Bantuhök

	Bantuhök
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hökfåglar; Accipitriformes
Familj	Hökar; Accipitridae
Släkte	Aerospiza
Art	Bantuhök; A. tachiro
Vetenskapligt namn
	§ Aerospiza tachiro
Auktor	(Daudin, 1800)
Utbredning

Bantuhök^[1] (Aerospiza tachiro) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar som förekommer i Afrika.^[2]

Utseende

Bantuhök är en medelstor hök med gula ögon och ben, gråbrun ovansida och undersidan brunbandad. Underartsgruppen toussenelii, av vissa urskild som egen art, skiljer sig från nominatformens underartsgrupp genom mindre vitt i stjärten, mindre rött på bröstet och tvärbandade "lår". Dvärghöken har liknande fjäderdräkt, men är mycket mindre.^[3]

Utbredning och systematik

Bantuhöken förekommer i stora delar av Afrika söder om Sahara. Den delas upp i åtta underarter med följande utbredning:^[2]

toussenelii–gruppen
- Aerospiza tachiro macrocelides – förekommer i regnskogar ifrån Senegal och Gambia till västra Kamerun
- Aerospiza tachiro lopezi – förekommer på ön Bioko i Guineabukten
- Aerospiza tachiro toussenelii – förekommer från södra Kamerun till norra och västra Demokratiska republiken Kongo
- Aerospiza tachiro canescens – förekommer från östra Demokratiska republiken Kongo till Uganda
tachiro-gruppen
- Aerospiza tachiro unduliventer – förekommer i Eritrea och Etiopien
- Aerospiza tachiro sparsimfasciata – förekommer från Somalia tillAngola, Zambia och Moçambique
- Aerospiza tachiro pembaensis – förekommer på Pemba Island, utanför Tanzania
- Aerospiza tachiro tachiro – nominatformen förekommer från södra Angola till Moçambique och Sydafrika

Tidigare urskildes toussenelii-gruppen som den egna arten rödbröstad hök, och vissa gör det fortfarande.^[4]

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare i släktet Accipiter. Genetiska studier visar dock att släktet så som det traditionellt är konstituerat är parafyletiskt, där kärrhökarna i Circus är inbäddade, men också släktena Erythrotriorchis och Megatriorchis.^[5]^[6]^[7]^[8]^[9]^[10] För att kärrhökarna ska kunna behållas i ett eget släkte delas därför Accipiter delas upp i flera mindre släkten, däriblamd Aerospiza.^[11]^[2]

Levnadssätt

Bantuhök häckar i höga träd, flodnära skogar, buskmarker, öppen skog och plantage med främmande trädarter. Den har dock noterats vandra in i mycket öppnare landskap. Under häckningstid ses den kretsa högt och yttra ett kort och vasst "chwik", varannan eller var tredje sekund i åtminstone en minut i taget.^[3]

Status och hot

IUCN bedömer hotstatus för underartsgrupperna var för sig, båda som livskraftiga.^[4]^[12]

Namn

Den har tidigare kallats afrikansk duvhök.

Noter

^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
^ [a b] Kirwan, G. M., A. C. Kemp, J. S. Marks, and P. F. D. Boesman (2022). African Goshawk (Accipiter tachiro), version 1.2. In Birds of the World (S. M. Billerman and B. K. Keeney, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.afrgos1.01.2
^ [a b] Birdlife International 2024 Accipiter tachiro . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 februari 2025.
^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt och M. Louette (2013). DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
^ Lerner HRL & DP Mindell. 2005. Phylogeny of eagles, Old World vultures and other Accipitridae based on nuclear and mitochondrial DNA. Molecular Phylogenetics and Evolution 37: 327–346.
^ Mindell DP, JFuchs, and JA Johnson. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. S. 3–32 i JH Sarasola, JM Grande, and JJ Negro (editors), Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer.
^ Catanach TA, MR Halley & S Pirro. 2024. Enigmas no longer: using ultraconserved elements to place several unusual hawk taxa and address the non-monophyly of the genus Accipiter (Accipitriformes: Accipitridae), Biological Journal of the Linnean Society
^ Birdlife International 2024 Accipiter toussenelii . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 26 december 2024.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör bantuhök.
Bilder & media
Wikispecies har information om Aerospiza tachiro.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[SOF-1] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[IOC-2] [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.

[BOW-3] [a b] Kirwan, G. M., A. C. Kemp, J. S. Marks, and P. F. D. Boesman (2022). African Goshawk (Accipiter tachiro), version 1.2. In Birds of the World (S. M. Billerman and B. K. Keeney, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.afrgos1.01.2

[IUCN-4] [a b] Birdlife International 2024 Accipiter tachiro . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 februari 2025.

[5] Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.

[6] Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.

[7] Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.

[8] Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt och M. Louette (2013). DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.

[9] Lerner HRL & DP Mindell. 2005. Phylogeny of eagles, Old World vultures and other Accipitridae based on nuclear and mitochondrial DNA. Molecular Phylogenetics and Evolution 37: 327–346.

[10] Mindell DP, JFuchs, and JA Johnson. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. S. 3–32 i JH Sarasola, JM Grande, and JJ Negro (editors), Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer.

[11] Catanach TA, MR Halley & S Pirro. 2024. Enigmas no longer: using ultraconserved elements to place several unusual hawk taxa and address the non-monophyly of the genus Accipiter (Accipitriformes: Accipitridae), Biological Journal of the Linnean Society

[IUCN2-12] Birdlife International 2024 Accipiter toussenelii . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 26 december 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Navigation

Navigering

Temaportaler