Bergrum

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Ett bergrum är ett utsprängt rum i ett berg som är avsett för exempelvis skydds­rum, förråd alternativt känslig eller farlig industriverksamhet.^[1]

Sveriges geologi med urberg i nästan hela landet lämpar sig väl för anläggning av bergrum. Redan i slutet av 1800-talet började militär att spränga sig in i berget, men bergrummen kom framför allt att spela en viktig roll under det kalla kriget. Svenska företag blev världsledande på anläggning av bergrum och anlitades även internationellt för stora uppdrag.

I länder med andra geologiska förutsättningar används bland annat nedlagda gruvor för samma ändamål som bergrum.

Av naturliga skäl har många bergrum varit sekretessbelagda, men i och med det kalla krigets slut har bergrum både i Sverige och andra länder öppnats för allmänheten, omvandlats för civila ändamål eller tömts och förseglats.

• Historiskt eller kulturellt värdefulla föremål: i Sverige disponerar bland annat Riksarkivet, Stockholms stadsarkiv och Kungliga biblioteket bergrum
• Beredskapsförråd: olja, flygbränsle, ammunition. Ett exempel under det kalla kriget var Trondheimsförrådet
• Förvaring av farliga ämnen: i Sverige bland annat slutförvaring av radioaktivt avfall och kvicksilver
• Säkerhetskopierad data

• Militär verksamhet
  • stridsledningscentraler, till exempel COC (centrum för USA:s och Kanadas NORAD)
  • radargruppcentraler
  • flyg- och fartygshangarer i till exempel den svenska Musköbasen
  • kustartilleri
  • försvarslinjer, till exempel den franska Maginotlinjen
• Skyddsrum för civilbefolkning eller militär personal
• Evakuering av regering, parlament, radio/TV och andra viktiga samhällsfunktioner
• Vitala delar av datornätverk
• Vitala delar av elnät, t.ex. transformatorstationer.