Barnstugeutredningen

1968 års barnstugeutredning
Statlig utredning
Coat of arms of Sweden.svg
Regeringsbeslut
RegeringRegeringen Erlander III
Beslut fattat26 april 1968
Utredningen
överlämnas
2 maj 1972
17 maj 1974
26 juni 1975
30 oktober 1975
Utredningsansvar
Utrednings IDYK 2878
Ansvarigt statsrådIngegerd Wärnersson
OrdförandeIngvar Carlsson
(till 1 januari 1970)
Mats Hellström
(från 1 januari 1970)
Kommittédirektiv
Slutbetänkande
ID-nummerSOU 1972:26-27
TitelFörskolan del 1-2
Antal sidor348
ID-nummerSOU 1974:42
TitelBarns fritid
ID-nummerSOU 1975:67
TitelUtbildning i samspel
ID-nummerSOU 1975:94
TitelBarns sommar

1968 års barnstugeutredning var en utredning om förskolor och fritidshem som genomfördes mellan åren 1968 och 1975. Genom dessa tillkom förskolelagen 1975.

Till en början agerade ledamoten Ingvar Carlsson som ordförande för kommittén, tills han den 14 oktober 1969 lämnade uppdraget för att agera som Sveriges utbildningsminister. Som hans efterträdare som ledamot och ordförande i kommittén utsågs den 1 januari 1970 istället Mats Hellström.[1]

Kommittén överlämnade sina första betänkanden Förskolan del 1-2 SOU 1972:26-27 den 2 maj 1972. Utredningen presenterade förslag för pedagogiskt program och material samt lokaler för förskolan.

Det andra betänkandet Barns fritid SOU 1974:42 presenterades den 17 maj 1974. Utredningen som hade undertiteln Fritidsverksamhet för 7–12 åringar lade fram förslag för hur fritidsverksamhet för barn i de yngre åldrarna skulle utformas. Man lade också fram förslag för personaltillgång och personalbehov i förskole- och fritidsverksamheten.

Det tredje betänkandet Utbildning i samspel SOU 1975:67 presenterades den 26 juni 1975. Den behandlade grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning av personal i förskola och fritidshem.

Det sista betänkandet Barns sommar SOU 1975:94 presenterades 30 oktober 1975. Den behandlade barnomsorg och fritidsverksamhet för barn under sommartid.

Externa länkar

Referenser

  1. ^ Förskolan SOU 1972:26. SOU. 1972. sid. 4 

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.