Baskien (autonom region)

Baskien (Spanska: País Vasco; baskiska: Euskadi)
Region
Regionens läge i Spanien.
(c) Daniele Schirmo aka Frankie688, CC BY-SA 2.5 Flagga (c) Miguillen, CC BY 3.0 Symbol
Land	Spanien
Huvudstad	Vitoria-Gasteiz (de facto)
Area	7 234 km²
Folkmängd	2 193 093 (2012)
Befolkningstäthet	303 invånare/km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Geonames	3336903

Baskien (spanska: País Vasco; baskiska: Euskal Herria) är en region i norra Spanien, belägen vid Biscayabukten. Officiell huvudstad saknas, men den regionala regeringen och lagstiftande församlingen har sitt säte i Vitoria-Gasteiz. Regionens största stad är Bilbao (baskiska: Bilbo), medan San Sebastián (Donostia) och Baracaldo (Barakaldo) är andra viktiga städer. Regionen består av följande tre provinser:

Provins	Huvudstad
Araba på baskiska Álava på spanska[1]	Gasteiz på baskiska Vitoria på spanska officiellt Vitoria-Gasteiz
Biscaya på svenska Bizkaia på baskiska Vizcaya på spanska[1]	Bilbo på baskiska Bilbao på spanska
Gipuzkoa på baskiska Guipúzcoa på spanska[1]	Donostia på baskiska San Sebastián på spanska

Det svenska namnet Baskien härrör från samma rot som Vasco i den spanska benämningen País Vasco och Basque i det franska namnet Pays Basque. Etymologiskt är ordet också besläktat med roten eusk- i de baskiska formerna Euskadi och Euskal Herria (eg. "de baskisktalandes land") samt med ortnamn såsom Gascogne och Biscaya.^[2]

Före den spanska konstitutionen år 1978 kallades området för provincias vascongadas, vilket nu är ett föråldrat uttryck.

De tre provinserna Araba, Biscaya och Gipuzkoa har styrts av sina egna lagar och myndigheter under det som kallas foralsystemet sedan de sammanfogades med Kastilien på 1200-talet. Denna autonomi, liknande den som Navarra hade, inskränktes på 1800-talet, och reducerades nästan helt under Francisco Franco, men återinfördes i och med den spanska konstitutionen från 1978. Den politiska strukturen för regionen definieras i Guernicaförfattningen, som antogs i en kontroversiell och till stora delar bojkottad folkomröstning 25 oktober 1979. 2003 lade det styrande Baskiska nationalistpartiet (EAJ-PNV) fram ett förslag om ändring av författningen med Ibarretxeplanen, och även om det fick en majoritet i det baskiska parlamentet, avslogs det utan diskussion i det spanska parlamentet Cortes.

Konstitutionen från 1978 erkänner historiska rättigheter och är ett försök till kompromiss i den gamla konflikten mellan centralisering och federalism, genom att införa autonoma regioner. De provinsiella regeringarna, diputación foral, återinfördes endast i Baskien och Navarra, men en stor del av deras makt överfördes till de nya regeringarna i de autonoma regionerna Baskien och Navarra. Provinserna får dock in skatterna i sina territorier samordnat med Baskien, Spanien och de europeiska regeringar. I detta system administrerar diputaciones forales det mesta i varje provins, men är koordinerat och centraliserat av den baskiska regeringen (baskiska: Eusko Jaurlaritza, spanska Gobierno Vasco).

Baskiens parlament består sammanlagt av 75 representanter, 25 stycken från var och en av de tre provinserna. Parlamentet väljer presidenten, lehendakari, som bildar en regering enligt stadgade parlamentariska procedurer. Den nuvarande regeringen leds av Iñigo Urkullu (PNV-EAJ), vars parti har 27 platser i parlamentet. De baskiska vänsternationalisterna i Euskal Herria Bildu (EHB) har 21 platser, medan de båda ickeregionala partierna, socialdemokratiska Partido Socialista Obrero Español (PSOE) och borgerliga Partido Popular (PP) har 16 respektive 10 platser. En plats innehas av Enhet, framsteg och demokrati (UPyD). Bortsett från mandatperioden 2009–2012, då PSOE:s Patxi López var lehendakari, har samtliga baskiska presidenter, även de från 1937 och i exil, varit medlemmar i EAJ-PNV.

Utöver den traditionella höger–vänster-skalan (där EAJ-PNV och PP placerar sig till höger, medan EHB och PSOE står till vänster) präglas baskisk politik av synen på vilket förhållande området ska ha till Spanien (och Frankrike). I den frågan vill både EAJ-PNV och EHB ha ökad autonomi eller självständighet, medan PSOE och PP vill behålla eller stärka banden till övriga Spanien. Då ingen av parterna haft egen majoritet sedan demokratin återinfördes i Spanien, har regeringspartiet de senaste dryga 30 åren varit tvunget att bygga allianser och kompromissa med andra partier för att kunna styra och administrera regionen.

Dessutom kastar en väpnad konflikt som härjat i området i över ett halvsekel sin skugga över dessa parlamentariska stridigheter. Den socialistiska självständighetsrörelsen ETA utförde mellan 1968 och 2011 uppåt 850 mord.^[3] Flera av EHB:s föregångare, t.ex. Batasuna och EHAK, har efter anklagelser om samröre med ETA förklarats olagliga och tvingats lägga ned. Mest intensiv var den väpnade konflikten på slutet av 1970-talet och under 1980-talet, då även den statliga gruppen GAL liksom flera högerextrema grupper som Alianza Apostólica Anticomunista och Batallón Vasco Español, mördade förmodade ETA-medlemmar och -sympatisörer.^[4]

Baskiska och spanska är officiella språk i alla delar i regionen, även om det i många instanser, speciellt de som är beroende av den spanska regeringen, såsom domstolar, är svårt att kommunicera formellt på något annat språk än spanska. EAJ-PNV har dock beslutsamt drivit en språkinriktning mot baskiska under de senaste årtiondena.

Den autonoma regionen har en egen polisstyrka (Ertzaintza), skolor och sjukvård samt egen radio- och tv-station (EITB).

De största lokala och regionala dagstidningarna är El Correo, El Diario Vasco och Gara samt Berria (den enda helt baskiskspråkiga dagstidningen).

Regionen dominerades tidigare av stål- och skogsindustri, varv och fiske, verksamheter som den senaste tiden varit på tillbakagång, särskilt sedan den ekonomiska krisen (2008) började. Turismen har växt i betydelse, bland annat tack vare Guggenheimmuseet i Bilbao som öppnades 1997.

Författningen medger för det intilliggande Navarra, som också har en baskisktalande befolkning och av de baskiska nationalisterna anses vara nationens kärna, att frivilligt slås ihop med de tre västliga provinserna. I så fall kommer den gemensamma administrationen att flyttas till Pamplona.

Den baskiska regeringen använde vapenskölden "Laurak Bat", som inkluderade Navarras vapen, som sin symbol under många år. Domstolar dömde ändå till Navarras fördel och regeringen ersatte den med ett tomt rött fält.

Den baskiska autonoma regionen är den rikaste i Spanien, med en BNP per capita som ligger 20,6 procent högre än EU:s genomsnitt 2004.^[5]

• Woodworth, Paddy; Dirty war, clean hands : ETA, the GAL and Spanish democracy. 2001. Cork University Press.

• Översatt version från engelska Wikipedia
• Wikimedia Commons har media som rör Baskien.
  Bilder & media

Spaniens autonoma regioner  Andalusien ·  Aragonien ·  Asturien ·  Balearerna ·  Baskien ·  Ceuta ·  Extremadura ·  Galicien ·  Kanarieöarna ·  Kantabrien ·  Kastilien-La Mancha ·  Kastilien och León ·  Katalonien ·  La Rioja ·  Madrid ·  Melilla ·  Murcia ·  Navarra ·  Valencia