Benzydamin

Benzydamin
Strukturformel för benzydamin
Systematiskt namn3-(1-benzyl-1H-indazol-3-yloxy)-N,N-dimethylpropan-1-amine
Kemisk formelC19H23N3O
Molmassa309,413 g/mol
CAS-nummer642-72-8
SMILESn2c(OCCCN(C)C)c1ccccc1n2Cc3ccccc3
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Benzydamin (summaformel C19H23N3O) ingår bland annat i det smärtstillande läkemedlet Zyx som används vid behandling av halsont. Den är även känd som Tantum Verde och märkt i vissa länder som Maxtra Gargle, Difflam och Septabene.

Benzydamin tillgänglig som hydrokloridsalt, är ett lokalt verkande icke-steroidalt antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID) med lokalbedövning och smärtstillande egenskaper för smärtlindring och antiinflammatorisk behandling av inflammatoriska tillstånd i munnen och halsen.[1] Det faller under klass av kemikalier som kallas indazol.

Historik

Benzydamin syntetiserades i Italien 1964 och började marknadsföras 1966.[2]

Framställning

Benzydamine synthesis:[3][4]

Syntesen börjar med reaktionen av N-bensylderivatet från metylantranilat med salpetersyra för att ge N-nitrosoderivatet. Reduktion med hjälp av natriumtiosulfat leder till det övergående hydrazinet (3), som genomgår spontan inre hydramidbildning. Behandling av enolatet av denna amid med 3-klor-1-dimetylaminopropan ger benzydamin (5). Observera att det finns ett fel i detta avsnitt: US3318905 anger att nitrosoderivatet reduceras med natriumhydrosulfit (natriumditionit) och inte med natriumhyposulfit (natriumtiosulfat), som visas i ovanstående schema och anges i text.

[3][5]

En intressant alternativ syntes av detta ämne börjar genom sekventiell reaktion av N-bensylanilin med fosgen och sedan med natriumazid för att producera motsvarande karbonylazid. Vid uppvärmning utvecklas kväve och en separerbar blandning av nitreninsättningsprodukt och de önskade ketoindazol # -resultaten. Alkylering av enolen med natriummetoxid och 3-dimetylaminopropylklorid ger benzydamin.

Alternativt producerar användning av kloracetamid i alkyleringssteget, följt av syrahydrolys, bendazac istället.

Användning

Medicinsk

  • Odontostomatologi: gingivit, stomatit, glossit, aftösa sår, tandkirurgi och oral sårbildning på grund av strålbehandling.
  • Otorhinolaryngologi: körtelfeber, faryngit, tonsillit, post-tonsillektomi, strålning eller intubationsmukosit.

Det kan användas ensamt eller som ett komplement till annan behandling som ger möjlighet till ökad terapeutisk effekt med liten risk för interaktion.

På vissa marknader levereras läkemedlet som en receptfri kräm som används för topisk behandling av muskuloskeletala systemstörningar: sprains, stammar, bursit, tendinit, synovit, myalgi, periartrit.

Rekreation

Bensydamin har använts rekreationellt. Vid överdosering fungerar det som en deliriant och CNS-stimulans.[6] Sådan användning, särskilt bland tonåringar, har rapporterats i bland annat Polen,[6] Brasilien[7][8] och Rumänien.

Biverkningar

Benzydamin tolereras väl. Ibland kan domningar i munvävnad eller stickande känslor uppstå, liksom klåda, hudutslag, hudsvullnad eller rodnad, andningssvårigheter och väsande andning.

Farmakologi

Benzydamin binder selektivt till inflammerade vävnader (Prostaglandinsyntetashämmare) och är normalt fri från negativa systemiska effekter. Till skillnad från andra NSAID hämmar det inte cyklooxygenas eller lipoxygenas och är inte ulcerogent.[6][9] Det har kraftfull förstärkande effekt och har korssensibilisering med missbruksdroger som heroin och kokain hos djur. Det antas att det har cannabinoidagonistisk aktivitet.[10]

Bensydamin absorberas dåligt genom huden[11] och slidan.[12]

Studier tyder på att benzydamin har anmärkningsvärd antibakteriell aktivitet in vitro och visar också synergism i kombination med andra antibiotika, särskilt tetracykliner, mot antibiotikaresistenta stammar av Staphylococcus aureus och Pseudomonas aeruginosa.[13][14]

Det har också viss cannabinoidaktivitet hos råttor men har inte testats på människor.[10] Det finns också en hypotes om att det agerar på 5-HT2A-receptorer på grund av dess strukturella likhet med serotonin.[2]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Benzydamine, 11 februari 2022.

Noter

  1. ^ ”Benzydamine Hydrochloride (Tantum) in the management of oral inflammatory conditions”. Journal 61 (2): sid. 127–34. February 1995. PMID 7600413. 
  2. ^ [a b] ”DEXTROMETHORPHAN AND BENZYDAMINE'S USE AND MISUSE”. Flipper.diff.org. https://flipper.diff.org/app/items/info/6989. 
  3. ^ [a b] ”Synthesis and pharmacological properties of 1-substituted 3-dimethylaminoalkoxy-1H-indazoles”. Journal of Medicinal Chemistry 9 (1): sid. 38–41. January 1966. doi:10.1021/jm00319a009. PMID 5958958. 
  4. ^ FR 1382855; Palazzo, U.S. Patent 3,318,905 (1964, 1967 both to Angelini Francesco).
  5. ^ ”Ricerche nel campo degli indazoli.—Nota 1. Sulla ciclizzazione termica di azidi di acidi N-aril-N-benzil-carbamici.”. Annali di Chimica 55: sid. 116–25. 1965. 
  6. ^ [a b c] ”Recreational abuse with benzydamine hydrochloride (tantum rosa)”. Clinical Toxicology 45 (2): sid. 198–9. 2007. doi:10.1080/15563650600981210. PMID 17364645. 
  7. ^ ”Recreational use of benzydamine as a hallucinogen among street youth in Brazil”. Revista Brasileira de Psiquiatria 31 (3): sid. 208–13. September 2009. doi:10.1590/S1516-44462009000300005. PMID 19784487. 
  8. ^ ”Use abusive of benzydamine in Brazil: an overview in pharmacovigilance” (på portugisiska). Ciencia & Saude Coletiva 15 (3): sid. 717–24. May 2010. doi:10.1590/S1413-81232010000300014. PMID 20464184. 
  9. ^ ”New pharmacologic and biochemical findings on the mechanism of action of the non-steroidal antiphlogistic, benzydamine. A synopsis” (på german). Arzneimittel-Forschung 37 (5A): sid. 635–45. May 1987. PMID 3304305. 
  10. ^ [a b] ”Intravenous self-administration of benzydamine, a non-steroidal anti-inflammatory drug with a central cannabinoidergic mechanism of action”. Addiction Biology 23 (2): sid. 610–619. March 2018. doi:10.1111/adb.12516. PMID 28429885. http://sro.sussex.ac.uk/id/eprint/67500/1/__smbhome.uscs.susx.ac.uk_ellenaj_Desktop_SRO_Avvisati_BZY_R2.pdf. 
  11. ^ ”Pharmacokinetics of benzydamine after intravenous, oral, and topical doses to human subjects”. Biopharmaceutics & Drug Disposition 12 (7): sid. 481–92. October 1991. doi:10.1002/bdd.2510120702. PMID 1932611. 
  12. ^ ”Concentration of benzydamine in vaginal mucosa following local application: an experimental and clinical study”. International Journal of Tissue Reactions 9 (2): sid. 135–45. 1987. PMID 3610512. 
  13. ^ ”Antimicrobial activity of benzydamine, a non-steroid anti-inflammatory agent”. Journal of Chemotherapy 4 (6): sid. 347–52. December 1992. doi:10.1080/1120009X.1992.11739190. PMID 1287137. 
  14. ^ ”Antibacterial activity of benzydamine and antibiotic-benzydamine combinations against multifold resistant clinical isolates”. Arzneimittel-Forschung 46 (3): sid. 320–3. March 1996. PMID 8901158. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Benzydamine synthesis 2.svg
Författare/Upphovsman: Nuklear, Licens: CC BY-SA 4.0
G. Palazzo, G. Corsi, L. Baiocchi and B.

Silvesterini, J. Med. Chem., 9, 38 (1966); L. Baiocchi, G. Corsi and G. Palazzo, Ann.

Chim. (Roma), 55, 116 (1965).
Benzydamine synthesis.svg
Författare/Upphovsman: Nuklear, Licens: CC BY-SA 4.0
Prepn: FR 1382855; Palazzo, US 3318905 (1964, 1967 both to Angelini Francesco); Palazzo et al., J. Med. Chem. 9, 38 (1966). DOI: 10.1021/jm00319a009