: Potsdamer Straße
Inventarnummer: F 13610
URL: https://architekturmuseum.ub.tu-berlin.de/P/229643.php
Omschrijving: Deelnemers aan de Berlijnse wielerzesdaagse in het plaatselijke Sportpalast/sportpaleis, Duitsland 1922. De genummerden vlnr Saldow, Walthour, Stellbrink, Lorenz, Klaas van Nek, R. Huschke, Apelhans.
.svg)
National flag and merchant ensign of Germany from 1933 to 1935.
(c) Bundesarchiv, Bild 183-J05235 / Schwahn / CC-BY-SA 3.0
Am Donnerstagabend fand im Berliner Sportpalast eine Grosskundgebung der Bevölkerung Berlins statt, in der Reichsminister Dr. Goebbels mit schonungsloser Offenheit die Gefahr aufzeigte, in der Europa schwebt. Die von dem alten nationalsozialistischen Kampfgeist getragene Veranstaltung brachte das einmütige und leidenschaftliche Bekenntnis der Teilnehmer, der Männer und Frauen, der Ritterkreuzträger und Rüstungsarbeiter, der Verwundeten und zahllosen Männer aus allen Schaffens- und Wissensgebieten, den Krieg rücksichtslos und in seiner radikalsten Totalität zu führen und den Sieg über den Bolschewismus zu erzwingen.
UBz: Uebersicht über den Sportpalast während der Kundgebung.
Författare/Upphovsman: Velomax, Licens: CC BY-SA 4.0
Die spektakuläre Dachansicht aus der Luft.
Flag of the Germans(1866-1871)
Författare/Upphovsman: Nicola at de.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0 de
Erik Zabel bei seiner Verabschiedung, Sechstage-Rennen Berlin 2009
Författare/Upphovsman: Harald-Reportagen, Licens: CC BY-SA 3.0
Der Berliner Sportpalast in der vereinfachten Form nach dem Wiederaufbau. Die Aufnahme ist ca. 1955 entstanden.