Belägringen av Wien
| Belägringen av Wien | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Osmanska krigen i Europa och Osmansk-habsburgska krigen | |||||||
 Gravyr av sammandrabbningarna mellan österrikarna och osmanerna utanför Wien, 1529. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Karl V:s imperium:Med tyskar, spanjorer, tjecker, polacker och lipkatatarer legosoldater |  Osmanska riket  Moldau | ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Philipp der Straitbare Wilhelm von Roggendorf Niklas Salm-Reifferscheidt | Süleyman I Storvezir Pargalı İbrahim Pascha | ||||||
| Styrka | |||||||
| c. 23 000 [2] | c. 120 000 [3] | ||||||
| Förluster | |||||||
| Okänt: Stora civila förluster[1] | 14 000 döda, skadade eller tillfångatagna[1] | ||||||
| |||||
Belägringen av Wien var Osmanska rikets belägring av den österrikiska huvudstaden Wien från september till oktober år 1529. Osmanska riket hade under Süleyman I uppnått sin kulmen. Hela Balkanhalvön (inklusive Ungern) var osmanskt efter den turkiska segern i slaget vid Mohács 1526. Wien var den stad som stod i vägen för fortsatt osmansk expansion in i Centraleuropa.
Sultanen kunde med en armé på över 125 000 man och med 500 tunga artilleripjäser tränga fram längs med Donau upp mot Wien. Då man nådde staden hade man kvar omkring 120 000 man, varav 12 000 janitsjarer, och 500 artilleripjäser. Habsburgarna, under militär ledning av Niklas Salm-Reifferscheidt, kunde mobilisera 25 000 man, däribland böhmiska, tyska och spanska legosoldater, samt 75 artilleripjäser. Süleymans armé drabbades dock av dåligt väder; gyttja försinkade artilleriet och medförde dålig moral.
På grund av väderproblemen, hårdare motståndsvilja hos wienarna än väntat samt rädsla för att fienden skulle få förstärkningar innan belägringen var över var sultanen tvungen att häva belägringen och vända tillbaka den 14 oktober.[4] Dock hade endast 20 000-25 000 stupat under slaget. Tre år senare var sultanen tillbaka, ej heller då med framgång.
Se även
- Slaget vid Wien 1683
Referenser
- ^ [a b c] Turnbull, Stephen (2003) (på engelska). The Ottoman Empire 1326 - 1699. New York: Osprey. sid. 51
- ^ Turnbull säger garnisonen var "över 16 000 man stark". The Ottoman Empire, s. 50; Keegan och Wheatcroft säger 17 000. Who's Who in Military History, s. 283; Vissa uppskattningar är strax över 20 000, till exempel: "Together with Wilhelm von Roggendorf, the Marshal of Austria, Salm conducted the defense of Vienna with 16,000 regulars and 5,000 militia." Dupuy, Trevor, et al., The Encyclopedia of Military Biography, s. 653.
- ^ Turnbull föreslår Suleiman hade "kanske 120 000" trupper när han nådde Osijek den 6 augusti. The Ottoman Empire, s. 50; Christopher Duffy säger "Suleiman ledde en armé på 125 000 turkar". Siege Warfare: Fortresses in the Early Modern World 1494-1660, s. 201. För högre uppskattningar, se vidare not om Suleimans trupper.
- ^ ”Utur Wien ifrå then 14. Augusti”. Hermes Gothicus 1624: s. 4. https://runeberg.org/hermesgoth/0008.html.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Belägringen av Wien.
Media som används på denna webbplats
.svg)
Författare/Upphovsman: David Liuzzo, eagle by N3MO (re-uploaded by Dragovit), Licens: CC BY-SA 3.0
Banner of the Holy Roman Empire, double headed eagle without haloes (1400-1806)
Författare/Upphovsman: Ipankonin, Licens: CC BY-SA 3.0
Personal Coat of arms of Charles V, Holy Roman Emperor
Arms of Spain of 1492 
combined with the arms of Charles's father, Philip I of Castile 
and Tyrol 
Contemporary reconstruction. Flag of Moldavia in the 15th-16th centuries. Made after: Seal of en:Alexandru cel Bun (1400-1432) from the National Museum of History of Romania. [1], Image:AlexandruCelBunSeal.png, Image:StefanCelMareSeal.png. The first information regarding the color of the Moldavian flag (including elements) comes from a book of documents published in Krakow in 1533: The grand flag had a red field on which was nicely painted with gold the coat of arms of Moldavia (banderim magnum sericeum, coloris rubri, in quo arma terrae Moldaviae pulhre auro depicta erant).
