Baskisk-isländskt pidginspråk

Baskisk-isländskt pidginspråk var ett pidginspråk med inflytande från baskiska, germanska och romanska språk. Det finns dokumenterat i isländska handskrifter med ordlistor från 1600- och 1700-talen. Språket användes sannolikt i kontakter mellan baskiska sjömän och folk i kusttrakterna runt norra Atlanten, bland annat den isländska lokalbefolkningen i Västfjordarna på nordvästra Island. Var pidginspråket uppstod är osäkert. Det kan ha uppkommit på Island, men på grund av inslagen från så många andra europeiska språk är det troligare att det utvecklats på annat håll och att baskerna förde med det till Island, där det senare skrevs ned.^[1]

I dokumentet AM 987 4to, som finns bevarat hos Árni Magnússon-institutet för isländska studier i Reykjavik, finns två baskisk-isländska ordlistor vid namn Vocabula Gallica ("franska ord") och Vocabula Biscaica ("biscayiska ord"). Mot slutet av Vocabula Biscaica, som sammanlagt innehåller 278 ord, meningar och räkneord, finns ett antal fraser där den baskiska meningen är uppblandad med inslag från engelska, franska, nederländska, spanska och tyska. Det baskisk-isländska pidginspråket är alltså inte en blandning mellan baskiska och isländska, utan en blandning av baskiska och ett antal andra språk. Sitt namn har det fått eftersom det nedtecknades på Island och översattes till isländska.

Ordnumreringen i tabellen är densamma som i AM 987 4to. Handskriftens pidgin-baskiska och isländska meningar är hämtade från Deen, s. 102-105. De nutida baskiska meningarna kommer från andra språkversioner av Wikipedia.^[3] De svenska översättningarna utgår från ordlistans isländska, som inte alltid är helt ekvivalent med ordlistans baskiska. Till exempel skiljer sig baskiskans sagarduna 'äppelvin' mot den angivna isländska motsvarigheten Syrdryck 'filmjölk'.

• atorra, atorra 'skjorta'
• balia, balea 'bardval', romanskt lånord besläktad med franskans baleine, spanskans balena
• berria, berria 'ny'
• berrua, beroa 'varm'
• biskusa, bixkotxa 'kaka', romanskt lånord besläktat med italienskans biscotto, spanskans bizcocho
• bocata^[4]
• bustana, buztana 'svans'
• eta, eta 'och', eventuellt latinskt/ romanskt lånord besläktad med latinets et, franskans et
• galsardia, galtzerdia 'strumpa'
• gissuna, gizona 'man'
• locaria, lokarria 'band'
• sagarduna, sagardoa 'äppelvin'
• ser, zer 'vad' (frågeord)
• sumbatt, zenbat 'hur många'
• travala, äldre baskiska trabaillatu , romanskt lånord besläktat med franskans travailler, spanskans trabajar 'arbeta'
• usnia, esnea 'mjölk'

• cavinit, äldre nederländska gaar niet 'inget alls'^[5] eller lågtyskans kein bit niet 'ingenting'^[6]
• for i meningen sumbatt galsardia for har betydelsen 'för' och kan komma från många olika germanska språk^[7]
• for ju, som används som både 'du' och '(för) dig', engelska for you 'för dig'
• for mi, som används som både 'jag' och '(för) mig', engelska for me 'för mig'

• bura, 'smör', jfr m. franskans beurre, italienskans burro och occitanskans burre
• cammisola, spanska camisola 'blus'
• fenicha, spanska fornicar 'begå äktenskapsbrott'
• mala, franska eller spanska mal 'dålig' eller 'ond'
• presenta, franska présenter eller spanska presentar (presentera, visa, även internationalism)
• trucka, spanska trocar 'utbyta'

Också i resten av Vocabula Biscaica och de andra baskisk-isländska ordlistorna finns många franska och spanska inslag. Till exempel är baskiskans eliza 'kyrka' i början av ordlistan besläktat med franskans église eller spanskans iglesia. Detta är dock inget tecken på pidginspråket, utan ett resultat av franskans och spanskans påverkan på baskiskan genom tiderna, då baskiskan lånat in många ord från sina grannspråk.^[8] Många i de baskiska besättningarna som kom till Island kan dessutom ha varit flerspråkiga och talat franska och/eller spanska. Det förklarar varför till exempel isländskans ja översätts med både baskiskans bai och franska vÿ (modern stavning oui) mot slutet av Vocabula Biscaica.^[9]

Liksom andra pidginspråk visar de blandade meningarna i Vocabula Biscaica en förenklad struktur, till exempel genom avsaknaden av ergativändelser som finns i baskiskan. Adjektiven placeras som oftast i germanska språk men till skillnad från romanska språk och baskiska före substantiven. Till exempel märks det när man jämför pidginmeningen "berrua usnia eta berria bura" med baskiskans "esne beroa eta gurin berria" (adjektiven kursiverade). Baskiska är ett SOV-språk medan övriga språk som haft inflytande på det baskisk-isländska pidginspråket oftast använder sig av SVO-struktur. Någon liknande klassificering av pidginspråket går dock inte att göra, men meningar som "for mi presenta for ju biskusa" och "bocata for mi attora" (verben kursiverade) tyder på att verben placerades före objekten till skillnad från i baskiskan.^[10]

Det exemplar som finns bevarat av Vocabula Biscaica är en avskrift som Jón Ólafsson från Grunnavík gjorde av ett äldre men nu förlorat original. Avskriften återupptäcktes tillsammans med Vocabula Gallica på mitten av 1920-talet av den isländske filologen Jón Helgason vid Den arnamagnæanska samlingen vid Köpenhamns universitet. Han skrev av ordlistorna, översatte de isländska orden till tyska och skickade sedan kopiorna till professor Christianus Cornelius Uhlenbeck vid Universitetet i Leiden i Nederländerna. Uhlenbeck hade stora kunskaper i baskiska, men då han slutade vid universitetet 1926 överlät han ordlistorna till sin student Nicolaas Gerardus Hendricus Deen. Denne doktorerade senare, år 1937, på de två baskisk-isländska ordlistorna, samt på ett annat dokument med fragment från en tredje nu borttappad ordlista. Avhandlingen hette Glossaria duo Vasco-Islandica och var skriven på latin, men hade även större delen av ordlistorna innehåll översatt till tyska och spanska.^[11] År 1986 återfördes dokumentet med Jón Ólafssons avskrift från Danmark till Island, där det finns än idag.^[12]

Resterna av den tredje nu förlorade ordlistan finns i ett brev skrivet av språkforskaren Sveinbjörn Egilsson. I brevet nämnde han ett åttasidigt dokument, där de två sista sidorna var fyllda med för honom "helt obegripliga glosor" av vilka han skrev av elva som exempel. Ordlistan har senare gått förlorad, men brevet finns bevarat på Islands nationalbibliotek.^[11] Dock finns inga pidgininslag bland de elva kvarvarande orden.^[13]

I början av 2000-talet upptäcktes dessutom en fjärde baskisk-isländsk ordlista i Houghton-biblioteket vid Harvard-universitetet. Denna fjärde ordlista innehåller vissa förenklade meningar på baskiska.^[14] Den är två sidor lång och ingår i delen av den tyske rättshistorikerns Konrad von Maurers samlingar som införskaffats av biblioteket.^[15]

• Algonkin-baskiskt pidginspråk
• Spánverjavígin

• Belluzzu, N. (2010) Viola Miglio and Ricardo Etxepare - "A new Basque - Icelandic glossary of the 17th century." (på engelska).
• Deen, N. G. H. (1937). Glossaria duo Vasco-Islandica. Amsterdam: H. J. Paris.
• Elustondo, M. A. (2006). Henrike Knörr: XVII. mende hasierako euskara Islandian (på baskiska).
• Helgi Guðmundsson (1979). "Um þrjú basknesk-íslenzk orðasöfn frá 17. öld," Íslenskt mál og almenn málfræði, 1, s. 75–87.
• Hualde, J. I. (1984). "Icelandic Basque Pidgin," Journal of Basque Studies in America, 5, s. 41–59.
• Hualde, J. I. (2009). Basque Words (på engelska).
• Itsas Begia (odaterad). Histoire de peches basques (på franska).
• Knörr, H. (2009) Basque Fishermen in Iceland Bilingual vocabularies in the 17th and 18th centuries (på engelska).
• Lilljegren, J. (2008). "Om tre baskisk-isländska ordlistor," Gardar, 39, s. 23–27.
• Miglio, V. G. (2006). "Hvaða gaskónalæti eru þetta? A fresh look at the Basque-Icelandic glossaries," Lesið í hljóði fyrir Kristján Árnason sextugan 26. december 2006, s. 198–203.
• Miglio, V. G. (2008). "Go shag a horse!": The 17th-18th century Basque-Icelandic glossaries revisited (på engelska). ( PDF)
• Oregi, E. (1987). "Tres glosarios vasco-islandeses del siglo XVII" i: Huxley, S. (red.) Itsasoa 3. Los vascos en el marco Atlántico Norte. Siglos XVI y XVII. Donostia-San Sebastián: Eusko Kultur Eragintza Etor, s. 317–336.
• Yraola, A. (1983). "Um baskneska fiskimenn á Norður-Atlantshafi," Saga, 21, s. 27–38.