Bengt Uller
| Bengt Uller | |
| Information | |
|---|---|
| Född | Skatelövs församling i Kronobergs län 30 augusti 1906, Sverige |
| Död | 3 september 1991 (85 år) Brunnby församling i Malmöhus län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1929–1966 |
| Grad | Överste av första graden |
| Befäl | Älvsborgs regemente |
Bengt Uller, född 30 augusti 1906 i Skatelövs församling i Kronobergs län, död 3 september 1991 i Brunnby församling i Malmöhus län,[1] var en svensk militär.
Uller avlade officersexamen vid Kungliga Krigsskolan 1929 och utnämndes samma år till fänrik vid Kronobergs regemente.[2] Han gick Högre kursen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1932–1934 och befordrades 1934 till löjtnant.[3] År 1938 blev han kapten vid Norrbottens regemente och 1941 överfördes han till Generalstabskåren.[2] Han var lärare vid Intendenturförvaltningsskolan 1944–1946,[3] befordrades till major 1946[2] och var förste lärare och chef för Försöksavdelningen vid Infanteriets skjutskola 1946–1951.[3] Han befordrades till överstelöjtnant 1951, varefter han var utbildningsofficer vid Norra Smålands regemente 1951–1954. Åren 1954–1959 var han chef för Infanteriets skjutskola och 1955 befordrades han till överste.[2] Han var chef för Älvsborgs regemente 1959–1962, befordrades 1962 till överste av första graden, var 1962–1966 signalinspektör vid Arméstaben[2] och överfördes 1966 till reserven.[4]
Han medverkade i filmen Bohus Bataljon 1949. Bengt Uller invaldes 1961 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[5]
Bengt Uller var son till stationsinspektoren Sven Uller och Gerda Rost. Han gifte sig första gången 1935 med Elsa Fristedt (1913–1956) och andra gången 1965 med Brita Berglund (född 1918). I första äktenskapet hade han barnen Birgitta (född 1937), Göran (född 1940) och Lennart (född 1944).[4]
Referenser
- ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
- ^ [a b c d e] Davidsson, Åke (red.): Vem är vem. Norrland, supplement, register, andra upplagan (Bokförlaget Vem Är Vem AB, Stockholm 1968), s. 969. Andersson, Sigrid (red.): Vem är det. Svensk biografisk handbok 1987 (Norstedts Förlag, Stockholm 1986), s. 1132–1133. Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 166. Kjellander, Rune: Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter (Probus, Stockholm 2003), s. 224.
- ^ [a b c] Davidsson, Åke (red.): Vem är vem. Norrland, supplement, register, andra upplagan (Bokförlaget Vem Är Vem AB, Stockholm 1968), s. 969. Andersson, Sigrid (red.): Vem är det. Svensk biografisk handbok 1987 (Norstedts Förlag, Stockholm 1986), s. 1132–1133.
- ^ [a b] Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 166. Kjellander, Rune: Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter (Probus, Stockholm 2003), s. 224.
- ^ Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 166.
