Bayes sats
Del av | sannolikhetsteori, bayesiansk statistik | |
---|---|---|
Aspekt av | sannolikhet | |
Uppkallad efter | Thomas Bayes | |
Huvudtema | betingad sannolikhet | |
Upptäckare eller uppfinnare | Thomas Bayes | |
Upptäcktsdatum | 1763 | |
Definierande formel | ||
Symbol i definierande formel | , , , | |
Används av | bayesiansk statistik, naiv bayesiansk klassificerare, Bayesian probability |
Bayes sats eller Bayes teorem är en sats inom sannolikhetsteorin, som används för att bestämma betingade sannolikheter; sannolikheten för ett utfall givet ett annat utfall. Satsen har fått sitt namn av matematikern Thomas Bayes (1702-1761). Dess betydande roll inom statistiken grundar sig sedan länge på att satsen förenklar beräkningar av betingade sannolikheter.[1]
Bayes sats
Låt vara disjunkta (oförenliga) händelser med positiv sannolikhet. Antag att händelserna utgör hela utfallsrummet: . Bayes sats innebär då att
där nämnaren är lika med enligt lagen om total sannolikhet.
För specialfallet ger Bayes sats
där är sannolikheten för A, givet B.
Tillämpningar
Bayes sats används flitigt inom statistiken, bland annat för dolda Markovmodeller. Satsen och Bayes namn har blivit kända under internet-eran, genom att satsen har implementerats i Bayesiska skräppostfilter för att på ett statistiskt sätt kunna separera skräp-e-post från önskad e-post.[källa behövs]
Bayes sats används till att kombinera insamlade, statistiska data med andra informationskällor såsom expertutlåtande samt allmänt kända fakta. Användandet kan uppnå en objektiv slutsats, som väger in såväl traditionella statistiska data som mer okonventionell information. Detta gör den populär, då det ofta är svårt att inkludera mer generell information i en objektiv beslutsanalys.[1]
Härledning
Definitionen av betingad sannolikhet är
på samma sätt har vi
Ersätts uttrycket för från (2) i (1) erhålls
vilket är Bayes sats för specialfallet ovan.
För det generella fallet sätter vi
så att
Se även
- Satsen om total sannolikhet
- Sannolikhetsteori
- Mängdteori
- Matematiskt bevis
Noter och referenser
- ^ [a b] Stefan Arnborg; Bayes metod att hantera osäkerhet, Nada, KTH.
- Stokastik av Sven Erick Alm, Tom Britton, 2011, sida 31.
Externa länkar
- Bayes' Theorem, Wolfram MathWorld.
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Portrait of an unknown 19th-century Presbyterian clergyman.
Identified as Thomas Bayes (d. 1761) in Terence O'Donnell, History of Life Insurance in Its Formative Years (Chicago: American Conservation Co:, 1936), p. 335 (caption "Rev. T. Bayes: Improver of the Columnar Method developed by Barrett.")
Again reprinted in Stephen M. Stigler, Springer Statistics Calendar 1981 (Springer-Verlag, New York, 1980).
A challenge "Who Is this gentleman? When and where was he born?" was published in IMS Bulletin, Vol. 17, No. 1, January/February 1988, page 49. The results were published in IMS Bulletin, Vol. 17 (1988), No. 3, pp. 276–278.[1]
David R. Bellhouse of University of Western Ontario in a reply argued that the man depicted being Thomas Bayes is unlikely, as
- "The first thing to note in this picture is the apparent absence of a wig, or if a wig is present, it is definitely the wrong style for the period. [...] The second thing to note is that Bayes appears to be wearing a clerical gown like his father or a larger frock coat with a high collar [...] the gown is not in style for Bayes's generation and the frock coat with a large collar is definitely anachronistic. [...] For reference, I have used C. Willett Cunnington and P. Cunnington, Handbook of English Costume in the Eighteenth Century, pub. Faber & Faber, London, 1964."
Bellhouse compared pictures of other nonconformist ministers, that of Thomas Bayes' father Joshua Bayes (d. 1746), and that of Richard Price (1776).
Compare File:Philip Doddridge.jpg for the portrait of a nonconformist minister of Thomas Bayes' generation (dated 1751).
Stephen M. Stigler of University of Chicago, USA, wrote that it is possible that O'Donnell (1936) "got the picture from some (perhaps 19th century) source where it was identified as Bayes. The question would then be: 'What is that source, and what was that source’s source?' So little is said of Bayes in O’Donnell’s book that it is extremely implausible that he would choose him (and Thomas Simpson, who is also depicted in a similar style) as the subject for an invented picture."Författare/Upphovsman: Qniemiec, Licens: CC BY-SA 3.0
Illustration of Bayes' Theorem by two joined 2-dimensional tree diagrams, vectorized from https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bayes%27_Theorem_2D.png