Bergs kommun
| Bergs kommun Kommun | |
 Gatubild från Svenstavik | |
| Slogan | Ute på riktigt! |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Bergs kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Jämtland Härjedalen |
| Län | Jämtlands län |
| Centralort | Svenstavik |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 7 141 ()[1] |
| Areal | 6 145,38 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 5 710,25 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 435,13 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 1,25 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 62°46′00″N 14°27′00″Ö / 62.766666666667°N 14.45°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Östersunds domkrets (–) Svegs domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2502[3] |
| Anställda | 1 075 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2326 |
| GeoNames | 2722709 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Bergs kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Härjedalen i Sverige. Centralort är Svenstavik.
Kommunen utgörs av en gammal kulturbygd, särskilt i området kring Hackås har ett flertal gårdar gått i arv genom generationer samt Storsjö kapell med bland annat Krankmårtenhögarna från 200 f.Kr.–200 e.Kr. Skogs- och fjällbygder utgör övriga delar av kommunen. Den viktigaste näringslivssektorn sett till sysselsättning var i början av 2020-talet den offentliga sektorn, men kommunen har även en viktig turistnäring.
Helagsfjället, Sveriges fjärde högsta fjäll med Sveriges sydligaste glaciär, och Flatruet, Sveriges högst belägna väg, ligger i kommunen.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, även om en viss uppgång kunde skönjas i slutet av 2010-talet. Bergs kommun har sedan kommunens bildande dominerats av Centerpartiet som styrt tillsammans med de övriga borgerliga partierna. Mandatperioden 2018–2022 styrde Centerpartiet i koalition med Socialdemokraterna.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Berg, Hackås, Klövsjö, Myssjö, Oviken, Rätan och Åsarne i Jämtland, samt Storsjö i norra Härjedalen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Åsarne landskommun först 1888 genom en utbrytning ur Berg och Storsjö landskommun bildades 1895 genom utbrytning ur Hede landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades Övre Ljungadalens landskommun genom sammanläggning av Storsjö, Klövsjö och Åsarne, medan Myssjö gick upp i Ovikens landskommun. Hackås landskommun tillfördes Näs och Sunne, medan Berg och Rätan förblev oförändrade.
Bergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Övre Ljungadalen, Oviken, Berg och Rätan samt en del ur Hackås landskommun (Hackås församling).[5]
Kommunen ingick från bildandet till 17 maj 2004 i Svegs domsaga och ingår sen dess i Östersunds domsaga.[6]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på sydsamiska är Bïerjen tjïelte[8].
Geografi
Topografi och hydrografi
Delar kommunens område innefattar den jämtländska så kallade silurbygden, vilket innebär att en berggrund av kalksten och lerskiffrar är täckt med en bördig jord av moränlera. Mjuka linjer präglar det ljusa landskapet. Bebyggelse och odling finns i anslutning till sjöarna. Området är en gammal kulturbygd, särskilt i området kring Hackås har ett flertal gårdar gått i arv genom generationer. Skogs- och fjällbygder utgör övriga delar av kommunen. I området med skog finns vidsträckta myrar. Som en följd av näringsfattig urbergsmorän och kallare klimat är skogens tillväxt låg. Även om ett flertal jordbruk försvunnit finns en hel del kvar, exempelvis i Klövsjö, där man ännu brukar jorden på traditionellt vis och håller fäbodväsendet levande.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
| Bergs kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Klimat
Genom de låga pasströsklarna mot Norge tränger sig atlantvindar vilket ger ett maritimt klimat.[9]
Naturskydd
År 2022 fanns 16 naturreservat i Bergs kommun.[11] Röjan är en äng omgiven av åker och skog som tillsammans är sex hektar. Området är skyddat på grund av den rika förekomst av orkidén brunkulla som är Jämtlands landskapsblomma.[12] Henvålen är ett 183 km² stort reservat som även löper in i Härjedalens kommun. Reservatet har flera skyddsklassningar förutom reservat. Det är också skyddat enligt Natura 2000 och våtmarkerna Aloppkölen och Käringsjökölen har högsta skyddsklass, RAMSAR. Dessutom är området av riksintresse för kulturmiljövård.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar – Bergs, Hackås, Hedebygden (ligger även i Härjedalens kommun), Oviken-Myssjö, Rätan-Klövsjö och Åsarne.
Från 2016 indelas kommunen istället i åtta distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[14] Berg, Hackås, Klövsjö, Myssjö, Oviken, Rätan, Storsjö och Åsarna.
Tätorter
Kommun är till ytan stor och avstånden mellan tätorterna är långa. Detra beror på att den ekonomiska utvecklingen byggt på de areella näringarna: jord- och skogsbruk.[15]
Totalt bodde 37,2 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[16] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns sex tätorter i kommunen:[17]
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Svenstavik | 1 018 |
| 2 | Hackås | 531 |
| 3 | Myrviken | 291 |
| 4 | Klövsjö | 342 |
| 5 | Åsarne | 254 |
| 6 | Hoverberg | 211 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
 | Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Ej uppdaterat avsnitt efter valet 2022. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Styre
Bergs kommun har sedan kommunens bildande dominerats av Centerpartiet som styrt tillsammans med de övriga borgerliga partierna.
År 1984 blev Olle Nord kommunalråd och var det i 14 år fram till 1998 då han lämnade posten och Centerpartiet efter interna stridigheter. Kommunvalet 2002 återkom han med sitt nya parti, Bergspartiet, som fick 41,3 procent av rösterna som främst kom från Centerpartiet. Efter valet inledde Bergspartiet ett minoritetsstyre och bröt därmed Centerpartiets dominans över kommunpolitiken. Efter två år (2004) inledde Bergspartiet ett majoritetsstyre med Socialdemokraterna och Folkpartiet. Folkpartiet hoppade dock av samarbetet i slutet av mandatperioden.
Vid kommunvalet 2006 blev Bergspartiet åter kommunens största parti och bröt sitt tidigare samarbete med Socialdemokraterna och valde i stället att regera med Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Vänsterpartiet valde att lämna den styrande majoriteten hösten 2008. Efter valet 2010 bildades en styrande koalition bestående av Centerpartiet, Folkpartiet och Socialdemokraterna som tillsammans samlade 19 av 31 mandat.
Mandatperioden 2014–2018 styrde en minoritetskoalition som utgjordes av Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[18] Valet 2018 ledde till att Centerpartiet återigen var vid makten, denna gång med Socialdemokraterna, vilka tillsammans bildade en majoritetskoalition.[19]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022[20] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Karin Paulsson |
| Förste vice ordförande | C | Jon Olofsson |
| Andre vice ordförande | M | Kent Karlsson |
Mandatfördelning 1970–2022
Under 2000-talet har antalet mandat i kommunfullmäktige successivt minskat. År 2002 från 45 till 39 mandat och 2010 till 31 mandat.[9]
| Valår | V | S | MP | UP | SD | ÖVR | BE | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 18 | 5 | 13 | 4 | 1 | 3 |
| 45 | 83,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 18 | 4 | 17 | 3 | 1 |
| 45 | 86,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 18 | 17 | 3 | 1 | 4 |
| 45 | 87,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 19 | 16 | 2 | 1 | 5 |
| 45 | 86,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 21 | 14 | 1 | 1 | 7 |
| 45 | 87,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 20 | 15 | 3 | 6 |
| 45 | 85,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 20 | 1 | 16 | 2 | 1 | 4 |
| 45 | 82,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 18 | 1 | 19 | 1 | 1 | 4 |
| 45 | 81,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 18 | 1 | 1 | 20 | 1 | 3 |
| 45 | 82,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 6 | 13 | 2 | 18 | 1 | 1 | 4 |
| 45 | 77,55 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 8 | 1 | 16 | 7 | 1 | 2 | 2 |
| 39 | 76,96 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 10 | 1 | 11 | 9 | 2 | 3 |
| 39 | 75,37 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 11 | 2 | 1 | 3 | 7 | 1 | 5 |
| 31 | 77,99 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 13 | 2 | 2 | 7 | 7 |
| 31 | 82,20 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 13 | 4 | 5 | 7 |
| 31 | 83,21 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 1 | 13 | 4 | 1 | 4 | 8 |
| 31 | 81,15 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter. För att stödja sitt arbete har kommunstyrelsen tre utskott, som vardera består av fem ledamöter: kommunstyrelsens arbetsutskott, samhällsbyggnadsutskottet samt utvecklingsutskottet.[21]
Övriga nämnder
Kommunen har sju nämnder[20] sedan valet 2018 då den nya styrande koalitionen beslutade att verksamhetsnämnden skulle delas och bli två nämnder utan utskott, vård- och socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Därtill bildades en ny teknisk nämnd.[19]
Förutom de nämnder som presenteras nedan finns även Miljö- och byggnadsnämnden som är gemensam med Härjedalens kommun och Överförmyndarnämnden som är gemensam med Bräcke kommun.[20] Nedan presenteras nämnderna och dess presidium mandatperioden 2018–2022.
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Utbildningsnämnden[20] | C | Torsten Medalen | S | Lennart Mattsson |
| Vård- och socialnämnden[20] | S | Karin Sundin | C | Lena Olsson |
| Valnämnden[20] | S | Ulla-Britt Lindblad | C | Sven-Åke Engmar |
| Fastighets- och IT-nämnd[20] | S | Martin Danielsson | M | Daniel Hillbom |
Valresultat 2022
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Hackås | 44,06 % | 39,66 % |
| M | Storsjö-Åsarna | 37,23 % | 26,41 % |
| SD | Klövsjö-Rätan | 14,56 % | 12,90 % |
| C | Oviksbygden | 13,51 % | 10,96 % |
| V | Hackås | 5,55 % | 3,73 % |
| BE | Oviksbygden | 6,80 % | 3,48 % |
| KD | Oviksbygden | 2,37 % | 1,43 % |
| MP | Oviksbygden | 1,08 % | 0,66 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Vänorter
Bergs kommun har en vänort:
Ort och land | Sedan
|
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Den viktigaste näringslivssektorn sett till sysselsättning var i början av 2020-talet den offentliga sektorn. Samtidigt stod tillverkningsindustrin som huvudsakligen bestod av småföretag för 15 procent av sysselsättningen. Bland företag inom denna sektor märktes Samhall AB i centralorten och Hackås Precisionsgjuteri AB. Jord- och skogsbruket stod för 14 procent av arbetstillfällena. Även vinterturismen var viktig för näringslivet.[9]
Turism
En av de viktigaste bas- och tillväxtnäringarna är besöksnäringen som till stor del är kopplad till fjällen och fjällturismen och är störst under vintern. Det finns fyra turistorter i kommunen: Gräftåvallen som är en del av Bydalsfjällen, Ljungdalen, Storsjön och de kringliggande kulturmiljöerna samt Destination Vemdalen.[15]
Infrastruktur
Transporter
Genom kommunen löper Europaväg 45 genom flera av kommunens större orter såsom Rätan, Åsarna, Svenstavik och Hackås. Vägen är viktig för kommunen dels därför att den utgör pendlingsstråk till Östersund men också för att den utgör en viktig länk för de turister som kommer söderifrån. Från Svenstavik mot Hallen i Åre kommun förbi Storsjöns västra sida via Hoverberg, Vigge och Myrviken går länsväg 321. Vägen är en viktig transportled genom som trafikeras av både lokal och långväga trafik. Väg Z531 (Flatruetvägen) är Sveriges högst belägna allmänna väg och är periodvis hårt trafikerad av turister på grund av de vackra vyerna. Genom kommunen löper även Inlandsbanan som har flera stopp i kommunen, däribland Hackås och Svenstavik.[15]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 7 141 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 248:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Bergs kommun 1970–2020[22] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 9 406 | |||
| 1975 | 8 906 | |||
| 1980 | 9 003 | |||
| 1985 | 8 641 | |||
| 1990 | 8 660 | |||
| 1995 | 8 480 | |||
| 2000 | 8 175 | |||
| 2005 | 7 696 | |||
| 2010 | 7 352 | |||
| 2015 | 7 032 | |||
| 2020 | 7 120 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 557, eller 7,88 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 067 den 31 december 2014).[23]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bergs kommun 7 067 personer. Av dessa var 498 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[24]
| Födelseland[24] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 6 569 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 65 |
| 3 |  Somalia | 59 |
| 4 | Afrika: Övriga länder | 57 |
| 5 |  Syrien | 52 |
| 6 | Europa utom EU: Övriga länder | 40 |
| 7 |  Finland | 39 |
| 8 |  Polen | 30 |
| 9 |  Tyskland | 24 |
| 10 |  Thailand | 22 |
| 11 |  Norge | 21 |
| 12 |  Afghanistan | 19 |
| 13 | Nordamerika | 12 |
| 14 |  Iran | 11 |
| 14 | Sydamerika | 11 |
| 16 | Asien: Övriga länder | 10 |
| 17 |  Danmark | 6 |
| 17 |  Irak | 6 |
| 19 |  Island | 4 |
| 19 |  Turkiet | 4 |
| 21 |  Kina | 3 |
| 22 | Oceanien | 2 |
| 23 |  Sovjetunionen | 1 |
| 24 |  Bosnien och Hercegovina | 0 |
| 24 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 0 |
| 24 | Okänt födelseland | 0 |
Språk
Bergs kommun uppvisar en stor språklig variation. I kommunen talas rikssvenska, jämtländska och sydsamiska. Dessutom talas en rad olika invandrarspråk.
Jämtländskan i Bergs kommun, är på grund av sin karaktär i de närmaste oförståeligt för en talare av rikssvenskan då den är rik på gamla västnordiska ord, diftonger (au, ao, öy, ei) och lateral frikativa mm.[25] Ett exempel på dessa diftonger från Berg är namnet på ångbåten S/S Thomée som av ortsbefolkningen i början av 1900-talet kallades Blaomaolebaotn (den blåmålade båten).
Kultur
Kulturarv
Den lokala kulturmiljön grundar sig i de areella näringarna jordbruk, skogsbruk och renskötsel. I slutet av 2010-talet fanns fem riksintressen för kulturmiljövård som samtliga hade anknytning jordbrukslandskapet eller renskötseln. Två av dem var Klövsjö by med fäbodar och Kläppen i Ljungdalen som kommunen beskriver som "två kompletta gårdar i väglöst land".[15]
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en från ett treberg av silver uppskjutande låga av guld, åtföljd till dexter av en sinistervänd yxa, och till sinister av en bössa båda av silver.[26]
Det nuvarande kommunvapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1988 och är baserat på det äldre kommunvapen som Bergs landskommun tidigare använde sig av. Yxan och bössan åsyftar de gamla hantverksyrkena timmerman och bössmed, elden den vårdkase som tändes på Hoverberget för att varna lokalbefolkningen om annalkande fara.
Se även
- Personer med anknytning till Bergs kommun
- Bergab
Referenser
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Svegs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ Enligt kommunens webbplats
- ^ [a b c d] ”Berg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/berg-(ingress-kommun-z-l%C3%A4n). Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Röjan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/rojan.html. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Henvålen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/henvalen.html. Läst 27 augusti 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b c d] [https://www.berg.se/download/18.78cd33bb160e9b9f520378dc/1516964403854/%25C3%2596P_utstallning.pdf ”Översiktsplan Bergs kommun Utställningshandling”] (PDF). Bergs kommun. https://www.berg.se/download/18.78cd33bb160e9b9f520378dc/1516964403854/%25C3%2596P_utstallning.pdf. Läst 26 augusti 2022.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2326&id2=null. Läst 26 augusti 2022.
- ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022.
- ^ ”Oklart läge i Berg”. SVT Nyheter. 10 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/oklart-lage-i-berg. Läst 26 augusti 2022.
- ^ [a b] Jämtland, P4 (15 oktober 2018). ”S och C styr Bergs kommun”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7067208. Läst 26 augusti 2022.
- ^ [a b c d e f g] ”Kontakta din politiker”. www.berg.se. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220826210620/https://www.berg.se/48/kommun-och-politik/kontakta-din-politiker. Läst 26 augusti 2022.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. berg.se. 14 juni 2024. https://berg.se/kommun-och-politik/politisk-organisation-moten-och-protokoll/kommunstyrelsen. Läst 14 juni 2024.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ Börtnan – fiskebyn i fäbodriket s. 419-428. Författare: Jöns Larsson, Lars-Göran Larsson och Anders Larsson ISBN 9789187309922
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 23 augusti 2009.
Externa länkar
- Bergs kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Bergs kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. An outdated clock with a serious icon
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Koster, Licens: CC BY-SA 3.0
Gatubild från Svenstavik, huvudort i Bergs kommun, Jämtland
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Berg Municipality in Jämtland County
- Designd by me, based on Image:Jämtland County.png
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Helags and Sylarna. Panorama from Torkilstöten, Ljungdalen.
.svg){kind=link}
