Barnbidrag i Sverige

Den här sidan handlar om barnbidraget i Sverige. för information om barnbidrag i allmänhet, se Barnbidrag.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Dokument från Kungliga Socialdepartementet rörande retroaktivt barnbidrag 1952-53, beloppet 507 kronor, motsvarar i 2022 års penningvärde ca 8100 kronor.

Barnbidrag är ett generellt statligt bidrag till föräldrar med barn i Sverige. Alla barn som bor i Sverige har rätt till barnbidrag.[1] Det är utformat enligt en renodlat generell barnbidragsmodell, där alla skatteavdrag riktade till familjer och barn och behovsprövade stöd avskaffats till förmån för ett helt universellt stöd.[2] Målet med barnbidraget är att utjämna de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn samt över livscykel. Barnbidraget är ett generellt bidrag, som karaktäriseras av att det utgår med fasta belopp per barn oavsett föräldrarnas inkomst.[3]

Barnbidraget regleras i socialförsäkringsbalken. Den tidigare lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag har upphört att gälla i och med införandet av socialförsäkringsbalken. Enligt övergångsreglerna ska dock de äldre reglerna gälla barnbidrag för tiden före 1 januari 2011.[4]

Knappt 1,5 miljoner föräldrar mottog allmänt barnbidrag, flerbarnstillägg och/eller förlängt barnbidrag under år 2019 till en kostnad av ca 33,2 miljarder kronor.[5]

Bakgrund

I boken Kris i befolkningsfrågan propagerade Alva och Gunnar Myrdal 1934 för att införa barnbidrag i Sverige.

Barnbidrag infördes 1937 och var då inkomstprövat. Alva och Gunnar Myrdal var ledande förespråkare för införandet av barnbidrag, de argumenterade för barnbidrag i boken Kris i befolkningsfrågan från 1934.[6]

Den nuvarande modellen med så kallat allmänt barnbidrag, oavsett inkomst, infördes 1948[7] och var på 260 kronor per barn och år, motsvarande 4 597,75 SEK 2010.[8]

När det allmänna barnbidraget infördes innebar det både en omläggning och en utvidgning av samhällets stöd till barnfamiljerna.[3] Bidraget ersatte de barnavdrag som tidigare fanns i beskattningen.[3] Skatteavdragen gynnade främst de som hade höga inkomster och innebar att familjer utan inkomst inte fick del av stödet.[3] De viktigaste motiven till att införa barnbidraget var att öka nativiteten, utjämna levnadsstandarden mellan barnlösa och barnrika familjer och minska antalet barn som levde i fattigdom.[3][9]

Barnbidraget har höjts ett antal gånger genom åren sedan det infördes. Endast en gång har riksdagen beslutat att minska barnbidraget. Den 1 januari 1996 sänktes barnbidraget från 750 kronor till 640 kronor i månaden, dessutom avskaffades flerbarnstillägget. Detta var en del i saneringen av statsfinanserna. Både barnbidragets nivå och flerbarnstillägget återställdes den 1 januari 1998.[7] I januari 2006 höjdes barnbidraget från 950 till 1 050 kronor i månaden.[3] 2018 höjdes bidraget till 1 250 kronor i månaden.[10]

Flerbarnstillägg

Flerbarnstillägg är ett extra ekonomiskt stöd för barnfamiljer med flera barn. Flerbarnstillägg har förekommit i omgångar. Det infördes första gången från och med 1 januari 1982, då med ett fjärdedels barnbidrag per år till familjer med tre barn och med ytterligare ett halvt barnbidrag för varje ytterligare barn).[11]

Flerbarnstillägget höjdes senast den 1 juli 2010.[12]

Reglering och omfattning

Allmänt barnbidrag

Idag utgår allmänt barnbidrag till 1 250 kronor per månad. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse (eller senare till exempel om barnet flyttar till Sverige) och till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Barnbidraget är skattefritt.[1]

Barnbidrag betalas ut i princip alltid ut till de föräldrar som har gemensam rättslig vårdnad om sitt barn. Om barnet är fött 1 mars 2014 eller senare och föräldrarna är gifta med gemensam vårdnad så delas barnbidraget mellan dem. Halva barnbidraget betalas ut till den ena föräldern och den andra halvan till den andra föräldern. Delningen av bidraget sker automatiskt. Föräldrarna kan dock bestämma att endast en av föräldrarna ska få bidraget (och behöver i så fall anmäla detta till försäkringskassan).[13] Om barnet föddes före 1 mars 2014 så kan de föräldrar som har gemensam vårdnad om sitt barn välja vem som ska få barnbidraget. Föräldrarna måste då aktivt anmäla det. Om föräldrarna inte väljer, betalas pengarna ut till mamman. Är bägge föräldrarna av samma kön betalas det ut till den äldsta av föräldrarna.[1] Om det bara finns en vårdnadshavare är det den som får bidraget utbetalt till sig.[13]

I vissa situationer kan barnbidraget betalas till någon annan än föräldrarna. Det gäller till exempel om barnet har en särskilt förordnad vårdnadshavare eller bor i ett familjehem.[14]

När ett barn som uppbär förlängt barnbidrag och har fyllt 18 år (därmed blir myndig) eller gift sig får han eller hon bidraget utbetalt till sig själv.[15]

Förlängt barnbidrag

För barn över 16 som går i anpassad grundskola eller grundskolan utgår förlängt barnbidrag, som betalas ut av Försäkringskassan. Som längst betalas det ut till och med första kalenderhalvåret, det år man fyller 20. Det förlängda barnbidraget är på samma storlek som barnbidraget.[1]

Studiebidrag

För barn över 16 år som går i gymnasieskola utgår studiebidrag från och med kvartalet efter 16-årsdagen. Som längst betalas även det ut till och med första kalenderhalvåret, det år man fyller 20. Studiebidraget är av samma storlek som barnbidraget. Studiebidraget, eller studiestödet, administreras CSN (Centrala Studiestödsnämnden), och utbetalas 10 månader per år (september - juni).[1]

Flerbarnstillägg

Flerbarnstillägg är ett extra ekonomiskt tillägg som betalas ut till den som får allmänt barnbidrag för minst två barn. Man kan också få flerbarnstillägg för barn som har fyllt 16 år fram till och med juni det år barnet fyller 20 år, om barnet bor kvar hos föräldern, är ogift och studerar heltid på gymnasiet, grundskola eller särskola.[1] Om alla barn är myndiga, eller om barnen saknar vårdnadshavare, betalas tillägget ut till den eller de föräldrar som barnen stadigvarande sambor med.[15]

Flerbarnstillägget uppgår för andra barnet till 150 kr i månaden, tredje barnet 580 kr i månaden, fjärde barnet 1 010 kr i månaden och för femte och varje ytterligare barn 1 250 kronor i månaden.[16] För att vara berättigat till flerbarnstillägg skall barnet bo kvar hos föräldern, studera heltid på gymnasiet, grundskola eller särskola och vara ogift.[15]

Totalt barnbidrag och flerbarnstillägg sedan 1 mars 2018

Det totala barnbidraget är per månad följande (ackumulerade siffror).[16]

Totalt antal barnBarnbidragFlerbarnstilläggTotalt
11 250-1 250
22 5001502 650
33 7507304 480
45 0001 7406 740
56 2502 9909 240

Från femte barnet och fler ökar bidraget successivt med 2 500 kr per barn (allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg inkluderat).

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] ”Barnbidrag och flerbarnstillägg”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 29 november 2011. https://web.archive.org/web/20111129100929/http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnet_fott/barnbidrag. Läst 23 november 2011. 
  2. ^ Tommy Ferrarini (2009). ”Barnbidraget i internationellt perspektiv”. Working Papers in Social Insurance (2). Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524021012/http://www.forsakringskassan.se/irj/go/km/docs/fk_publishing/Dokument/Rapporter/Working_papers/wp0902_barnbidraget_i_internationellt_perspektiv_child_allowances_in_comparative_perspective.pdf. Läst 23 november 2011.  Arkiverad 24 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b c d e f] ”Barnbidrag”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110819131418/http://www.forsakringskassan.se/press/statistik_och_analys/barn_och_familj/barnbidrag. Läst 23 november 2011. 
  4. ^ Lag om införande av socialförsäkringsbalken (2010:111)
  5. ^ ”Socialförsäkringen i siffror 2020”. Försäkringskassan. sid. 20. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/dae19b87-ace6-4cda-a577-05af925b0317/socialforsakringen-i-siffror-2020.pdf?MOD=AJPERES. Läst 22 juli 2020. 
  6. ^ ”I folkhemmets barndom”. Stockholms stadsbibliotek. https://biblioteket.stockholm.se/inspiration/artikel/i-folkhemmets-barndom. Läst 25 juli 2011. 
  7. ^ [a b] Barnbidraget – en pigg 60-åring”. Välfärd (SCB) (4): sid. 16-17. 2008. Läst 23 november 2011. 
  8. ^ ”Konsumentprisindex”. SCB. Arkiverad från originalet den 26 december 2011. https://web.archive.org/web/20111226194509/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____33895.aspx. Läst 23 november 2011. 
  9. ^ Försäkringskassan (19 juli 2013). ”Barnbidraget 65år”. https://www.youtube.com/watch?v=VgOUSt9x0oU. Läst 15 mars 2019. 
  10. ^ ”Omdebatterat barnbidrag fyller 70 år”. SVT Nyheter. 18 april 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/omdebatterat-barnbidrag-fyller-70-ar. Läst 18 april 2018. 
  11. ^ ”Proposition 1980/81:188 om utformningen av ett ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljer”. Regeringen Fälldin II. http://data.riksdagen.se/fil/88f80bd5-7a50-4820-8f66-2ed1cd734e8f. Läst 23 november 2011. 
  12. ^ Statsrådsberedningen (31 mars 2010). ”Barn- och ungdomssatsning - för trygghet, jobb och kunskap”. Pressmeddelande. Läst 23 november 2011. Arkiverad från originalet den 18 april 2013.
  13. ^ [a b] ”Till alla föräldrar” ( PDF). Försäkringskassan. sid. 37-38. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b242488c-3aea-4d21-9644-b4254d80b936/4011-till-alla-barnfamiljer-1804.pdf?MOD=AJPERES. Läst 22 juli 2020. 
  14. ^ ”Faktablad: Barnbidrag och flerbarnstillägg”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 25 december 2010. https://web.archive.org/web/20101225151118/http://www.forsakringskassan.se/irj/go/km/docs/fk_publishing/Dokument/Publikationer/Faktablad/ff_4058_barnbidrag_flerbarnstillagg.pdf. Läst 23 november 2011. 
  15. ^ [a b c] ”Vägledning 2002:10 Barnbidrag (version 13)” ( PDF). Försäkringskassan. sid. 23. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/890a2794-fe8c-41d4-9077-0457e2690ec3/vagledning-2002-10.pdf?MOD=AJPERES. Läst 22 juli 2020. 
  16. ^ [a b] 15 kap. 3 § Socialförsäkringsbalken (2010:110) (allmänt barnbidrag) och 15 kap. 8 § Socialförsäkringsbalken (2010:110) (flerbarnstillägg)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Socialdepartementet - Barnbidrag - 1952.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Dokument från Kungliga Socialdepartementet rörande retroaktivt barnbidrag 1952-53, beloppet 507 kronor, motsvarar i 2022 års penningvärde ca 8100 kronor.
Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu
Författare/Upphovsman:
Alva Myrdal & Gunnar Myrdal
, Licens: CC BY-SA 2.5 se
The work has been released under CC-by-SA by the copyright holder the City of Stockholm.