Bengt Gustafsson (astronom)
| Bengt Gustafsson | |
| Född | Bengt Erik Viktor Gustafsson 18 juli 1943 Uppsala |
|---|---|
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Astronom |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Utmärkelser | |
| KTH:s stora pris (2002) Disapriset (2016) | |
| Redigera Wikidata | |
Bengt Erik Viktor Gustafsson, född 18 juli 1943 i Uppsala, är en svensk astronom och professor emeritus.
Biografi
Bengt Gustafsson är son till professorn i kulturteknik vid Kungl. Tekniska högskolan Yngve Gustafsson och hushållsläraren Gertrud, född Bergek, samt yngre bror till läkaren Lars H. Gustafsson. Han studerade vid Uppsala universitet och blev filosofie licentiat 1968 samt filosofie doktor och docent i astronomi 1974. Han var professor i astronomi vid Stockholms Observatorium 1983–1987 och 1987–2012 professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitets astronomiska observatorium. Hans forskning har främst omfattat teoretiska modeller för stjärnornas atmosfärer och Vintergatans utveckling.
Gustafsson har varit en av regeringens vetenskapliga rådgivare och varit ledamot av Naturvetenskapliga forskningsrådet och Vetenskapsrådet. Han är intresserad av livsåskådningsfrågor, forskningsetik och miljöfrågor. Han var direktor för Sigtunastiftelsen 2000–2001.
Bengt Gustafsson har gjort sig känd som en populär föredragshållare och medverkat i vetenskapsteater samt radio- och tv-program. Under sommaren 2015 sändes en programserie med Bengt Gustafsson i Sveriges Radio P2 under programnamnet Sfärernas musik.[1]
Utmärkelser
- Ledamot av Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala (1982)
- Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1983)[2]
- Ledamot av norska och danska vetenskapsakademierna
- Filosofie hedersdoktor vid Universitetet i Oslo (1997)
- Teologie hedersdoktor vid Uppsala universitet (2000)[3]
H. M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band (2017) för betydande insatser som astrofysiker- Asteroiden 5498 Gustafsson fick sitt namn på hans 50-årsdag 1993.[4]
Priser
- 1995 – Sixten Heymans pris
- 2002 – KTH:s stora pris[5]
- 2002 – Längmanska kulturfondens pris[6]
- 2007 – Lars Salvius-priset[7]
- 2016 – Disapriset[8]
Bibliografi (populärvetenskap)
- 1984 – Kosmisk resa. Forskningens frontlinjer, 99-0406911-5. Stockholm: Liber Förlag. 1984. Libris 7268826. ISBN 9138904071
- 2006 – Bildning och fysik: vad betyder vävens mönster : tio dialoger om bildning och fysik. Högskoleverkets rapportserie, 1400-948x ; 2006:50 R. Stockholm: Högskoleverket. 2006. Libris 10327821
- 2015 – Svarta hål: teorierna, upptäckterna, människorna. Stockholm: Fri tanke. 2015. Libris 17854569. ISBN 9789187513398
- 2019 – Lägesrapport från Aniara: tre essäer. Stockholm: 2066. 2019. Libris 08mnhqlkxr16fqpt. ISBN 9789163995279
- 2021 – Vägvisare mot det okända: minnesbok för nya forskare. Stockholm: Fri tanke. 2021. Libris 0c79800vx0wkkjqv. ISBN 9789189139909
Se även
Referenser
Noter
- ^ Sfärernas musik – en kosmisk musikalisk resa på sverigesradio.se
- ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Bengt Gustafsson, läst 9 augusti 2009
- ^ "Astrofysikern Bengt Gustafsson teologie hedersdoktor" Uppsala universitet 21 mars 2000
- ^ (5498) Gustafsson från Dictionary of Minor Planet Names (2014)
- ^ ”KTH s Stora Pris till Bengt Gustafsson”. forskning.se. 14 juni 2002. https://www.forskning.se/2002/06/14/kth-s-stora-pris-till-bengt-gustafsson/. Läst 7 januari 2020.
- ^ ”Längmanska kulturfondens kulturpris 2002 till Bengt Gustafsson • Stiftelsen Längmanska kulturfonden”. www.langmanska.se. https://www.langmanska.se/stora-kulturpriset/langmanska-kulturfondens-kulturpris-2002-till-bengt-gustafsson/. Läst 7 januari 2020.
- ^ ”Bengt Gustafsson”. Forskning & Framsteg. 1 oktober 2008. https://fof.se/tidning/2008/7/artikel/bengt-gustafsson. Läst 7 januari 2020.
- ^ Malmberg, Anna. ”Bengt Gustafsson får årets Disapris - Uppsala universitet”. www.uppsalauniversitet.se. Arkiverad från originalet den 3 september 2023. https://web.archive.org/web/20230903180742/https://www.teknat.uu.se/nyheter/nyhetsdetaljsida/?id=7166&typ=artikel. Läst 6 januari 2020.
Webbkällor
- Bengt Gustafsson i Vem är det 2001, sid 411
- Bengt Gustafsson i Nationalencyklopedins webbupplaga
Vidare läsning
- "Profilen: Bengt Gustafsson" i Populär Astronomi nr 1 2004, sid 26–29
Externa länkar
|
