Barthold Lundén
Barthold Lundén | |
Född | 20 december 1878 Fässbergs församling, Sverige |
---|---|
Död | 17 april 1933 (54 år) Rebbelberga församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Ingenjör, violinist, chefredaktör |
Föräldrar | Peter Lundén |
Släktingar | Eskil Lundén (syskon) |
Redigera Wikidata |
James Barthold Lundén, född 20 december 1878 i Fässbergs församling, Göteborgs och Bohus län, död 17 april 1933 i Rebbelberga församling, Kristianstads län,[1] var en svensk kemiingenjör,[2] musiker och aktivist.
Biografi
Lundén var son till kyrkoherden och politikern Peter Lundén och Emilia Kullgren, som tillsammans hade åtta söner.[3] Han utexaminerades som kemiingenjör från Chalmers tekniska läroanstalt 1899. Under en tid arbetade han som civilingenjör vid sockerfabriker i Sverige och Tyskland[3], men slutade 1902 sin tjänst i Tyskland för att under sex år utbilda sig till violinist i Stockholm, Brüssel och Berlin.[3] Därefter anställdes han 1908 som altviolinist i Göteborgs Symfoniorkester där han verkade fram till 1920.[3] Samtidigt var han musikrecensent 1909–1923 i Göteborgs Aftonblad[3] och fungerade som medhjälpare till redaktör Willy Grebst som 1913 startat skandaltidningen Vidi.[4] Lundén tog sedan över tidningen som chefredaktör när Grebst gick bort i förtid 1920 och drev den fram till nyåret 1931/1932.[5] År 1923 grundade han, tillsammans med Sigurd Furugård[a] Svenska antisemitiska föreningen[6], Sveriges första politiska organisation som använde hakkorset som symbol[7]. Organisationen sammanställde bland annat listor över judar i Göteborg, räknade Herman Göring bland sina medlemmar och blev en viktig plantskola för den framväxande nazismen.[8] Lundén var mycket kulturkonservativ och kritiserade bland annat Göteborgs konstmuseums inköp av modern konst.[4] I Vidi drev han också kampanj gentemot homosexualitet och wallraffade för att avslöja homosexuella grupperingar och män som köpte sex av män.[4] Vid hundraårsjubileet av Richard Wagners födelse 1913 översatte och gav han ut ett antal av hans noveller och uppsatser och 1922 publicerade han framtidsvisionen Den yttersta dagen.[9] Lundén är gravsatt på Västra kyrkogården i Göteborg.
Kommentarer
- ^ Bror till Birger Furugård
Referenser
- ^ Lundén, James Barthold på svenskagravar.se
- ^ Alingsås Tidning 1899-06-13, sid. 2.
- ^ [a b c d e] H G-m (1982-1984) |https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9811 Lundén, släkt], Svenskt biografiskt lexikon, Band 24, sid:266, läst 2022-12-15
- ^ [a b c] Nils Weijdegård (1995) Tidningen Vidi och det homosexuella kloakträsket, Lambda Nordica, vol., nr.1, sid: 47-60
- ^ Lundén, Barthold i Svenskt författarlexikon 1. 1900–1940 (1942)
- ^ Anna-Lena Lodenius (2021) En värmländsk Hitler : Birger Furugård och de första svenska nazisterna, kap.4, isbn 9789177895428
- ^ Tobias Hübinette (19 augusti 2017) Antisemitiska veckotidningen Vidi finns på mikrofilm, läst 2022-12-14
- ^ ”Barthold Lundén”. Det gamla Göteborg. 26 januari 2019. https://gamlagoteborg.se/2019/01/26/barthold-lunden-2/. Läst 18 februari 2024.
- ^ ”LIBRIS - sökning: WFRF:(Lundén Barthold 1878 193...”. libris.kb.se. https://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF:(Lund%C3%A9n+Barthold+1878+1932)&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=true. Läst 18 februari 2024.
Media som används på denna webbplats
Barthold Lundén