Bariumsulfid
| Bariumsulfid | |
| Systematiskt namn | Bariumsulfid |
|---|---|
| Övriga namn | Bolognasten |
| Kemisk formel | BaS |
| Molmassa | 169,39 g/mol |
| Utseende | Färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 21109-95-5 |
| SMILES | [Ba]=S |
| Egenskaper | |
| Densitet | 4,25 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Hydrolys |
| Smältpunkt | 1200 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Hälsovådlig |
| NFPA 704 |
3 2 0 |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Bariumsulfid är en kemisk förening av barium och svavel med formeln BaS.
Historia
Upptäckten av bariumsulfid brukar tillskrivas den italienske alkemisten Vincentius Casciorolus. År 1602 presenterade han ett fosforescerande material för alkemisterna i Bologna som han kallade lapis solaris och som skulle ha framställts av mineralet baryt (tungspat).[1]
Hur Vincentius gjorde för att reducera bariumsulfatet i baryt till bariumsulfid är okänt, men drygt hundra år senare framställde den tyske kemisten Andreas Sigismund Marggraf bariumsulfid genom att hetta upp tungspat och vetemjöl.
Framställning
Bariumsulfid framställs genom att reducera bariumsulfat (BaSO4) med kol.
Se även
Källor
- ^ Johann Beckmann (1846). ”Bologna Stone”. A history of inventions and discoveries. London: Henry G Bohn. sid. 418–427
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Barium sulfide, tidigare version.
Media som används på denna webbplats
Hazard N.svg
Symbol of pollutants to the environment, according to the directive 67/548/EWG of 'European Chemicals Bureau (European Chemicals Agency).
Symbol of pollutants to the environment, according to the directive 67/548/EWG of 'European Chemicals Bureau (European Chemicals Agency).
NFPA 704.svg
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.