Bengt Holmberg (språkvetare)

Bengt Holmberg
FöddBengt Olaus Holmberg
30 november 1904[1]
Masthuggs församling[1][2], Sverige
Död11 augusti 1985 (80 år)
Ödsmåls församling[3], Sverige
BegravdVästra kyrkogården, Göteborg[3]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidGöteborgs högskola
SysselsättningSpråkvetare, universitetslärare
Befattning
Universitetslektor (1948–)
Universitetslektor (1954–)
ArbetsgivareKatedralskolan
Uppsala universitet (1948–)
Uppsala universitet (1950–)[4]
Göteborgs universitet (1954–)
MakaChristina Elisabeth Holmberg
(g. 1933–)[5][6]
FöräldrarOlof Holmberg[2][6]
Ester Charlotta Holmberg[2]
SläktingarMargit Holmberg (syskon)[7]
Redigera Wikidata

Bengt Olaus Holmberg, född den 30 november 1904 i Masthuggs församling, Göteborg, död den 11 augusti 1985[8] i Ödsmåls församling, Stenungsunds kommun, Göteborgs och Bohus län,[9] var en svensk språkvetare.

Biografi

Holmberg studerade nordiska språk vid Göteborgs högskola och fick sedan en lärartjänst på Högre allmänna läroverket i Uppsala. Han deltog som frivillig i finska vinterkriget. Efter kriget disputerade han 1946 i Uppsala på avhandlingen[10] Tomt och toft som appellativ och ortnamnselement. I Uppsala förordnades han 1948 till universitetslektor i svenska samt 1950 till docent. När Göteborgs högskola 1954 ombildades till universitet erbjöds han lektoratet i svenska och kom då tillbaka till Göteborg.[11]

Holmberg gav ut många böcker inom det svenska språket, i språkvård, tal- och skriftspråk, muntlig framställning, rösthygien och uttalsvård, det senare i samarbete med medicinsk sakkunskap. Tillsammans med talpedagogen Margita Liljefors gav han ut Talvård och Att läsa högt, och i samarbete med kollegan Fritz Askeberg böckerna Nusvenska och Svensk prosa som gavs ut i flera upplagor.[11] Holmberg är begravd på Västra kyrkogården i Göteborg.[12]

Bibliografi i urval

Talvård, högläsning

  • Holmberg, Bengt; Liljefors Margita (1977 (första utgåva 1956)). Talvård (8. tr.). Stockholm: Esselte studium. Libris 8347844. ISBN 91-24-10212-1 
  • Holmberg, Bengt; Liljefors Margita (1963). Att läsa högt: handledning i uppläsningsteknik. Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm: Sv. bokförl.(Norstedt). Libris 8390206 
  • Holmberg, Bengt (1973). Det talade ordet: handbok i muntlig framställning. Skrifter / utgivna av Svensklärarföreningen, 0345-0090 ; 147. Lund: Gleerup. Libris 8352120. ISBN 91-40-02765-1 

Språk

  • Holmberg Bengt, Askeberg Fritz, red (1966 (första utgåva 1951)). Nusvenska: stilprov från olika sakområden med inledning och kommentar. Scandinavian university books, 99-0103642-9 (2. uppl.). Stockholm: Svenska bokförl. Libris 8079574 
  • Askeberg Fritz, Holmberg Bengt, red (1963 (första utgåva 1955)). Svensk prosa (5. tr.). Stockholm: Sv. bokförl. (Bonnier). Libris 8072654 
  • Askeberg, Fritz; Holmberg Bengt (1963). Ord och stil: uppsatser om ordkunskap och stilistik. Skrifter / utgivna av Modersmålslärarnas förening, 0345-0120 ; 93. Lund: Gleerup. Libris 8072416 
  • Holmberg, Bengt; Ekenvall Verner (1966-). Svenskan i tal och skrift. Stockholm: Norstedt. Libris 1263895 
  • Holmberg Bengt, red (1972). Nusvensk prosa: en antologi. Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm: Läromedelsförl. Libris 60152 
  • Holmberg, Bengt (1976). Språket i Göteborg. Svenskt riksspråk i regionala skiftningar, 0562-7710 ; Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 0346-7724 ; 59. Stockholm: Esselte studium. Libris 7225898. ISBN 91-24-26658-2 

Referenser

  1. ^ [a b] Sigtuna, Sankt Olof och Sankt Per (AB) AIIa:7 (1929-1933) Bild 3050 / sid 293 (AID: v272702.b3050.s293, NAD: SE/SSA/1557), husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Bengt Olaus, f. 1904 i Göteborgs Masthugg Göteborgs och Bohus län, läs onlineläs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Svenskagravar.se, omnämnd som: Holmberg, Bengt Olaus, läs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bengt Lundblad (red.), Svenskt författarlexikon: 5. 1961–1965, vol. 5, 1968, s. 176, läs onlineläs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges befolkning 1960 (ArkivDigital) AID: r4.p9777974, Sveriges befolkning 1960, Arkiv Digital, läs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? Götalandsdelen utom Skåne 1948, Vem är Vem Bokförlag, 1948, s. 441, omnämnd som: Holmberg, Bengt Olaus, fil. dr, lektor, Skövde, läs onlineläs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? Götalandsdelen utom Skåne 1948, Vem är Vem Bokförlag, 1948, s. 443, omnämnd som: Holmberg, Carl Olof, musikdirektör, läs onlineläs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Dödsannons Bengt Holmberg”. Svenska Dagbladet. 27 augusti 1985. https://www.svd.se/arkiv/1985-08-27/20. Läst 21 mars 2018. 
  9. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  10. ^ Holmberg, Bengt (1946). Tomt och toft som appellativ och ortnamnselement. Studier till en svensk ortnamnsatlas, 99-0382294-4 ; 4Skrifter / utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, 99-0440828-9 ; 17. Uppsala. Libris 425801 
  11. ^ [a b] Åke Åkerström (1 september 1985). ”Minnesord Bengt O. Holmberg”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1985-09-01/20. Läst 21 mars 2018. 
  12. ^ ”Holmberg, Bengt Olaus”. SvenskaGravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/68200134. Läst 11 december 2022. 

Externa länkar


Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Bengt Holmberg SPA (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Bengt Holmberg