Bebhionn

Bebhionn
Μπέβιν.jpg
Bebhionn sedd från rymdsonden Cassini.
Upptäckt[1][2][3]
UpptäckareScott S. Sheppard, David C. Jewitt och Jan Kleyna
UpptäcktsplatsMauna Kea, Hawaii
Upptäcktsdatum4 maj 2005
Upptäcktsmetod8,2 m Subaru-teleskop
Beteckningar
MPC-beteckningS/2004 S 11
Uppkallad efterEfter Bébinn i irländsk mytologi[4]
Omloppsbana
Apoapsis25 148 000km
Periapsis9 090 000 km
Halv storaxel17 119 000 km
Banmedelradie16 950 000 km
Excentricitet0,336 (2005); 0,484 (2017) [3]
Siderisk omloppstid822 dygn
Medelomloppshastighet5037,7 km/h[3]
Inklination41,0°[2]
Måne tillSaturnus
Fysikaliska data
Dimensioner6 km (2005), 3 km (2017)
Omkrets18,8 km[3]
Area113,10 km2[3]
Volym113 km3[3]
Medeldensitet2,3 g/cm3[3]
Rotationsperiod16 h[5]
Albedo0,04 (2017)[3]
Skenbar magnitud+24,1
Hitta fler artiklar om astronomi med

Bebhionn är en av Saturnus månar. Den upptäcktes av Scott S. Sheppard, David C. Jewitt, Jan Kleyna och Brian G. Marsden år 2005, och gavs den tillfälliga beteckningen S/2004 S 11.[1][2] Bland Saturnus månar är den numrerad som XXXVII, det vill säga som nummer 37.

Bebhionn är 6 kilometer i diameter och har ett genomsnittligt avstånd på 16 950 000 kilometer från Saturnus. Den har en lutning av 41° mot ekliptikan (18° till Saturnus ekvator) och med en excentricitet av 0,333.[2] Den tillhör den galliska gruppen av Saturnus månar tillsammans med Albiorix, Erriapo och Tarvos och är gruppens minsta medlem. Den galliska gruppen har en prograd rörelse, men de räknas ändå till de irreguljära satelliterna på grund av deras äggformade och vinklade banor.[3] Gruppens gemensamma banelement tyder på ett gemensamt ursprung ur en större himlakropp, som brutits sönder.[6] Observationer efter upptäckten har emellertid avslöjat att den största medlemmen i gruppen, Albiorix, uppvisar två olika färger: en röd nyans som överensstämmer med Erriapo och Tarvos, och en nyans med mindre rött. Det har därför föreslagits att Erriapo och Tarvos kan vara fragment från Albiorix, som lämnat en stor, mindre röd krater efter sig, när de brutits loss.[7]

Omloppstiden för Bebhionn har uppmätts med ISS-kameran i Cassini-Huygens till cirka 16 timmar.[5]

Namngivning

Månen är namngiven efter Bébinn i irländsk mytologi[4], födelsens gudinna, känd för sin stora skönhet.

Referenser

  1. ^ [a b] ”IAUC 8523: NEW SATELLITES OF SATURN” (på engelska). Central Bureau for Astronomical Telegrams. IAU (Internationella astronomiska unionen). 4 maj 2005. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/08500/08523.html. Läst 12 juli 2019. 
  2. ^ [a b c d] ”MPEC 2005-J13 : TWELVE NEW SATELLITES OF SATURN” (på engelska). Minor Planet Center (MPC). IAU (Internationella astronomiska unionen). 5 maj 2005. https://minorplanetcenter.net//iau/mpec/K05/K05J13.html. Läst 12 juli 2019. 
  3. ^ [a b c d e f g h i] ”Bebhionn” (på engelska). In depth; by the numbers. NASA Science. 5 december 2017. https://solarsystem.nasa.gov/moons/saturn-moons/bebhionn/in-depth/. Läst 13 juli 2019. 
  4. ^ [a b] ”IAUC 8826: Satellites of Jupiter and Saturn” (på engelska). Central Bureau for Astronomical Telegrams. IAU (Internationella astronomiska unionen). 5 april 2007. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/08800/08826.html. Läst 11 juli 2019. 
  5. ^ [a b] T. Denk, S. Mottola, T. Roatsch, H Rosenberg och G Neukum (2011). ”Rotation Periods of Irregular Satellites of Saturn (abstract 1452)” (på engelska). EPSC/DPS conference 2011 DPS conference 2011,Nantes (Frankrike. http://meetingorganizer.copernicus.org/EPSC-DPS2011/EPSC-DPS2011-1452.pdf. Läst 13 juli 2019. 
  6. ^ Gladman, B. J.; Nicholson, P. D.; Burns, J. A.; Kavelaars, J. J.; Marsden, B. G.; Holman, M. J.; Grav, T.; Hergenrother, C. W.; Petit, J.-M.; Jacobson, R. A.; Gray, W. J. (12 juli 2001). ”Discovery of 12 satellites of Saturn exhibiting orbital clustering” (på engelska). Nature 412: sid. 163–166. http://www.nature.com/nature/journal/v412/n6843/abs/412163a0.html. Läst 11 juli 2019. 
  7. ^ Grav, T. och Bauer, J.. ”A deeper look at the colors of Saturnian irregular satellites” (på engelska). https://arxiv.org/abs/astro-ph/0611590. Läst 11 juli 2019. 
Saturnus månar
Pan · Daphnis · Atlas · Prometheus · S/2004 S 6 · S/2004 S 4 · S/2004 S 3 · Pandora · Epimetheus · Janus · Mimas · Methone · Anthe · Pallene · Enceladus · Telesto · Tethys · Calypso · Polydeuces · Dione · Helene · Rhea (ringar) · Titan · Hyperion · Japetus · Kiviuq · Ijiraq · Phoebe · Paaliaq · Skathi · S/2007 S 2 · Skoll · Greip · Hyrrokkin · Albiorix · Bebhionn · Erriapo · Siarnaq · Tarqeq · S/2004 S 13 · Tarvos · Mundilfari · Jarnsaxa · S/2006 S 1 · S/2004 S 17 · Narvi · Bergelmir · Aegir · Suttungr · S/2004 S 12 · Bestla · Farbauti · Hati · S/2004 S 7 · Thrymr · S/2007 S 3 · S/2006 S 3 · Surtur · Kari · Fenrir · Ymir · Loge · Fornjot · S/2009 S 1 · Aegaeon
Saturn family.jpg
Cassini-Huygens · Saturnus · Saturnus ringar

Media som används på denna webbplats

Saturn family.jpg
Montage of Saturn and several of its satellites, Dione, Tethys, Mimas, Enceladus, Rhea, and Titan. JPL image PIA01482: Saturn System Montage This montage of images of the Saturnian system was prepared from an assemblage of images taken by the Voyager 1 spacecraft during its Saturn encounter in November 1980. This artist's view shows Dione in the forefront, Saturn rising behind, Tethys and Mimas fading in the distance to the right, Enceladus and Rhea off Saturn's rings to the left, and Titan in its distant orbit at the top.
Μπέβιν.jpg
Cropped version of N00153731.jpg, showing the brightest object in the frame - which may or may not be Bebhionn, moon of Saturn Raw image N00153731.jpg was taken on May 06, 2010 and received on Earth May 07, 2010. The camera was pointing toward BEBHIONN, and the image was taken using the CL1 and CL2 filters. This image has not been validated or calibrated. A validated/calibrated image will be archived with the NASA Planetary Data System in 2011.