Bartolomé de Las Casas

Bartolomé de Las Casas
Född11 november 1484[1]
Sevilla[2]
Död17 juli 1566[3] (81 år)
Madrid
BegravdBasilica of Nuestra Señora de Atocha
Medborgare iSpanien
Utbildad vidUniversitetet i Salamanca
SysselsättningFörfattare[4], människorättsförsvarare, latinsk katolsk präst[5], missionär, antropolog, historiker, krönikör, jurist, teolog, fra
Befattning
Bishop of San Cristóbal de las Casas (1543–1550)[5][6]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Bartolomé de Las Casas, född 1474 eller 1484 i Sevilla, död 17 juli 1566 i Madrid, var en spansk präst, den förste biskopen av Chiapas. I egenskap av bosättare i Nya världen, blev han vittne till den brutala tortyren och folkmorden på indianerna som de spanska kolonialisterna begick. Hans böcker därom har på många sätt blivit mycket inflytelserika.[7]

Biografi

Las Casas föddes i Sevilla, fastän årtalet är något osäkert. Ibland sägs det att hans familj var judiska konvertiter. 1502 emigrerade han med sin far till den karibianska ön Hispaniola, och prästvigdes åtta år senare. Han åkte 1512 till Arowak-folket på Kuba som missionär. Senare for han till Venezuela, och försökte förbättra villkoren för indianerna, men motarbetades av sina grannar vilka uppviglade indianerna till ett upplopp mot honom. Året därpå, 1522, gick han med i dominikanorden. Senare återvände han till Spanien, och han avled 1566 i Madrid.[8]

Författarskap

Det är framför allt som förkämpe för indianernas rättigheter som Las Casas blivit berömd, samt för sina beskrivningar av, särskilt den karibianska kulturen, men även andra indianers. Hans beskrivning av deras caciques (hövdingar eller prinsar), bohiques (shamaner eller präster), ni-taínos (adelsmän), och naborias (vanligt folk), visar tydligt att de hade en feodal samhällsstruktur. Hans bok Brevísima relación de la destrucción de las Indias (En kort redogörelse för förstörelsen av Sydamerika), som utkom 1552, gav en levande skildring av conquistadorernas grymheter i Amerika, främst Karibien, Centralamerika, och vad som nu är Mexiko, dels egna ögonvittnesskildringar och dels återgivningar av andras upplevelser.[9] I ett av hans sista verk, De thesauris in Peru, försvarar han häftigt peruanernas rättigheter att slippa slaveri, som de spanska conquistadorerna tvingade dem till. Han ifrågasätter även i detta verk huruvida spanjorerna hade rätt att ta skatter från incaindianernas ledare, Atahualpa, eller från indianernas gravar.[8]

Boken var dedicerad till Filip II av Spanien. Las Casas skriver till denne att han erfarit detta övervåld så snart han anlänt till Nya Världen, men att han befarade att Guds straff skulle drabba Spanien om inte detta upphörde. Enligt Las Casas mening var det spanjorernas skyldighet att omvända indianerna till kristendomen, varmed de skulle bli lojala till Spanien, och att de inte borde döda dem. Så att inte indianerna skulle behöva vara slavar, föreslog Las Casas att afrikaner skulle sändas dit i detta syfte, men när han senare i livet såg afrikanska slavar ändrade han uppfattning i denna fråga. Mycket tack vare Las Casas antogs Leyes Nuevas, de Nya lagarna 1542 av Blasco Núñez Vela i Peru för att skydda indianerna i kolonierna.

Las Casas skrev även den monumentala Historia de las Indias,[7] och var redaktör vid Christopher Columbus publicerade journal.[8] 1550 möttes han och kolonialisatörernas företrädare Juan Ginés de Sepúlveda i en historisk debatt i Valladolid, där han förlorade, varmed encomienda-systemet, som byggde på slaveri, tilläts. Debatten ledde emellertid till att hans namn blev känt, och därför översattes hans skrifter och spreds över Europa. Hans böcker är huvudkällor för La leyenda negra, historien om de spanska kolonisatörernas övergrepp. De influerade även Michel de Montaigne i hans syn på Nya världen.

Utmärkelser

Asteroiden 13052 Las Casas är uppkallad efter honom.[10]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ läs online, JSTOR .[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, läst: 3 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  6. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  7. ^ [a b] ”Bartolome de Las Casas”. britannica.com. Läst 28 april 2018
  8. ^ [a b c] ” Bartolome de Las Casas – indianernas ombud” Arkiverad 30 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 29 april 2018.
  9. ^ ”Mirror of the Cruel and Horrible Spanish Tyranny Perpetrated in the Netherlands, by the Tyrant, the Duke of Alba, and Other Commanders of King Philip II”. World Digital Library. 9 september 1620. http://www.wdl.org/en/item/515/. Läst 27 augusti 2013. 
  10. ^ ”Minor Planet Center 13052 Las Casas” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13052. Läst 29 maj 2023. 

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Bartolome de las Casas - signature - 1559.JPG
Signature of Bartolomé de las Casas, former bishop of Chiapas, in a letter dated November 1559 in which he donates his manuscript of the History of the Indies to the convent of Saint Gregory in Valladolid, Spain. Preserved at the Biblioteca Nacional de España.