Beredskapsmyndighet
Beredskapsmyndighet är en benämning på de 60 statliga myndigheter som är av särskild vikt för det svenska civila försvaret. Myndigheterna är i sin tur uppdelade i tio beredskapssektorer som leds av en sektorsansvarig myndighet.[1][2]
Uppdelningen tillkom med det nya totalförsvarssystemet 2022 och syftet är att bättre kunna samordna myndigheternas arbete för att hantera fredstida kriser och höjd beredskap. Därutöver medför förordningen ett flertal krav på de berörda myndigheterna.[3]
Uppdelning
| Sektor | Sektorsmyndighet | Beredskapsmyndigheter |
|---|---|---|
| Ekonomisk säkerhet | Försäkringskassan | |
| Elektroniska kommunikationer och post | Post- och telestyrelsen | |
| Energiförsörjning | Energimyndigheten | |
| Finansiella tjänster | Finansinspektionen | |
| Försörjning av grunddata | Skatteverket | |
| Hälsa, vård och omsorg | Socialstyrelsen | |
| Livsmedelsförsörjning och dricksvatten | Livsmedelsverket | |
| Ordning och säkerhet | Polismyndigheten | |
| Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen | MSB | |
| Transporter | Trafikverket | |
| Utan sektorstillhörighet |
Referenser
- ^ ”Det svenska civila beredskapssystemet”. www.msb.se. https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt-forsvar/det-svenska-civila-beredskapssystemet/. Läst 13 juli 2023.
- ^ ”Tio sektorer för ett enat försvar”. www.krisinformation.se. 15 november 2022. https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/samhallets-ansvar/tio-beredskapssektorer. Läst 13 juli 2023.
- ^ [a b] ”Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2022524-om-statliga-myndigheters_sfs-2022-524/. Läst 13 juli 2023.