Batavernas uppror

Batavernas uppror
Del av Fyrkejsaråret

Batavernas trohetsed till Cladius Civilis, av Rembrandt
Ägde rumår 69–70 e.Kr.
PlatsGermania Inferior och Gallien
UtfallRomersk seger
ResultatBatavernas kuvande
Stridande
BatavernaRomarriket
Befälhavare och ledare
Gaius Julius CivilisQuintus Petillius Cerialis
Styrka
cirka 10 000–20 000 man8 Romerska legioner – cirka 60 000 man

Batavernas uppror startade i den romerska provinsen Germania Inferior (dagens södra Nederländerna), och varade mellan år 69 och 70. Det var ett uppror riktat mot romarriket, som startades av den germanska folkstammen bataverna, en liten men militärt stark stam som bebodde deltat där Rhen flyter ut i havet. Andra stammar slöt upp från provinsen Gallia Belgica, däribland friserna.

Under ledarskap av den bataviske prinsen Gaius Julius Civilis samt avhoppade romerska generaler lyckades man tillfoga Rom ett förödmjukande nederlag i slaget vid Castra Vestra, där två legioner besegrades. Därefter skickade den nye romerske kejsaren Vespasianus totalt åtta legioner under generalen Quintus Petillius Cerialis som lyckades besegra rebellerna år 70. Bataverna tvingades erkänna Rom som segrare och fick en permanent romersk legion stationerad inom sitt territorium vid dagens Nijmegen.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Revolt of the Batavi, 14 mars 2017.

Allmänna källor


Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Text document with red question mark.svg
A text document icon with a red question mark overlaid. This icon is intended to be used in e.g. "unverified content" templates on Wikipedia.
The Conspiracy of Claudius Civilis by Rembrandt van Rijn.jpg
One of the painters commissioned to make a ‘Batavian’ painting for the new Amsterdam town hall was Rembrandt van Rijn (1606-69). Rembrandt chose the moment of the oath of the Batavians in the sacred grove, as described by Tacitus, Histories IV, 14. Civilis, with crown and sword, is the main protagonist of the composition. Unlike his fellow painters, Rembrandt decided to depict Civilis with one blind eye, as some of the sources had described his appearance. In 1662 it was reportedly on display at the town hall, but shortly afterwards, it was removed from the building. The painting, originally measuring more than 5 by 5 metres, was reduced to about 2 by 3 metres, which incidentally makes Civilis`s blind eye more clearly visible.