Bengt Jönsson (Oxenstierna)

Bengt Jönsson
Kalkmålning av riddaren Bengt Jönsson
(Oxenstierna) i Tensta kyrka, Tensta socken, Uppland. Målning på korets vägg mot norr, travé 1.
RegeringstidJanuari–20 juni 1448 (samregent med Nils Jönsson)
FöreträdareKristofer av Bayern (kung av Sverige)
EfterträdareKarl Knutsson (kung av Sverige)
GemålKristina Kristiernsdotter
Märta Lydekadotter Stralendorp
BarnJöns
Kristiern
Arvid
David
ÄttOxenstierna
FarJöns Bengtsson
MorMärta Finvidsdotter
Född1390-talet
ReligionRomersk-katolska kyrkan
Död1449 eller 1450

Bengt Jönsson (Oxenstierna), född i början av 1390-talet, senast 1393, död 1449 eller 1450, var riddare, riksråd och under några månader 1448 svensk riksföreståndare.

Biografi

(c) Gabriel Hildebrand / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Kalkmålningar i Tensta kyrka i Uppland föreställande riddaren Bengt Jönsson (Oxenstierna) av kyrkomålaren Johannes Rosenrod, signerade 1437.

Bengt Jönsson var son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten), var myndig 1409, och blev häradshövding i Tierps härad 1426, riksråd 1437 eller 1438, lagman i Uppland 1439 eller 1440, riddare 1441.

Bengt Jönsson ansågs i konflikten mellan Erik av Pommern och Uppsala domkapitel 1434 beredd att ingripa med vapenmakt mot kungen. 1434–1441 tillhörde han det regerande rådet och slöt sig 1439 till det klerikala rådspartiet som stödde Karl Knutsson. Under Kristoffer av Bayern var han kungens hovmästare, riksföreståndare från 1442 och hövitsman på Ringstaholm. Riksföreståndare januari-juni 1448 tillsammans med sin bror Nils Jönsson (Oxenstierna) bedrev han familjepolitik mot Karl Knutsson men försonades med denne efter kungavalet och kvarstod som rikshovmästare. Som måg till drotsen Krister Nilsson (Vasa) förvaltade han det rika arvet efter denne för sina söners räkning.[1]

Bengt Jönssons sätesgård var Salsta i Lena socken i Norunda härad, Uppland. Han gjorde stora donationer till Tensta kyrka och finns därför avbildad på kyrkväggen i form av ett s.k. donatorsporträtt, vilket i likhet med cirka 60 % av resten av kyrkans målningar, är målat av Johannes Rosenrod.

Familj

Bengt Jönsson gifte sig första gången 19 oktober 1416 i Viborg med Kristina Kristiernsdotter (Vasa) (död före 1436), dotter till riksdrotsen Kristiern Nilsson (Vasa) och Margareta Johansdotter Molteke. De fick tillsammans ärkebiskopen Jöns Bengtsson (1417–1467), riddaren Arvid Bengtsson (död 1453), riddaren David Bengtsson (död 1470) och riddaren Kristiern Bengtsson (död 1476).[2]

Bengt Jönsson gifte sig andra gången 17 juni 1437 på Venngarns slott med Mereta Lydekadotter (Stralendorp), dotter till Lydeka Stralendorp och Ingeborg Magnusdotter. Mereta Lydekadotter var änka efter häradshövdingen Bo Nilsson (Natt och Dag).[2]

Noter

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1072 
  2. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1930). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 5 Lind af Hageby-von Porten. Stockholm: Norstedt. sid. 589. Libris 10076756 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Tensta kyrka - KMB - 16000300033016.jpg
(c) Gabriel Hildebrand / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Notera Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen från Riksantikvarieämbetet behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Korets nordvägg, målad av Johannes Rosenrodh.

Motiv: Tensta kyrka

Kategori: (03) Kalkmålningar
BengtJönssonOxenstierna.JPG
Valvmålning i Tensta kyrka av Johannes Rosenrod, föreställande kyrkans patronus som förmodligen bekostade valvmålnigen Bengt Jönsson Oxenstierna.