Belägringen av Greifswald

Belägringen av Greifswald
Ägde rum1216 juni 1631
PlatsGreifswald, Pommern
ResultatSvensk seger
Stridande
Sverige Tysk-romerska riket
Befälhavare och ledare
Åke Tott
Lars Kagg
Ludovico Perusi  
Heinrich Drachstedt
Styrka
2200 Man1500 Man

Belägringen av Greifswald var en svensk belägring av den Pommerska staden Greifswald under trettioåriga kriget.

Bakgrund

Sedan svenskarna under andra hälften av år 1630 erövrat stora delar av Pommern återstod endast Greifswald som den starkaste fästningen i regionen. Staden belägrades dock inte omedelbart, utan blev snarare avskuren och från avstånd blockerad av svenska soldater. I februari 1631 avslogs en förfrågan om att överge staden av dess befälhavare Ludovico Perusi, en italiensk överste som under blockadens gång genomförde regelbundna räder och utfall från staden, vilket orsakade stor förödelse för området.

I juni samlades svenska soldater i Anklam, vilket till följd av befälhavare Åke Totts sjukdom verkställdes av Lars Kagg. I ett utfall den 11 juni blev Perusi skjuten till döds och ersattes då av Heinrich Drachstedt. Dagen därefter inleddes belägringen.

Belägringen

Inledningsvis grävdes gravar fram mot Greifswald natten mellan den 12:e och 13:e. Dagen efter genomfördes ett utfall från staden som drev svenskarna från sina belägringsverk, men efter ett motanfall med kavalleri lett av Tott tog man återigen besittning av gravarna. Greifswalds artilleri verkade sedan med stor kraft mot de svenska verken. Dock ankom redan samma dag en budbärare från garnisonen och förhandlingar inleddes. Troligtvis var detta beslut delvis ett resultat av dess befälhavares död. Garnisonen marscherade ut ur staden den 16:e med tross och fanor.

Följder

Efter att Pommern genom Greifswalds intagande blivit säkrat genomförde Åke Tott en svensk invasion av Mecklenburg. Greifswalds garnison blev senare tillfångatagen och Drachstedt dödad när den mot överenskommelsen gick mot Havelberg istället för Rostock.

Referenser

  • Starbäck, Carl Georg & Bäckström, Per Olof (1885). Berättelser ur Svenska Historien, Volym 4
  • Cronholm, Abraham Peter (1872). Sveriges historia under Gustaf II Adolphs regering, Del 6
  • Dodge, Theodore Ayrault (1895). Gustavus Adolphus; a history of the art of war from its revival after the middle ages to the end of the Spanish succession war, with a detailed account of the campaigns of the great Swede, and of the most famous campaign of Turenne, Condé, Eugene and Marlborough. With 237 charts, maps, plans of battles and tactical manoeuvres, cuts of uniforms, arms, and weapons

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Banner of the Holy Roman Emperor with haloes (1430-1806).svg
Författare/Upphovsman: David Liuzzo, eagle by N3MO, Licens: CC BY-SA 3.0
Banner of the Holy Roman Empire, double headed eagle with halos (1400-1806)