Basilikasläktet

	Basilikasläktet
	Basilika (O. basilicum)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen; Lamiales
Familj	Kransblommiga växter; Lamiaceae
Släkte	Basilikasläktet; Ocimum
Vetenskapligt namn
	§ Ocimum
Auktor	L., 1753
Synonymer
	Becium Lindl. 1842 ; Erythrochlamys Gürke 1894 ; Hyperaspis Briq. 1903 ; Nautochilus Bremek. 1933 ;

Basilikasläktet ^[6] (Ocimum)^[7] eller basilikor ^[8] är ett växtsläkte i familjen kransblommiga växter med 66 arter av ettåriga örter och buskar.^[6] ^[7] ^[9] De kommer ursprungligen från tropiska och subtropiska områden i Central- och Sydamerika, Afrika och Asien med flest olika arter i Afrika.^[10]

Släktets mest välkända art är basilika (Ocimum basilicum) som är en vanlig kryddväxt.^[10]

Användning

Den mesta basilikan som används är varianter av basilika (Oleum basilicum). Det finns också flera hybrider mellan olika arter.^[10]

Thaibasilika (Oleum basilicum var. thyrsiflora) är vanlig inom thailändsk matlagning; ger stark smak liknande anis.
Peruansk basilika (Oleum campechianum) är en sydamerikansk art, som använts vid beredningen av ayahuasca, enär den anses motverka de obehagliga syner (hallucinationer), som annars orsakas av ayahuasca.^[11] ^[12]
Helig basilika Oleum tenuiflorum) är en helig ört i Indien som används i teer, helande-ritualer och kosmetika. Den vördas som kär av Vishnu i vissa delar av Vaishnavismen, och används också inom en del thailändsk matlagning.
Ocimum × citriodorum är en hybrid mellan kamferbasilika (Oleum americanum) och basilika (Oleum basilicum). Används i matlagning för sin citronliknande smak.
Ocimum centraliafricanum används som indikatorväxt för att påvisa koppar.

Arter

Enligt både Catalogue of Life och The Plant List ingår följande 66 arter i släktet:^[7] ^[13]

Ocimum africanum
Ocimum albostellatum
Kamferbasilika
(Ocimum americanum)
Ocimum amicorum
Ocimum angustifolium
Basilika
(Ocimum basilicum)
Ocimum burchellianum
Peruansk basilika
(Ocimum campechianum)
Ocimum canescens
Ocimum centraliafricanum
Ocimum circinatum
Ocimum coddii
Ocimum cufodontii
Ocimum dambicola
Ocimum decumbens
Ocimum dhofarense
Ocimum dolomiticola
Ocimum ellenbeckii
Ocimum empetroides
Ocimum ericoides
Ocimum filamentosum
Ocimum fimbriatum
Ocimum fischeri
Ocimum flexuosum
Ocimum formosum
Ocimum forskoelei
Ocimum fruticosum
Ocimum grandiflorum
Nejlikbasilika
(Ocimum gratissimum)
Ocimum hirsutissimum
Ocimum irvinei
Ocimum jamesii
Ocimum kenyense
Bergbasilika
(Ocimum kilimandscharicum)
Ocimum labiatum
Ocimum lamiifolium
Ocimum masaiense
Ocimum mearnsii
Ocimum metallorum
Ocimum minimum
Ocimum minutiflorum
Ocimum mitwabense
Ocimum monocotyloides
Ocimum motjaneanum
Ocimum natalense
Ocimum nudicaule
Ocimum nummularia
Ocimum obovatum
Ocimum ovatum
Ocimum pseudoserratum
Ocimum pyramidatum
Ocimum reclinatum
Ocimum serpyllifolium
Ocimum serratum
Ocimum somaliense
Ocimum spectabile
Ocimum spicatum
Helig basilika
(Ocimum tenuiflorum)
Ocimum transamazonicum
Ocimum tubiforme
Ocimum urundense
Ocimum vandenbrandei
Ocimum vanderystii
Ocimum verticillifolium
Ocimum viphyense
Ocimum waterbergense

Bilder

För förstoring: vänsterklicka på bilden
Kamferbasilika (Ocimum americanum)
(c) Forest & Kim Starr, CC BY 3.0
Basilika (Ocimum basilicum)
Peruansk basilika (Ocimum campechianum)
(c) Forest & Kim Starr, CC BY 3.0
Nejlikbasilika (Ocimum gratissimum)
(Ocimum labiatum)
Småbladig basilika (Ocimum minimum)
(c) Joydeep, CC BY-SA 3.0
Helig basilika (Ocimum tenuiflorum)
(c) Jengod på engelska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
Bergbasilika (Ocimum kilimandscharicum)

Källor

^ L., Sp. Pl.: 597 (1753).
^ Lindl., Edwards's Bot. Reg. 28: t. 42 (1842).
^ Gürke, Bot. Jahrb. Syst. 19: 222 (1894).
^ Briq., Bull. Herb. Boissier, sér. 2, 3: 975 (1903).
^ Bremek., Ann. Transvaal Mus. 15: 252 (1933).
^ [a b] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Ocimum L. från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 12 september 2015
^ [a b c] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., eds. (19 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life, 26th August 2015.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, the Netherlands. ISSN 2405-8858. http://www.catalogueoflife.org/col/browse/tree/id/9c11026c732774073c7f367fd5c55c5c. Läst 12 september 2015.
^ ”Taxonomisk information – Släkte:Ocimum – basilikor”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1005872?changeRoot=True. Läst 29 november 2014.
^ ”Ocimum L., Sp. Pl.: 597 (1753)” (på engelska). Kew World Checklist of Selected Plant Families. Royal Botanic Gardens. http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=136790. Läst 30 november 2014.
^ [a b c] ”Basil: A Source of Aroma Compounds and a Popular Culinary and Ornamental Herb”. 1999. https://hort.purdue.edu/newcrop/proceedings1999/v4-499.html. Läst 12 september 2015.
^ Steele, John J. (2006). Perfumeros and the Sacred Use of Fragrance in Amazonian Shamanism. Berg Publishers. sid. 230
^ Steele, John J. (2006). ”Perfumeros and the Sacred Use of Fragrance in Amazonian Shamanism”. i Jim Drobnick. The Smell Culture Reader. Berg Publishers. s. 230.
^ ”Ocimum”. ThePlantList. http://www.theplantlist.org/1.1/browse/A/Lamiaceae/Ocimum/. Läst 13 september 2015.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Basilikasläktet.
Bilder & media
Wikispecies har information om Basilikasläktet.
Artförteckning

[1] L., Sp. Pl.: 597 (1753).

[2] Lindl., Edwards's Bot. Reg. 28: t. 42 (1842).

[3] Gürke, Bot. Jahrb. Syst. 19: 222 (1894).

[4] Briq., Bull. Herb. Boissier, sér. 2, 3: 975 (1903).

[5] Bremek., Ann. Transvaal Mus. 15: 252 (1933).

[SKUD-6] [a b] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Ocimum L. från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 12 september 2015

[COL-7] [a b c] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., eds. (19 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life, 26th August 2015.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, the Netherlands. ISSN 2405-8858. http://www.catalogueoflife.org/col/browse/tree/id/9c11026c732774073c7f367fd5c55c5c. Läst 12 september 2015.

[Dyntaxa-8] ”Taxonomisk information – Släkte:Ocimum – basilikor”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1005872?changeRoot=True. Läst 29 november 2014.

[pasta-9] ”Ocimum L., Sp. Pl.: 597 (1753)” (på engelska). Kew World Checklist of Selected Plant Families. Royal Botanic Gardens. http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=136790. Läst 30 november 2014.

[Simon_et_al-10] [a b c] ”Basil: A Source of Aroma Compounds and a Popular Culinary and Ornamental Herb”. 1999. https://hort.purdue.edu/newcrop/proceedings1999/v4-499.html. Läst 12 september 2015.

[Steele-11] Steele, John J. (2006). Perfumeros and the Sacred Use of Fragrance in Amazonian Shamanism. Berg Publishers. sid. 230

[12] Steele, John J. (2006). ”Perfumeros and the Sacred Use of Fragrance in Amazonian Shamanism”. i Jim Drobnick. The Smell Culture Reader. Berg Publishers. s. 230.

[ThePlantList-13] ”Ocimum”. ThePlantList. http://www.theplantlist.org/1.1/browse/A/Lamiaceae/Ocimum/. Läst 13 september 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

Navigation

Navigering

Temaportaler