Beredskapslägen inom sjukvård i Sverige

Under Covid-19-pandemin upprättades förstärkningsläge på flera sjukhus runtom i Sverige.

Beredskapslägen inom sjukvård i Sverige innefattar tre olika nivåer av beredskap och åtgärder som kan tillämpas vid kriser eller allvarliga händelser.[1] När ett sjukhus eller annan vårdinstans går in i beredskapsläge innebär detta en omdisposition av tillgängliga resurser, mobilisering av resurser som inte omedelbart finns tillgängliga, samt förflyttning och prioritering av patienter.[2]

I Sverige finns det tre olika beredskapsgrader: stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge.[3] Tillämpningen av dessa beredskapslägen sker vanligtvis efter en så kallad "särskild händelse", vilket inom sjukvården definieras som "en händelse som är så omfattande eller krävande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt." Exempel på särskilda händelser kan vara terrordåd, översvämningar, explosioner, omfattande trafikolyckor, bränder eller epidemier.[4]

Stabsläge

Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning, även kallad "stab", håller sig underrättad om det aktuella läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.[2] Stabsläge är det lägsta beredskapsläget av de tre som en verksamhet kan sättas i; det behöver inte tillämpas på grund av särskilda händelser utan upprättas ofta även till följd av brist på vårdplatser eller personal.[5][6]

Exempel på tillfällen då stabsläge tillämpats

  • 2014: Ett stort antal trafikolyckor till följd av oväntat snöfall ledde till att Sunderby sjukhus upprättade stabsläge.[7]

Förstärkningsläge

Kortfattat innebär förstärkningsläge att alla de funktioner inom sjukvården som behövs för att hantera ett stort antal skadade tas i bruk, liksom att både personal och utrustning förstärks. Förstärkningsläge är det näst högsta beredskapsläget som en verksamhet kan sättas i.[2]

Exempel på tillfällen då förstärkningsläge tillämpats

Katastrofläge

Efter Terrordådet i Stockholm 2017 upprättades katastrofläge på samtliga akutsjukhus i Stockholm.

Katastrofläge innebär att alla nödvändiga sjukvårdsfunktioner för att hantera ett stort antal skadade aktiveras, samt att personal och utrustning utökas. Katastrofläge är det högsta beredskapsläget som en verksamhet kan sättas i.[2]

Exempel på tillfällen då katastrofläge tillämpats

Se även

Referenser

  1. ^ ”Fortsatt stabsläge efter hot mot polisen i Uppsala”. Dagens Nyheter. 3 mars 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/fortsatt-stabslage-efter-hot-mot-uppsalapolisen/. Läst 3 mars 2019. 
  2. ^ [a b c d] (PDF) Riktlinjer – Medicinsk katastrofberedskap. Socialstyrelsen. 2001. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2001-102-3.pdf. Läst 4 juni 2024 
  3. ^ ”Beredskapsläge”. Dagens Medicin. https://www.dagensmedicin.se/om/beredskapslage/. Läst 4 juni 2024. 
  4. ^ ”Beredskapsnivåer på sjukhusen”. Region Gävleborg. Arkiverad från originalet den 4 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240604202404/https://www.regiongavleborg.se/om/organisation/regionstyrelseforvaltning/Katastrof-och-beredskap/Beredskapsnivaer-pa-sjukhusen/. Läst 4 juni 2024. 
  5. ^ Björk, Emma-Karin; Cart-Lamy, Linnéa (4 oktober 2023). ”Personalbrist på sjukhusen – NU-sjukvården i stabsläge”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/just-nu-nu-sjukvarden-gar-upp-i-stabslage--3. Läst 4 juni 2024. 
  6. ^ Jenny Kallin (5 juni 2014). ”Vanligt med stabsläge på grund av brist på sjuksköterskor och vårdplatser”. Vårdfokus. https://www.vardfokus.se/vardorganisation/vanligt-med-stabslage-pa-grund-av-brist-pa-sjukskoterskor-och-vardplatser/. Läst 4 juni 2024. 
  7. ^ Ingela Rasimus (24 oktober 2014). ”Trafikkaoset: Sjukhuset går in i stabsläge”. Norrbottens-Kuriren. https://kuriren.nu/nyheter/lulea/artikel/trafikkaoset-sjukhuset-gar-in-i-stabslage/rk8nv3xr. Läst 4 juni 2024. 
  8. ^ Krey, Jens. ”Universitetssjukhuset i Linköping i stabsläge”. Dagens Medicin. https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/omvardnad/universitetssjukhuset-i-linkoping-i-stabslage/. Läst 4 juni 2024. 
  9. ^ TT (3 juni 2024). ”Region Västerbotten i stabsläge inför strejkhot”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/lwE8Ek. Läst 4 juni 2024. 
  10. ^ Adam Lindh (4 februari 2025). ”Tiotal döda i skolskjutning i Örebro”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/stor-polisinsats-i-orebro-r77xx0. Läst 4 februari 2025. 
  11. ^ ”Södertälje sjukhus går upp i förstärkningsläge”. www.sodertaljesjukhus.se. https://www.sodertaljesjukhus.se/om-oss/pressrum/nyheter/sodertalje-sjukhus-gar-upp-i-forstarkningslage/. Läst 4 juni 2024. 
  12. ^ ”Region Uppsala går upp i förstärkningsläge”. regionuppsala.se. https://regionuppsala.se/politik-och-paverkan/pressrum/2022/januari/region-uppsala-gar-upp-i-forstarkningslage/. Läst 4 juni 2024. 
  13. ^ ”Allvarligt läge på Norrlands största sjukhus – går upp i förstärkningsläge”. Dagens Nyheter. 29 juni 2023. https://www.dn.se/sverige/allvarligt-lage-pa-norrlands-storsta-sjukhus-gar-upp-i-forstarkningslage/. Läst 4 juni 2024. 
  14. ^ Henrik Arborén, Rosa Ingemarsson, Sandy Kallyny, Linnea Carlén, Jenny Lagerstedt (15 februari 2025). ”Stor krock på E18 i Uppland – fyra allvarligt skadade”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/flera-fordon-i-krock-e4-avstangd-norr-om-uppsala. Läst 15 februari 2025. 
  15. ^ Socialstyrelsen (KAMEDO) (1994) (PDF). SoS-rapport 1994:2 - Spårvagnsolyckan i Göteborg den 12 mars 1992. Stockholm: Modin-Tryck. sid. 13. ISBN 91-38-11363-5. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/1994-3-2.pdf. Läst 13 januari 2025 
  16. ^ Therese Holmberg, Mia Carron, Robert Triches, Johanna Melén, TT (27 januari 2006). ”Katastrofberedskap på sjukhusen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/6n3MrO. Läst 4 juni 2024. 
  17. ^ Lars-Erik, Taubert (12 april 2017). ”Skickades hem från sjukhuset efter terrordådet – dog”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/man-skickades-hem-fran-sjukhuset-efter-terrordadet-dog. Läst 4 juni 2024. 
  18. ^ Claes Petersson (14 april 2017). ”Terrorlarmet på offrens sjukhus: "Det här är katastrof"”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/terrorlarmet-pa-offrens-sjukhus/. Läst 4 juni 2024. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Undvik-smitta--svenska-svg.svg
Författare/Upphovsman: Public Health Agency of Sweden, Licens: CC BY 4.0
Infographic from the Public Health Agency of Sweden: "Protect yourself and others from spread of infection", regarding COVID-19. In Swedish
Mölndals sjukhus provtagningstält 2020.jpg
Författare/Upphovsman: Vogler, Licens: CC BY-SA 4.0
Provtagningstält utanför akutmottagningen vid Mölndals sjukhus i Mölndal, för effektivare sortering av akutfall utan att riskera spridning av covid-19 bland patienter och sjukhuspersonal.
Surgical masks during the COVID-19 pandemic in Sweden.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Tourists with surgical masks on Nils Ferlin's square in Stockholm in December 2020.
Sahlgrenska Corona 20200229 142008.jpg
Författare/Upphovsman: BIL, Licens: CC BY-SA 4.0
Skyltar utanför Sahlgrenska sjukhuset som begär att viruspatienter stannar utanför och ringer på hjälp. Tagen under coronaepidemin 2020.
Attentatet i Stockholm 2017-8.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Terrorattentatet i Stockholm den 7 april 2017. Dödsredskapet, lastbilen, fraktas bort under natten.