Basilika (växt)

Basilika
Ocimum basilicum L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteBasilikor
ArtBasilika
O. basilicum
Vetenskapligt namn
§ Ocimum basilicum
AuktorL., 1753
Synonymer
  • Basilicum polystachion (L.) Moench
  • Ocimum album L.
  • Ocimum barrelieri Roth
  • Ocimum basilicum var. album Benth.
  • Ocimum basilicum var. anisatum Benth.
  • Ocimum basilicum
    var. densiflorum Benth.
  • Ocimum basilicum var. difforme Benth.
  • Ocimum basilicum
    var. glabratum Benth.
  • Ocimum basilicum var. majus Benth.
  • Ocimum basilicum
    var.pilosum (Willd.) Benth.
  • Ocimum basilicum
    var. purpurascens Benth.
  • Ocimum basilicum
    var. thyrsiflorum (L.) Benth.
  • Ocimum caryophyllatum Roxb.
  • Ocimum cochleatum Desf. nom. nud.
  • Ocimum dichotomum Benth.
  • Ocimum hispidum Lam.
  • Ocimum integerrimum Willd.
  • Ocimum lanceolatum
    Schumach. & Thonn.
  • Ocimum medium Mill.
  • Ocimum odorum Salisb.
  • Ocimum pilosum Willd.
  • Ocimum thyrsiflorum L.
Blommor och blad
Blommor och blad

Basilika (Ocimum basilicum L.)[1][2] är en normalt ettårig[3] växt, som tillhör släktet Ocimum i familjen kransblommiga växter.[4] [5] [6]

I varmt klimat blir den ibland flerårig.

Beskrivning

Basilikans blad har storleken 2,5–5 × 1–2,5 cm och är gröna på både över- och undersida.

Blommans krona har diametern cirka 6 mm.

Kamferbasilika

Basilika liknar kamferbasilika, Ocimum americanum L., som ibland förväxlas med varandra.[7]

Några varieteter urskiljs ibland:

  • Ocimum basilicum var. basilicum – har gröna blad, bladskaften och blomkransarna har små, glesa hår. Blommorna är vanligen vita.
  • Ocimum basilicum var. pilosum – har gröna blad, bladskaften och blomkransarna är tätt håriga. Blommorna är vanligen vita.
  • Ocimum basilicum var. purpurascens – har mörkt purpurfärgade blad och mörkt rosa blommor.
  • Limebasilika är en hybrid, Ocimum × citriodorum som har en smak som påminner om lime.[8]
  • Persisk basilika har utbredda violetta fläckar, smakar lakrits.[8]

Kromosomtal 2n = 48.

Habitat

Växer vild i västra Asien, tropiska Afrika samt på vissa öar i Stilla havet, såsom Fiji, Franska Polynesien, Guam, Hawaii, Kiribati, New Caledonia och Solomonöarna.[9]

Utöver detta förekommer den idag som introducerad art i delar av norra Australien.[9]

I Sverige förekommer basilika tillfälligt i naturen, men reproducerar sig inte där.[4]

Biotop

Varmt, torrt, soligt, vindskyddat. Kalkgynnad. Frostkänslig. Vid temperatur under 12 °C avstannar tillväxten.[10]

Etymologi

  • Släktnamnet Ocimum är hämtat från latin, där namnet avser "en välluktande växt", oklart exakt vilken art som avses.[11]
Kan härledas från grekiska ozo = lukt, eller okeos = snabb, med syftning på att fröna kastas ur frökapseln, när denna spricker vid full mognad.[10]
  • Artepitetet basilika härstammar från grekiska βασιλεύς (basileus), som betyder kung. På gammalgrekiska heter dock basilika ῴκίμον (ṓkimon), och det finns därför mycket få antika källor där växten benämns basilikón.[12]
Kungliga kallades de växter, som ansågs ha särskilt stor läkekraft.[10]
  • I verket De plantis från 100-talet f.Kr. beskrivs en art som lákhanon basilikón ("kunglig ört"), men vilken växt det rör sig om är oklart.[12]
På latin förväxlades ordet med basiliscus, varför den tillskrevs medicinska egenskaper, som skulle skydda mot såväl fabeldjuret basiliskens som skorpionens gift.[13]
Bergmynta
På engelska heter basilika basil, och det förekommer oegentligt att bergmynta Clinopodium vulgare (L.) Fritsch kallas för Wild Basil, men det är en helt annan, icke närbesläktad art.
  • I svenska farmakopén, åtgångarna 1175 … 1790, kallades basilika omväxlande Herba basilici, Herba ocimi och Basilici herba. (Herba är latin, och betyder växt, ört, gräs.)
  • I Svenska medicinaltaxor på 1600-talet benämndes frön Basilici semina.

Historia

Basilika har odlats under tusentals år i Indien och Mellanöstern, men dess ursprung är oklar.[9]

I Indien är basilikan en helig växt, och används i morgonritualer av personer från det allra högsta kastet, brahminer.

Även i det forntida Egypten odlades basilika, där som kryddväxt.[14]

Basilikan fördes till Europa på 1500-talet från Indien, via Mellanöstern, och därifrån under 1600-talet till Nordamerika.[9] [15]

Användning

I delar av Asien är basilikan en kryddväxt, exempelvis varieteten thaibasilika (Ocimum basilicum var. thyrsiflora). De flesta kommersiellt odlade basilikor är varieteter och det fanns 2011 över 160 namnade kultivarer, och fler skapas varje år.[16]

Bladen skördas när blomknopparna börjar synas, och används färska eller lagras genom torkning eller inläggning i ättika.

I stora delar av världen är basilika är en omtyckt krydda. Den passar i många olika rätter, speciellt tillsammans med ingredienser såsom tomat, lök, vitlök, ruccola, ost, pasta, apelsin och olivolja. En överraskande kombination är jordgubbar tillsammans med basilika.

Basilika passar också bra tillsammans med kötträtter, fisk, kyckling, pesto och i te.[8]

Speciellt framträdande roll spelar basilikan i det italienska köket, men även i mycken asiatisk mat, bland annat i Thailand.

Basilika ingår som smaksättare i vissa likörer, exempelvis i chartreuse tillsammans med andra örter.

Om torkade blad, eller hela växten ångdestilleras erhålls en välluktande eterisk olja, se artikel basilikaolja.

Näringsinnehåll i 100 g färska blad

Källa: USDA[17]

Energi = 94 kJ (22 kcal)

Ämne Mängd DRI [a]
(%)
Vatten92,06g
Protein3,15g
Kolhydrater2,65g
Kostfiber1,6g
Fett0,64g
Sackaros0,30g
Kalium295mg6
Kalcium177mg18
B9-vitamin (folsyra)68mg17 [b]
Magnesium64mg17
Fosfor56mg8
C-vitamin (askorbinsyra)18,0mg30
Natrium4mg<1[c]
   
Ämne Mängd DRI [a]
(%)
Järn3,17mg17
Betakaroten3,142mg29
Mangan1,148mg57
B3-vitamin (niacin)0,902mg6
Zink0,81mg8
E-vitamin[d] (tokoferol)0,80mg5
Koppar0,385mg<1[c]
B5-vitamin (pantotensyra)0,209mg4
B6-vitamin (pyridoxin)0,155mg12
K-vitamin [e]414,8μg395
B2-vitamin (riboflavin)76μg5
B1-vitamin (tiamin)34μg3
A-vitamin (retinol)264μg29
  1. ^ [a b] Procentuell del av dagligt referensintag för vuxen person, som skulle erhållas vid förtäring av 100 g färsk basilika. (Förväxla ej med RDI.)
  2. ^ Svensk rekommendation
  3. ^ [a b] Tecknet < betyder mindre än.
  4. ^ Förekommer i flera isomer-varianter.
  5. ^ K-vitamin är ett samlingsnamn för K1-vitamin, fyllokinon
    K2-vitamin, menakinon-4, C31H40O2, (2-methyl-3-[(2E,6E,10E)-3,7,11,15-tetramethylhexadeca-2,6,10,14-tetraenyl]naphthalene-1,4-dione
    K3-vitamin, menadion, C11H8O2, 2-methylnaphthalene-1,4-dione,

Bilder

  • Växande basilika i naturen
    Starta ett filmklipp genom att vänsterklicka på trekanten i nedre, vänstra hörnet
  • Bladens ovansida
    Bladens ovansida
  • Ett blads undersida
  • Ocimum basilicum albahaca
    Ocimum basilicum albahaca
  • Blomtopp
    Blomtopp
  • Blomman kan vara helt vit Här syns att basilika är zygomorf, d v s spegelsymmetrisk
    Blomman kan vara helt vit
    Här syns att basilika är zygomorf, d v s spegelsymmetrisk
  • Blomma från sidan Bakom ståndarna skymtar läppen
    Blomma från sidan
    Bakom ståndarna skymtar läppen
  • Varianter kan ha olika nyanser av violett
    Varianter kan ha olika nyanser av violett
  • Frön
    Frön
  • Pollenkorn Förstoring 400 ×
    Pollenkorn
    Förstoring 400 ×
  • Torkad krydda
    Torkad krydda

Se även

Källor

  1. ^ database, NODC Taxonomic Code, 1996
  2. ^ Lamiales of North America Update, 2011
  3. ^ "Basilika". NE.se. Läst 11 maj 2012.
  4. ^ [a b] Dyntaxa Ocimum basilicum
  5. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (18 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11780608. Läst 26 maj 2014. 
  6. ^ ITIS Global: The Integrated Taxonomic Information System, (Canada), (Mexico)
  7. ^ ”Ocimum basilicum L.” (på engelska). Plants of thw World Online. Board of Trustees of the Royal Botanic Gardens, Kew. 2017. http://www.plantsoftheworldonline.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:452874-1. Läst 3 augusti 2020. 
  8. ^ [a b c] Svegro: Örter m fl källor
  9. ^ [a b c d] Queensland Government (2016) Ocimum basilicum, Weeds of Australia for Biosecurity Queensland Edition, läst 2017-05-09
  10. ^ [a b c] ”[[Shenet]]: Basilika”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190817232733/http://www.shenet.se/vaxter/basilika.html. Läst 17 augusti 2019. 
  11. ^ Christian Cavallin: Latinskt skollexikon, Beijers bokförlagsaktiebolag, Stockholm 1910
  12. ^ [a b] https://www.merriam-webster.com/dictionary/basil
  13. ^ http://www.etymonline.com/index.php?term=basil
  14. ^ Nationalencyklopedin, uppslagsord basilika. Läst 1 april 2010.
  15. ^ Re.Herb, Ocimum basilicum, www.reherb.eu Arkiverad 8 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 2017-05-09
  16. ^ Jacqueline A. Soule (2011) Father Kino's Herbs: Growing & Using them Today, Tierra del Sol Institute Press, Tucson, AZ.
  17. ^ USDA Food Composition Databases: Basic Report: 02044, Basil, fresh [1] Arkiverad 22 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Katalogdata
​ • Arkive: basil/ocimum-basilicum​​ • BioLib: 41173​ • Dyntaxa: 220259​ • EoL: 579364​ • GBIF: 2927096​ • PlantList: kew-136820​ • Tropicos: 17600210​ • Inaturalist: 61398​ • ITIS: 32627​​ • NCBI: 39350​​​​​ • IPNI: 452874-1​​​​​ • GRIN: 25478​ • FNA: 200019914​ • FOC: 200019914​​​ • PLANTS: OCBA​​​​​​​ • AFPD: 174891​​​​​​​​

Media som används på denna webbplats

ChristianBauer stalk of basil.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY 2.0
Ocimum basilicum1.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Basil Flower2.jpg
Flowering Basil
Timelapse-Basil-growing.oga
(c) www.openfootage.net, CC BY 3.0 at
Timelapse of basil growing.
Clinopodium vulgare G1.JPG
Författare/Upphovsman: $Mathe94$, Licens: CC BY-SA 3.0
Wood Basil (Clinopodium vulgare), Graz, Austria
Ocimum basilicum 05 ies.jpg
Författare/Upphovsman: Frank Vincentz, Licens: CC BY-SA 3.0
Ocimum basilicum
Basil-Basilico-Ocimum basilicum-albahaca.jpg
Författare/Upphovsman: Castielli, Licens: CC BY-SA 3.0
Basil Basilico Ocimum basilicum albahaca (Thai Basil)
Ocimum basilicum 001.JPG
Författare/Upphovsman: H. Zell, Licens: CC BY-SA 3.0
Ocimum basilicum, Lamiaceae, Sweet Basil, habitus.
Basilicum (Ocimum basilicum).jpg
Författare/Upphovsman: Rasbak, Licens: CC BY-SA 3.0
Basilicum (Ocimum basilicum).
Ocimum basilicum Pollen 400x.jpg
Författare/Upphovsman: Wanderfee11, Licens: CC BY-SA 4.0
Pollenkörner von Basilikum (400x)
Basilic-spice.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 1.0
Ocimum basilicum 07 ies.jpg
Författare/Upphovsman: Frank Vincentz, Licens: CC BY-SA 3.0
Ocimum basilicum
Basil-PWittal.JPG
(c) Crazyjoeda på engelska Wikipedia, CC BY 3.0
A sweet basil plant growing in Vancouver.