Berga örlogsskolor

Berga örlogsskolor
(BÖS)
Vapen för Berga örlogsskolor tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnBerga örlogsskolor
Datum1946–1997
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypFlottan
RollUtveckla och utbilda
Del avMellersta militärområdet [a]
EfterföljareÖrlogsskolorna
StorlekTruppslagsskola
HögkvarterHaninge garnison
FörläggningsortBerga
ÖvningsplatsHårsfjärden
Marsch"Vår flotta" (Widner) [b]
Befälhavare
SkolchefGöran Frisk [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

Berga örlogsskolor (BÖS) var en truppslagsskola för flottan inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1946–1997. Förbandsledningen var förlagd i Haninge garnison i Berga.[2][3][4]

Historik

Skolan grundades den 1 juli 1946 under namnet Marinens underofficersskola (MUOS). År 1955 uppgick Marinens underofficersskola i Marinens skolor på Berga (även Bergaskolorna), en benämning som funnits sedan 1946 som ett samlingsnamn för skolorna i Berga. År 1960 ändrades namnet på skolan till Berga örlogsskolor.

Inför försvarsbeslutet 1977 ansåg försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) att flottans utbildning på land borde centraliseras och att Karlskrona örlogsskolor och Berga örlogsskolor borde kvarstå som separata skolor.[5] FFU:s anförande lyftes och betonades i regeringens proposition 1978/79:96. Av propositionen framgick att FFU ansåg att Flottans utbildningsorganisation i var rationell och att Karlskrona och Berga örlogsskolor skulle kvarstå som centrala utbildningsanstalter.[6]

Inför etapp två i försvarsbeslutet 1996 föreslog både Försvarsmakten och Regeringen Persson att Karlskrona örlogsskolor skulle upplösas och avvecklas, dess verksamhet skulle uppgå i Berga örlogsskolor. Den nya skolan skulle fortsatt bedriva verksamhet i Karlskrona. Därmed kom även Berga örlogsskolor att upplösas i dess dåvarande form. Den 1 juli 1997 bildades den nya skolan, Örlogsskolorna, med ledning i Berga och utbildning i både Berga och Karlskrona.[7]

Verksamhet

Berga örlogsskolor hade till huvuduppgift att utbilda manskap, såväl värnpliktiga som stamanställda, i sjömanskap och grundläggande militära färdigheter. Vid skolorna bedrevs även viss yrkesutbildning.

Ingående enheter

Åren 1946–1997 har följande skolor ingått i Berga örlogsskolor.[2]

  • Marinens underofficersskola (MUOS) 1946–1972
  • Vapenofficersskola (VOS) 1950–1972)
  • Marinens kompaniofficersskola (MKS) 1972–1982
  • Vapenregementsofficersskola (VRS) 1972–1982
  • Vapenofficersskola (VOS) 1982–1987-06-30
  • Marinens krigshögskola (MKHS) 1987-07-01–1996-12-31
  • Artilleri- och torpedskolan (ATskol) –1982-12-31
  • Ytattackskolan (YAskol; 1983-01-01–1995-12-31
  • Bas- och rekrytskolan (BRskol) –1998-03-30
  • Grundutbildningsbatljonen (GU-bat) 1988-04-01–1997-06-30
  • Maskinskolan (Maskol) –1982-12-31
  • Skeppstekniska skolan (STskol) 1983-01-01–1993-06-30
  • Maskin- och elektroskolan (MEskol) 1993-07-01–1997-06-30
  • Radar- och signalskolan (RSskol) –1982-12-31
  • Telestridsskolan (TSskol) 1983-01-01–1995-12-31
  • Räddningstjänstskolan (RTskol) 1993-07-01–1997-06-30
  • Stridssjukvårdsskolan (Sjvskol) –1982-12-31
  • Skyddstjänstskolan (Skyskol)–1982-12-31
  • Ubåts- och ubåtsjaktskolan (UJskol) –1982-12-31
  • Undervattenstridskolan (USskol) 1983-01-01–1994-07-01
  • Marinens dykericentrum (MDC) 1979-07-01–1985-06-30
  • Ledningssystemsskolan (LSskol) 1996-01-01–1997-06-30
  • Undervattensstridsskolan (USskol) 1994-07-01–1995-12-31
  • Ubåtsstridsskolan (UBskol) 1996-01-01–1997-06-30
  • Minkrigsskolan (Mkriskol) 1996-01-01–1997-06-30
  • Ytstridsskolan (YSskol) 1996-01-01–1997-06-30

Heraldik och traditioner

Berga örlogsskolor mottog 1966 "Älvsnabben" (Broberg) som förbandsmarsch. Marschen överlämnades efter den dåvarande kronprinsen Carl Gustafs långfärd med HMS Älvsnabben åren 1965-1966. Marschen fastställdes den 10 februari 1976.[8] Den 30 juni 1994 ersattes den av marschen "Vår flotta" (Widner). Marschen övertogs 1998 av Örlogsskolorna, och användes sedan åren 2005–2006 av Sjöstridsskolan.[1]

Förbandschefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Marinens underofficershöskola1946-07-01–1955-??-??
Marinens skolor på Berga1955-??-??–1960-??-??
Berga örlogsskolor1960-??-??–1997-06-30
Beteckningar
MUOS1946-07-01–1955-??-??
Bskol1955-??-??–1960-??-??
BÖS1960-??-??–1997-06-30
Förläggningsorter
Berga örlogsbas (F)1946-07-01–1997-06-30

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1966–1990 var skolan underställd chefen för Ostkustens örlogsbas, åren 1990–1994 chefen för Ostkustens marinkommando, åren 1994–1997 chefen för Mellersta militärområdet, åren 1994–1997 chefen för Mellersta militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs och fastställdes den 30 juni 1994. Marschen användes åren 2005–2006 av Sjöstridsskolan.[1]
  3. ^ Göran Frisk blev sista chefen för skolan.
  4. ^ Erik Friberg blev 1954 förste chef för Marinens skolor på Berga.
  5. ^ Sven Hermelin blev 1960 förste chef för Berga örlogsskolor.

Noter

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 82
  2. ^ [a b] ”Berga örlogsskolor”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=kvalificerat+hemliga+ub%C3%A5t*&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+31452350-e3c1-41c3-bc00-58a5dba5f200&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&vol=n&s=Balder. Läst 15 juli 2018. 
  3. ^ Braunstein (2011), s. 148-149
  4. ^ Kjellander (2007), s. 210
  5. ^ ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 15 juli 2018. 
  6. ^ ”Regeringens proposition 1978/79:96”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissa-organisationsfragor-mm-rorande_G20396. Läst 15 juli 2018. 
  7. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 15 juli 2018. 
  8. ^ Sandberg (2007), s. 21

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9 
  • Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 (inb.) 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning

  • de Wendel, Gilbert, red (1999). Berga örlogsskolor 50 år. [Horsfjärden]: [Örlogsskolan, Försvarsmakten]. Libris 7454172. ISBN 91-630-8621-2 
Nuvarande och tidigare skolor och utbildningsanstalter inom Försvarsmakten
Gemensamma

Amröjskolan (AmröjS) • Fältarbetsskolan (FarbS) • Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) • Försvarets läroverk (FL) • Försvarets gymnasieskola (FGS) • Försvarets sjukvårdshögskola (FSjvHS) • Försvarshögskolan (FHS) • Försvarsmaktens bas- och underhållsskola (BasUhS) • Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) • Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS) • Försvarsmaktens logistik och motorskola (LogS) • Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) • Krigshögskolan (KHS) • Ledningsstridsskolan (LedSS) • Markstridsskolan (MSS) • Militärhögskolan (MHS) • Militärhögskolan Karlberg (MHS K) • Militärhögskolan Halmstad (MHS H) • Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) • Tolkskolan (TolkS) • Tolkskolan och underrättelseassistentskolan (TSUS)

Armén

Arméns fallskärmsjägarskola (FJS) • Arméns jägarskola (JS) • Arméns medicinalfackskola (MedfackS) • Arméns motorskola (MotorS) • Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) • Arméns rid- och körskola (RS) • Arméns signalskola (SignS) • Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) • Arméns tekniska skola (ATS) • Arméns underhållsskola (US) • Arméns underhålls- och motorskola (US/MotorS) • Arméns underrättelseskola (UndS) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Artilleriets stridsskola (ArtSS) • Hemvärnets stridsskola (HvSS) • Infanteriets och kavalleriets stridsskola (InfKavSS) • Infanteriets officershögskola (InfOHS) • Infanteriets stridsskola (InfSS) • Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola (IngKAS) • Luftvärnets kadett- och aspirantskola (LvKAS) • Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) • Luftvärnets stridsskola (LvSS) • Pansartruppernas officershögskola (POHS) • Pansartruppskolan (PS) • Pansartruppernas stridsskola (PS) • Stridsskola Mitt (SSM) • Stridsskola Nord (SSN) • Stridsskola Syd (SSS) • Tygförvaltningsskolan (TygS)

Flygvapnet

Basbefälsskolan (BBS) • Flygbasjägarskolan (FBJS) • Flygbefälsskolan (FBS) • Flygkrigshögskolan (FKHS) • Flygtekniska skolan (FTS) • Flygvapnets basbefälsskola (BBS) • Flygvapnets centrala skolor (FCS) • Flygvapnets flygskola (FlygS) • Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M) • Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS) • Flygvapnets officershögskola (FOHS) • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola (FSS) • Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) • Flygvapnets teletekniska skola (FTTS) • Flygvapnets väderskola (VÄDS) • Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) • Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) • Hallands flygkår (F 14) • Helikopterstridsskolan (HkpSS) • Informationsteknologiskolan (ITS) • Krigsflygskolan (F 5) • Luftstridsskolan (LSS) • R3-skolan (R3) • Roslagens flygkår (F 2) • Stridslednings- och luftbevakningsskolan (StrilS) • Svea flygkår (F 8)

Marinen

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Berga örlogsskolor vapen.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Denna vapenbild är möjligen inte samma som kommunen/myndigheten/organisationen själv använder.
Ett heraldiskt vapen avbildas utifrån en textbeskrivning, en så kallad blasonering, och varje avbildning som motsvarar blasoneringen är att betrakta som ett korrekt vapen. Det kan med andra ord finnas flera olika avbildningar av samma vapen. Den vapenbild som kommunen/myndigheten/organisationen använder är troligen skyddad av upphovsrätt och kan i det fallet inte användas här.
Ytterligare information: Commons:Coats of arms och Template:Coa blazon