Bandtofsvaktel
Bandtofsvaktel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
Familj | Tofsvaktlar Odontophoridae |
Släkte | Philortyx Gould, 1846 |
Art | Bandtofsvaktel P. fasciatus |
Vetenskapligt namn | |
§ Philortyx fasciatus | |
Auktor | (Gould, 1844) |
Utbredning | |
Synonymer | |
|
Bandtofsvaktel[2] (Philortyx fasciatus) är en fågel i familjen tofsvaktlar inom ordningen hönsfåglar.[3]
Utseende
Bandtofsvakteln är en oansenligt brunfärgad vaktelliknande fågel med relativt lång stjärt. På huvudet syns en mörkare tofs, strupen är ljus och dess undre stjärttäckare är bandade i svart och vitt.[4] Ungfågeln är vitstreckad till en början men efter ruggning vid åtta till tolv veckors ålder får den en fjäderdräkt som liknar den vuxna fågeln, bortsett från nästan svartaktigt i ansiktet och på strupen. Först efter 16 till 20 veckor får den en helt adultliknande dräkt.[5]
Utbredning och systematik
Fågeln förekommer i torra områden i västra Mexiko, från sydvästra Jalisco till sydöstra Guerrero, Morelos och Puebla).[3] Den placeras som enda art i släktet Philortyx och behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
Bandtofsvakteln är stannfågel i torrt busklandskap, men ibland även in i betes- och jordbruksmarker, från havsnivå till omkring 1800 meters höjd. Den ses vanligen i grupper om ett dussin fåglar upp till ett 30-tal. Fågeln är skygg och rör sig sällan långt från skyddande växtlighet. När den störs tenderar den att springa undan snarare än ta till vingarna. Vid eventuellt uppflog sprider sig individerna i gruppen åt olika håll för att möjligen förvirra predatorer.[4][6]
Föda och häckning
Arten livnär sig på olika sorters frön, rötter, knoppar och insekter, med högre inslag av de senare när den matar sina ungar. Häckning sker mellan augusti och september. Den lägger cirka fem ägg i ett bo fodrat med gräs, ibland delvis försett med ett tak. Äggen ruvas i cirka 22 dagar.[6]
Status och hot
Arten har ett rätt stort utbredningsområde och en stabil populationsutveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Philortyx fasciatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b] ”Philortyx fasciatus: Banded Quail”. Neotropical Birds Online. Cornell Lab of Ornithology. 2010. http://neotropical.birds.cornell.edu/portal/species/overview?p_p_spp=85031.
- ^ Madge, Steve; McGowan, Philip J. K.; Kirwan, Guy M. (2002). Pheasants, Partridges and Grouse: A Guide to the Pheasants, Partridges, Quails, Grouse, Guineafowl, Buttonquails and Sandgrouse of the World. A. C. Black. sid. 138. ISBN 9780713639667. https://books.google.com/books?id=_YLw38EoErYC&q=Philortyx+fasciatus&pg=PP2
- ^ [a b] ”Philortyx fasciatus: Banded Quail Life History”. Neotropical Birds Online. Cornell Lab of Ornithology. 2010. http://neotropical.birds.cornell.edu/portal/species/lifehistory?p_p_spp=85031.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör bandtofsvaktel.
- Wikispecies har information om Philortyx fasciatus.
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: patriciawla3, Licens: CC BY-SA 2.0
CODORNIZ LISTADA. 01
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Banded Quail (Philortyx fasciatus)