Belägringen av Orléans
Belägringen av Orleans | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Hundraårskriget | |||||||
Jeanne d'Arc vid belägringen av Orléans av Jules Eugène Lenepveu, målad 1886-1890. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Kungariket England | Kungariket Frankrike Kungariket Skottland | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Earlen av Salisbury † Earlen av Suffolk John Talbot William Glasdale † | Jean de Dunois Jeanne d'Arc Gilles de Rais Jean de Boussac La Hire | ||||||
Styrka | |||||||
5 000 | 6 400 soldater, 4 000+ beväpnade medborgare | ||||||
Förluster | |||||||
4 000 | 2 000+ |
|
Belägringen av Orléans (1428-1429) är en vändpunkt i Hundraårskriget mellan Frankrike och England.
Det var Jeanne d'Arc’s första stora militära seger och även Frankrikes första stora framgång efter den förkrossande förlusten vid Agincourt 1415. Början av belägringen markerade höjdpunkten för den engelska makten, under de senare stadierna av kriget. Staden var av strategisk och symbolisk betydelse för båda sidorna av konflikten. I samtiden var man i princip enig i tron att den dåvarande engelska regenten John av Lancaster skulle lyckas att förverkliga Henrik V:s dröm om att erövra hela Frankrike om Orléans föll. Under sex månader såg de ut som att England skulle ta hem segern, men belägringen fick avslutas nio dagar efter Jeannes ankomst.
Hundraårskriget
Belägringen av Orléans inträffade under Hundraårskriget, utspelade sig mellan de styrande husen mellan Frankrike och England om makten över Frankrike. Konflikten började år 1337 när Englands Edvard III bestämde sig för att kräva sin rätt till Frankrikes tron, ett krav baserat hans härstamning från Vilhelm Erövraren[källa behövs] och förstärkt genom arv från ett strategiskt äktenskap. Efter en avgörande vinst vid Agincourt under 1415, fick England övertaget i konflikten och erövrar en stor del av norra Frankrike. Enligt fördraget vid Troyes från 1420 blev Englands Henrik V regent över Frankrike. Enligt detta fördrag gifte sig Henrik med Katarina, dotter till den dåvarande kungen av Frankrike, Karl VI och skulle överta Frankrikes tron efter Karls död. Karl VII, Karl VI:s son och arvinge före äktenskapet mellan Katarina och Henrik blev förklarad arvlös.[1]
Geografi
Orléans ligger vid Loire, Frankrikes längsta flod i norra delen av Frankrike. Under belägringens tid var de den nordligaste staden som återstod lojal till Frankrikes krona. England och deras allierande burgunderna, som kom från regionen Bourgogne i Frankrike, de kontrollerade resten av norra Frankrike även Paris. Orléans läge vid en stor flod var det sista hindret för ett krigsoperation in i centrala Frankrike. England kontrollerade redan Frankrikes sydvästkust.
Referenser
- Brooke, Nicholas. Medeltidens kultur, Norstedts 1998
- ”Siege of Orléans” (på engelska). HISTORY. 21 augusti 2018. https://www.history.com/topics/middle-ages/siege-of-orleans. Läst 2 juli 2024.
- ”Siege of Orléans | Joan of Arc, Hundred Years’ War, Charles VII | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/event/Siege-of-Orleans. Läst 2 juli 2024.
Noter
- ^ ”History-Siege of Orléans”. http://www.history.com/topics/siege-of-orleans. Läst 17 november 2014.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 3.0
Arms of the Kingdom of France (Moderne)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 3.0
Royal Arms of England and France used intermittently (1399-1603)
Jeanne d'Arc at the Siege of Orléans by Jules Eugène Lenepveu, painted 1886–1890. The painting is a highly romanticized representation. Jeanne did not wear plate mail; according to the testimony at her trial [1]:
- Jeanne put off and entirely abandoned woman's clothes; with her hair cropped short and round like a young fop's, she wore shirt, breeches, doublet, with hose joined together and fastened to the said doublet by 20 points, long leggings laced on the outside, a short mantle reaching to the knees, or thereabouts, a close-cut cap, tightfitting boots and buskins, long spurs, sword, dagger, breastplate, lance and other arms in the style of a man-at-arms, with which she performed actions of war and affirmed that she was fulfilling the commands of God as they had been revealed to her.
The banner matches the description given at her trial:
- Asked whether, when she went to Orléans, she had a standard or banner and what color it was, she answered she had a banner, with a field sown with lilies; the world was depicted on it, and two angels, one at each side; it was white, of white linen or boucassin, and on it were written, she thought, these names, Jhesus Maria; and it was fringed with silk.