Benkt-Erik Benktson

Benkt-Erik Benktson
Född9 augusti 1918
Viby socken[1], Sverige
Död23 oktober 1998[2] (80 år)
Lund
BegravdNorra kyrkogården[3]
Medborgare iSverige
SysselsättningTeolog, universitetslärare, fackboksförfattare, pastor[4]
ArbetsgivareLunds universitet
Göteborgs universitet
Redigera Wikidata

Lars Benkt-Erik Gustaf Benktson, född 9 augusti 1918 i Viby socken, Närke[5] och död 23 oktober 1998 i Domkyrkoförsamlingen, Lund,[6] var en svensk teologisk lärare och forskare, vars böcker berörde både teologi, filosofi och idéhistoria.[7]

Benktson prästvigdes 1940, och var aktiv som präst i Strängnäs stift fram till 1956 då han övergick till universitetsvärlden på heltid. Doktorsavhandlingen om Karl Barth och naturlig teologi avlades i Lund 1949. År 1953 lade han även fram en licentiatavhandling på filosofisk fakultet i Stockholm. Från 1956 undervisade han i ämnena kristendomskunskap och filosofi på läroverk samt Lärarhögskolan i Malmö, och sedan på teologisk fakultet i Lund där han 1963 utsågs till docent i dogmatik med symbolik. Från 1979 var han universitetslektor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Göteborg.[5][7]

Utöver Barth fördjupade Benktson sig i teologerna Dietrich Bonhoeffer och Paul Tillich samt filosofen Martin Heidegger. Den filosofiska existentialismen hade stor betydelse för hans senare författarskaps intresse för vägen, tiden och rummet, som även inkluderade filosofiska, idéhistoriska och teologiska analyser av konst och skönlitteratur.[7] Han författade även läroböcker för högstadium och gymnasium i ämnet religionskunskap. Benktson var en flitig föredragshållare, långt utanför de arenor där man förväntar sig teologer.[7]

För sina insatser belönades han 1981 med att tilläggas professors namn.[7] Efter pensioneringen återvände han till Lund, och fortsatte sin verksamhet vid Lunds universitets teologiska institution som emeritusprofessor.[8] Benkt-Erik Benktson är begravd på Norra kyrkogården i Lund.[9]

Bibliografi

enligt Libris (utöver mycket korta skrifter, bokkapitel etc.)

  • 1948 – Den naturliga teologiens problem hos Karl Barth (doktorsavhandling)
  • 1949 – Min herres lass : reflexioner kring en prästs arbete
  • 1953 – Gudomlig demaskering
  • 1956 – Den kristna tanken genom tiderna, med Thorsten Åberg
  • 1967 – Livsfrågor förr och nu : lärobok i kristendomskunskap för grundskolan årskurs 9, med Lennart Sellberg och Gösta Rignell
  • 1967 – Christus und die Religion : der Religionsbegriff bei Barth, Bonhoeffer und Tillich (på tyska)
  • 1968 – Du Herrens tjänare : en analys av Abraham Petterssons teologiska typ
  • 1970 – Teologi på nya vägar : diskussion kring J. Sperna Weiland, Nya vägar inom teologin
  • 1970 – Svenska kyrkan, i serien Idag
  • 1970 – De stora livsfrågorna. Religionskunskap för gymnasiet tillsammans med Nils Beltzén, Yngve Bogren och Olof Pettersson
  • 1973 – Livet och du. Religionskunskap för högstadiet tillsammans med Lennart Sellberg och Gösta Rignell
  • 1976 – Varat och tiden : introduktion till Martin Heideggers tänkande
  • 1976 – Gränssituationerna : frågor om livets mening i existensfilosofisk belysning
  • 1976 – Dogma als Drama : der holländische Katechismus von einem schwedischen Theologen gelesen (tyska)
  • 1976 – Adam - vem är du? : typologi och teologi - en probleminventering
  • 1977 – Existens och tro : från Sokrates till Simone de Beauvoir
  • 1983 – Varat och tiden : introduktion till Martin Heideggers tänkande
  • 1984 – Sartre och den existentialistiska estetiken
  • 1986 – Blicken och tilltalet : om livsåskådning och existens, i Teologiska institutionen i Lunds skriftserie Religio
  • 1989 – Siciliansk dagbok : fysiska och metafysiska rön
  • 1989 – Samtidighetens mirakel : kring tidsproblematiken i Lars Gyllenstens romaner
  • 1990 – Frågan om livsfrågorna

Källor

  1. ^ Åke Davidsson (red.), Vem är Vem? : Skåne, Halland, Blekinge, 1966, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1077907267749153-1, läst: 14 oktober 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0015477, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Benktson, L Benkt-Erik G i Vem är Vem?: Skåne, Halland, Blekinge (andra upplagan, 1966)
  6. ^ SvenskaGravar.se
  7. ^ [a b c d e] Sven-Åke Selander: Benkt-Erik Benktson in memorian, i Svensk teologisk kvartalskrift nr 1 1999, s. 46-7
  8. ^ Baksidestext till Benktsons egen Blicken och tilltalet, utgiven 1986
  9. ^ Benktson, Lars Benkt-Erik Gustaf på SvenskaGravar.se

Externa länkar

Auktoritetsdata