Berggylta
| Berggylta Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) © Hans Hillewaert, CC BY-SA 4.0 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Abborrartade fiskar Perciformes |
| Familj | Läppfiskar Labridae |
| Släkte | Labrus |
| Art | Berggylta L. bergylta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Labrus bergylta | |
| Auktor | Ascanius, 1767[2] |
| Synonymer | |
Crenilabrus multidentatus (Thompson, 1837) | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Berggylta (Labrus bergylta) är en fisk i familjen läppfiskar.
Utseende
Berggyltan är kraftig, och saknar de svarta fläckar på fenorna som många andra läppfiskar (gyltor och snultror) har. Färgen är mycket variabel, och kan skifta beroende på omgivning[3] och fiskens humör. Vanligtvis är kroppen grönaktig, med mörkare rygg och gulaktig buk.[4] På sidorna och buken är fjällen ofta omgivna av smala, grönaktiga eller brunaktiga konturer. Munnen är liten med tjocka läppar.[3] Fisken blir vanligen omkring 50 cm lång; maxlängden är 69 cm, och maxvikten 4,35 kg.[5]
Sexuell differens
Berggyltan är hermafrodit och föds som hona, men byter kön mellan 5 och 14 års ålder.[3]
Vanor
Fisken är en bottenfisk som föredrar algbevuxna rev och klippor[6] på ett djup mellan 2 och 30 m (i undantagsfall ner till 50 m). Födan består av blötdjur och kräftdjur. Fisken kan bli upp till 29 år gammal.[5].
Fortplantning
Berggyltan leker på sommaren, då honan lägger upp till 3 000 ägg i ett tångbo som har iordningställts i någon klippskreva. Äggen kläcks efter 1 till 2 veckor, och vaktas under den tiden av hanen. Ynglen är pelagiska.[4] Arten blir könsmogen i tvåårsåldern.[6]
Berggyltan och människan
Kommersiellt värde
I Norge används den i kommersiell laxodling eftersom den äter upp laxlus (Lepeophtheirus salmonis)[7][8]
Utbredning
Utbredningsområdet sträcker sig från Norge till Marocko, inklusive Madeira, Azorerna och Kanarieöarna.[5] Den går dessutom in i Medelhavet. Fisken är allmän i Skagerack, mera ovanlig i Kattegatt och sällsynt i Öresund; den leker dock i Sverige.[4]
Status
För beståndet är inga hot kända. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
- ^ [a b] Sadovy, Y. & Carpenter, K.E. 2010 Labrus bergylta . Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 maj 2020.
- ^ ”Labrus bergylta” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=170737. Läst 20 juni 2010.
- ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 196, 443-444. ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b c] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 163. ISBN 91-518-4572-5
- ^ [a b c] Luna, Susan M. utgivare=Fishbase (20 april 2010). ”Labrus bergylta Ascanius, 1767 Ballan wrasse” (på engelska). http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=572. Läst 20 juni 2010.
- ^ [a b] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 202. ISBN 91-518-3505-3
- ^ ”Verdt å vite om rensefisk som berggylt og rognkjeks” (på norska). nofima.no. https://nofima.no/fakta/verdt-a-vite-om-rensefisk/. Läst 21 maj 2014.
- ^ ”Kan rensefisk bli matfisk?” (på norska). forskning.no. https://www.forskning.no/fisk-mat-matematikk/kan-rensefisk-bli-matfisk/1779488. Läst 21 maj 2014.
|
Media som används på denna webbplats
Ballan wrasse. West Wales, SKOMER MARINE NATURE RESERVE
© Hans Hillewaert, CC BY-SA 4.0
Ballan Wrasse from the Goote Bank in Belgian territorial waters..