Barthélemy Dumortier

Barthélemy Charles Joseph Dumortier
	Barthélemy Charles Joseph Dumortier
Född	3 april 1797; Tournai
Död	9 juli 1878 (81 år); Tournai
Medborgare i	Belgien
Utbildad vid	Collège Stanislas de Paris
Sysselsättning	Botaniker, politiker, bryolog, pomolog
Befattning
	Ledamot av Belgiens representantkammare (1831–1847); Ledamot av Belgiens representantkammare (1848–1878); Ordförande, Royal Botanical Society of Belgium (1862–); Statsminister i Belgien (1872–)
Politiskt parti
	Konfessionella katolska partiet
Släktingar	Maurice Houtart
Utmärkelser
	Belgiens järnkors; Kommendör av Gregoriusorden; Storkors av Leopoldorden
	Redigera Wikidata

Barthélemy Charles Joseph Dumortier, född 3 april 1797 i Tournai, Belgien, död 9 juni 1878 där, var en belgisk botaniker. Han gav ut ett stort antal botaniska arbeten såsom:

1823 Commentationes botanicæ
1827 Florula belgica
1831 Sylloge Jungermannidearum Europæ indigenarum

Dumortier undersökte gräs, Salix-, Rosa- och Rubus-arter med flera. Hans botaniska forskning vilade delvis på naturfilosofisk grund.

Auktorsnamnet Dumort. kan användas för Barthélemy Dumortier i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.^[6]

Biografi

Barthélemy Dumortier var son till köpmannen och kommunalrådet Barthélemy-François Dumortier och Mariue-Jeanne Willaumez. Han gifte sig med Filippinska Ruteau och de fick en son, Barthélemy-Noël Dumortier (1830-1915). Dumortier blev politiskt aktiv i början av 1820-talet och 1824 grundade han Courrier de l'Escaut, en tidning som var kritisk mot regeringen. Han anslöt sig 1830 till den belgiska revolutionen.

År 1831 blev han ledamot av det nya rikets första valda parlament, som ledamot för Tournai. Han förblev vald fram till 1847, men bytte sedan plats och valdes för staden Roulers och innehade denna plats fram till sin död.

År 1872 tilldelades han hederstiteln minister. Han tilldelades också adelstiteln earl, men av okänd anledning tog han emellertid inte upp de nödvändiga patentbreven och var därför inte adlad.

Botaniker

I början av 1820-talet publicerade Dumortier på latin sitt första bidrag till botanik och 1827 publicerade han en komplett nationell flora, Florula Belgica. År 1829 betraktades han redan som en av de största naturalisterna i lågländerna och blev medlem i Académie de Bruxelles. Han studerade då inte bara botanik utan även zoologi.

År 1835 var Dumortier först med att föreslå släktet Lepidozia.^[7] Hans rykte som botaniker var så lysande att inrikesministeriet bad honom att vara dess representant i Bryssels botaniska trädgård, då ett aktiebolag, med stöd av staten. År 1862 skapades Société Royale de Botanique de Belgique och Dumortier blev dess president.

När företaget som drev Bryssels botaniska trädgård kollapsade utvecklade Dumortier idén om en statligt ägd botanisk trädgård i huvudstaden. Han lyckades övertyga parlamentet 1869 om att köpa det imponerande herbarium och torkade samlingar som den framlidne Carl Friedrich Philipp von Martius sammanställt. Några månader senare köpte staten trädgården till "Société Royale d'Horticulture de Belgique". Dumortier hoppades skapa en botanisk trädgård vars förebild var Royal Kew Gardens.

Dumortiers namn gavs till två växtarter: hemerocallis dumortieri (Hemerocallidoideae) och till Stenocereus dumortieri (Cactaceae). Vissa anser att han är den verklige upptäckaren av celldelning, även om han sällan tillskrivs detta.^[6]

Bibliografi (urval)

Mortier, Barthélemy-Charles Du (1873). Opuscules de botanique 1862-1873. Brussels: G. Mayolez. https://books.google.com/books?id=pMAZAAAAIAAJ.
Dumortier, Barthélemy-Charles (1829) (på franska). Analyse des familles des plantes: avec l'indication des principaux genres qui s'y rattachent. Tournay: Casterman. https://www.biodiversitylibrary.org/bibliography/443#/summary. Läst 16 januari 2016.
Commentationes botanicae. Observations botaniques (imprimerie de C. Casterman-Dieu, Tournay, 1823).
Observations sur les graminées de la flore de Belgique (J. Casterman aîné, Tournay, 1823).
Lettres sur le manifeste du Roi et les griefs de la nation, par Belgicus (J. Casterman aîné, Tournay, 1830).
Sylloge Jungermannidearum Europae indigenarum, earum genera et species systematice complectens (J. Casterman aîné, Tournay, 1830).
Recherches sur la structure comparée et le développement des animaux et des végétaux (M. Hayez, Bruxelles, 1832).
Essai carpographique présentant une nouvelle classification des fruits (M. Hayez, Bruxelles, 1835).
La Belgique et les vingt-quatre articles (Société nationale, Bruxelles, 1838).
Observations complémentaires sur le partage des dettes des Pays-Bas (Société nationale, Bruxelles, 1838).
Dumortier, B. C. J. 1827. Florula belgica. Toumay. * Oscar COOMANS DE BRACHENE, Etat présent de la noblesse belge, Annuaire 1988, Brussels, 1988.
Jean-Luc DE PAEPE & Christiane RAINDORF-GERARD, Le Parlement belge, 1831-1894, Brussels, 1996.

Utmärkelser och hedersbetygelser

Belgiens järnkors
Kommendör av Gregoriusorden
Storkors av Leopoldorden

[Redigera Wikidata]^[8]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Barthelemy Charles Joseph Dumortier, 20 oktober 2021.

Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
IPNI Profile
Dumortier on website of National Botanic Garden

Noter

^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, Barthélemy Charles Joseph Dumortier, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kungliga belgiska vetenskapsakademin (red.), Biographie nationale de Belgique, no value, Comte Barthélemy Dumortier.^{[källa från Wikidata]}
^ dödsattest.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] ODIS, läst: 13 augusti 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Amos, B. (2000). Lessons from the history of light microscopy. Nature Cell Biology, 2: E151-E152.
^ Engel, John J.; Schuster, Rudolf Mathias (2001). ”Austral Hepaticae 32 : a revision of the genus Lepidozia (Hepaticae) for New Zealand”. Fieldiana: Botany 42 (Publication 1513): sid. 1. doi:10.5962/bhl.title.2543. https://www.biodiversitylibrary.org/item/20365#page/3/mode/1up. Läst 21 januari 2016.
^ Handelsblad (Het) 25-07-1870

Vidare läsning

Oscar COOMANS DE BRACHENE, Etat présent de la noblesse belge, Annuaire 1988, Brussels, 1988.
Jean-Luc DE PAEPE & Christiane RAINDORF-GERARD, Le Parlement belge, 1831-1894, Brussels, 1996.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Barthélemy Charles Joseph Dumortier.
Books by Dumortier at the Biodiversity library [1]

[426a499ad1776b76800d9e9a8820adbb28a759da-1] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[ddb181e75c0fca2c361a6205c95ff99d1d246ae0-2] SNAC, Barthélemy Charles Joseph Dumortier, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[afd0591c771a2ce930ed25329e04d1d4b6402d7c-3] [a b] Kungliga belgiska vetenskapsakademin (red.), Biographie nationale de Belgique, no value, Comte Barthélemy Dumortier.^{[källa från Wikidata]}

[6bb02094a5e21895824b5e3dadf5260159029ab2-4] dödsattest.^{[källa från Wikidata]}

[f3a5d0a8b4e7762b4a71ddca437148155df7839a-5] [a b c] ODIS, läst: 13 augusti 2022.^{[källa från Wikidata]}

[micro-6] [a b] Amos, B. (2000). Lessons from the history of light microscopy. Nature Cell Biology, 2: E151-E152.

[FieldMuseum2001-7] Engel, John J.; Schuster, Rudolf Mathias (2001). ”Austral Hepaticae 32 : a revision of the genus Lepidozia (Hepaticae) for New Zealand”. Fieldiana: Botany 42 (Publication 1513): sid. 1. doi:10.5962/bhl.title.2543. https://www.biodiversitylibrary.org/item/20365#page/3/mode/1up. Läst 21 januari 2016.

[8] Handelsblad (Het) 25-07-1870

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler