Bengt Oxenstierna (1623–1702)

Bengt Gabrielsson Oxenstierna
Bengt Gabrielsson Oxenstierna
	Bengt Oxenstierna. Anselmus van Hulle/Pieter de Jode II.
	Titlar
	Rector illustris
Tidsperiod	1643–1644
Utnämnd av	Kristina
Företrädare	Magnus Gabriel De la Gardie
Efterträdare	Gustaf Adolf De la Gardie
	President i Wismarska tribunalet
Tidsperiod	1652–1654
Utnämnd av	Kristina
Efterträdare	Bengt Skytte
	Generalguvernör och guvernör över delar av Polen
Tidsperiod	1655–1659
Utnämnd av	Karl X Gustav
	Generalguvernör i Livland
Tidsperiod	1662–1665
Utnämnd av	Karl XI
Företrädare	Erik Ryning
Efterträdare	Magnus Gabriel De la Gardie
	Lagman i Karelen
Tidsperiod	1665–1679
Utnämnd av	Karl XI
Företrädare	Bengt Horn
Efterträdare	Johan Creutz
	Rikskansliråd
Tidsperiod	1671–1680
Utnämnd av	Karl XI
	Ambassadör i Wien
Tidsperiod	1674–1675
Utnämnd av	Karl XI
	Kanslipresident
Tidsperiod	1680–1702
Utnämnd av	Karl XI
Företrädare	Johan Göransson Gyllenstierna
Efterträdare	Nils Gyldenstolpe
Övrigt arbete	Legat, universitetskansler, riksråd, kungligt råd
	Personfakta
Född	16 juli 1623; Esterna församling, Uppland, Sverige
Nationalitet	Sverige
Residens	Oxenstiernska huset
Alma mater	Uppsala universitet
Död	12 juli 1702 (78 år); Storkyrkoförsamlingen, Stockholm, Sverige
Begravd	Uppsala domkyrka
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Oxenstierna af Korsholm och Wasa
Sätesgård	Korsholms kungsgård
Far	Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Mor	Anna Banér
Släktingar	Gabriel Oxenstierna (syskon); Gustaf Oxenstierna (syskon)
	Familj
Gift	27 januari 1661; Stockholm
Make/maka	Eva Juliana Wachtmeister
Barn	Anna Margareta Oxenstierna; Johan Oxenstierna; Gabriel Oxenstierna
	Familj 2
Gift 2	17 december 1667; Stockholm
Make/maka 2	Magdalena Stenbock
Barn med 2	Beata Catharina Oxenstierna; Bengt Oxenstierna; Eva Magdalena Oxenstierna; Catharina Charlotta Oxenstierna; Eleonora Christina Oxenstierna; Sigrid Juliana Oxenstierna; Ebba Christina Oxenstierna; Erik Oxenstierna; Axel Oxenstierna; Marta Juliana Oxenstierna; Sigrid Christina Oxenstierna; Carl Oxenstierna; Ulrik Oxenstierna; Hedvig Sofia Oxenstierna; Carl Fredrik Oxenstierna
	Bengt Oxenstiernas sarkofag från 1702 i Uppsala domkyrka.
	Heraldiskt vapen
	;
	Oxenstierna af Korsholm och Wasas vapen.

Bengt Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född 16 juli 1623, död 12 juli 1702, var en svensk greve, diplomat och ämbetsman. Han var son till riksmarskalken Gabriel Oxenstierna och Anna Banér. Han var bror till Gabriel och Gustaf Oxenstierna och åtta andra syskon.

Biografi

Bengt Oxenstierna började tidigt på den diplomatiska banan. Efter ett antal betydelsefulla uppdrag för Karl X Gustav utnämndes han 1654 till generalguvernör i Warszawa. Han blev riks och kansliråd 1671.^[1] När Karl XI kom till makten ökade de utländska uppdragen för Oxenstiernas del; bland annat utnämndes han till generalguvernör i Livland^[1] (1662–1666) och ambassadör i Wien (1674–1676). Han var sedan Sveriges ambassadör vid fredskonferensen i Nijmegen för att förhandla fram fred under skånska kriget 1676–1679. År 1680 utnämnde Karl XI honom till kanslipresident^[1] efter Johan Gyllenstierna. Under kungens fortsatta regeringstid växte Oxenstiernas inflytande men i och med att Karl XII kom till makten avtog inflytandet. När Tre kronor brann 1697 var Oxenstierna den förste som gav kungafamiljen tak över huvudet.

Familj

Bengt Oxenstierna gifte sig den 27 januari 1661 i Stockholm med friherrinnan Eva Juliana Wachtmeister af Björkö, äldre syster till amiralgeneralen, greve Hans Wachtmeister af Johannishus. Hon var född den 28 juli 1639 och avled i Verchen i Pommern den 8 december 1666.^[2] Han gifte sig andra gången den 17 december 1667 i Stockholm med grevinnan Magdalena Stenbock, 1649–1727.^[3] I det första äktenskapet föddes en dotter och två söner varav ingen fick egna barn. I det andra äktenskapet föddes nio döttrar och sex söner.

Barn med första hustrun

Anna Margareta (1661–1695) stiftsjungfru i Gondersheims adliga jungfrustift
Johan (1664–1690) kapten vid amiralitetet
Gabriel (1665–1683)

Barn med andra hustrun

Beata Catharina (1668–1668)
Bengt, född 1670–1709, överstelöjtnant och överste
Eva Magdalena (1671–1722) gift med Magnus Stenbock (1655–1717)
Catharina Charlotta (1672–1727)
Eleonora Christina (1674–1715) gift med Johan Rosenhane (1642–1710)
Sigrid Juliana (1675–1677)
Ebba Christina (1676–1676)
Erik (1678–1706) regementskvartermästare, kapten
Axel (1679–1680)
Marta Juliana (1680–1728)
Sigrid Christina (1681–1682)
Carl (1683–1683)
Ulrik (1684–1685)
Hedvig Sofia (1686–1735) hovfröken hos prinsessan Hedvig Sofia, gift med Schering Rosenhane (1685–1738)
Carl Fredrik (1688–1688)

Se även

Ingermanlands lagsaga

Referenser

Wetterberg, Gunnar (2002). Kanslern. Stockholm: Atlantis. ISBN 978-91-7486-603-2

^ [a b c] Wetterberg 2002, sid. 876.
^ Herman Bengtsson: Uppsala domkyrka VI. Gravminnen (Uppsala 2010) sid. 221–222
^ Statens fastighetsverk – Hessensteinska palatset på Riddarholmen

Vidare läsning

Jonasson, Gustaf: Bengt Oxenstierna (1623–1702) i Svenskt biografiskt lexikon (1992–1994)
Engelskspråkig artikel i ättens Oxenstiernas kommande släktbok

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Bengt Oxenstierna (1623–1702).
Bilder & media

[FOOTNOTEWetterberg2002876-1] [a b c] Wetterberg 2002, sid. 876.

[2] Herman Bengtsson: Uppsala domkyrka VI. Gravminnen (Uppsala 2010) sid. 221–222

[3] Statens fastighetsverk – Hessensteinska palatset på Riddarholmen

[1]

[2]

[3]

Navigation

Navigering

Temaportaler