Bengt Edlén

Bengt Edlén
Bengt Edlén (t.h.) med kung Gustaf VI Adolf 1951
Bengt Edlén (t.h.) med kung Gustaf VI Adolf 1951
Född2 november 1906
Gusum, Sverige
Död10 februari 1993 (86 år)
Lund, Sverige
BegravdÖstra kyrkogården, Lund
ForskningsområdeFysik
Astronomi
InstitutionerLunds Universitet
Alma materUppsala Universitet
Känd förLöste koronagåtan
Nämnvärda priserRoyal Astronomical Societys guldmedalj (1945)
Henry Draper-medaljen (1968)

Bengt Edlén, född den 2 november 1906 i Gusum i Östergötlands län, död den 10 februari 1993 i Lund,[1] var en svensk fysiker och astronom med spektroskopi som specialitet. Han blev internationellt känd för att ha löst Koronagåtan, vilken handlade om att det finns spektrallinjer i solkorornans yttersta spektrum som tidigare inte hade observerats från jorden.

Biografi

Efter studentexamen i Norrköping påbörjade Edlén 1927 akademiska studier vid Uppsala universitet.[2] Han avlade sin kandidatexamen efter 3 terminer. År 1934 blev han filosofie doktor på sin doktorsavhandling med omfattande analyser av spektra och energistrukturer hos grundämnen i början av det periodiska systemet. Från 1944 till sin pensionering 1973 var han sedan professor i fysik vid Lunds universitet, där han kom att bygga vidare på institutionens spektroskopiforskning.[3]

Forskning

Edlén inledde sin forskarkarriär som doktorand hos Manne Siegbahn, där han fick pröva på en spektrograf för undersökningar av spektra i mycket kortvågigt ultraviolett ljus. Med den nya maskinen kunde han både verifiera beräkningar från kvantmekaniken och sätta rekord på hur många elektroner en jon kunde förlora.[4] Genom sina undersökningar blev han internationellt erkänd som en ledande expert på spektra och struktur hos högt laddade joner, och han började identifiera oförklarade spektrallinjer hos olika stjärntyper.[5]

År 1941 löste han Koronagåtan, som handlade om att det fanns spektrallinjer i solkorornans yttersta spektrum som inte hade observerats i jorden. En spekulativ förklaring var att dessa spektrallinjer orsakades av ett grundämne kallat coronium. Genom sina undersökningar upptäckte Edlén att linjerna kom från kraftigt laddade joner av järn, kalcium och nickel. Hans upptäckt accepterades inte direkt, då en sådan hög jonisering av järn endast kan uppkomma vid en temperatur på miljoner grader. Detta skulle betyda att solkoronan skulle vara så het, vilket var avsevärt varmare än solens temperatur på 6000° C. Senare verifierades det att solkoronan har just denna höga temperatur.[6]

Familj

Bengt Edlén är begravd på Östra kyrkogården i Lund.[7] Han är storebror till Håkan Edlén.

Utmärkelser

Edlén erhöll Royal Astronomical Societys guldmedalj 1945 för lösningen av Koronagåtan och Henry-Draper-medaljen 1968. Han invaldes 1947 som ledamot nummer 934 av Kungliga Vetenskapsakademien. Åren 1961–1976 var han ledamot av Vetenskapsakademiens Nobelkommitté för fysik.

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Edlén, Bengt
  2. ^ Forkman, Bengt; Holmin Verdozzi, Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. Lund: Fysiska institutionen i samarbete med Gidlunds förlag. sid. 84. Libris 19882717. ISBN 9789178449729 
  3. ^ Forkman Bengt, Holmin Verdozzi Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. sid. 98 
  4. ^ Litzén, Ulf (2015). Fysik i Lund under 300 år. Lund: Lunds universitetshistoriska sällskap. sid. 126-127. ISBN 9789175453200 
  5. ^ Forkman Bengt, Holmin Verdozzi Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. sid. 97 
  6. ^ Litzén (2015). Fysik i Lund under 300 år. sid. 128-131 
  7. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Edlén, Bengt

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Bengt Edlén and king.jpg
Kung Gustaf VI Adolf vid invigningen av Fysiska institutionen 1951 och Bengt Edlén.