Balsamgran
| Balsamgran Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Barrväxter Coniferophyta |
| Klass | Pinopsida |
| Ordning | Pinales |
| Familj | Tallväxter Pinaceae |
| Släkte | Ädelgranssläktet Abies |
| Art | Balsamgran A. balsamea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Abies balsamea | |
| Auktor | (L.) Mill. |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
Homotypiska synonymer Abies balsamea var. macrocarpa A.H.Kent Abies balsamea f. nana (J.Nelson) Beissn. Abies balsamea var. nana (J.Nelson) Carrière Abies balsamifera Michx. Abies fraseri var. hudsonia (Jacques) Carrière Abies fraseri var. nana Lindl. & Gordon Abies hudsonia Jacques Abies minor Duhamel ex Gordon & Glend. Picea aromatica Carrière Picea balsamea var. longifolia Loudon Picea balsamea var. nana J.Nelson Picea fraseri var. hudsonia (Jacques) Knight & Perry Pinus balsamea var. longifolia (Loudon) Endl. Till A. b. var. phanerolepis Abies balsamea f. phanerolepis (Fernald) Rehder Abies balsamea subsp. phanerolepis (Fernald) A.E.Murray Abies phanerolepis (Fernald) T.S.Liu Abies intermedia Fulling | |
Balsamgran (Abies balsamea) är en växtart inom ädelgranssläktet (Abies) i familjen tallväxter. Den beskrevs av Carl von Linné och fick sitt nuvarande namn av Philip Miller.[2]
Beskrivning
Balsamgranens barr är 1–2,5 cm långa och växer inte runt grenen utan står parställda åt sidan. Barren är mjukare än på den vanliga granen. Kottarna blir 5–7 cm långa. Trädets topp blir spetsig och smal i fullvuxet tillstånd.
Beteckningen "balsam" kommer av att det bildas blåsor på stammen innehållande välluktande kåda. Att dra barren genom knuten hand lämnar samma angenäma doft.
Utbredning
Arten härstammar från nordöstra Nordamerika, och växer vilt från centrala Kanada i nordväst till Virginia i sydost.[2] I Sverige är balsamgranen härdig till zon 3.[3] Den förekommer förvildad i Sverige, dock sällsynt.[4][5] Arten har introducerats även i Norge och Finland.[2]
Varieteter
Balsamgranen har två varieteter:[2]
- A. balsamea var. balsamea
- A. balsamea var. phanerolepis
Den sistnämnda återfinns endast i de allra mest sydliga delarna av utbredningsområdet, i Virginia och West Virginia.[2]
Namnsorter
Det finns även flera namnsorter av arten i handeln:[6]
- A. balsamea 'Columnaris'
- A. balsamea 'Compacta'
- A. balsamea 'Hudsonia' – lågvuxen och långsamväxande art.[3][7]
- A. balsamea 'Kiwi'
- A. balsamea 'Larry's Weeping'
- A. balsamea 'Nana' – snarlik 'Hudsonia', men har något kortare barr som sitter radiellt på skotten.[7]
- A. balsamea 'Piccolo'
- A. balsamea 'Renswoude'
- A. balsamea 'Tyler Blue'
- A. balsamea 'Verkade's Prostrate'
Källor
- Bird, Richard (1998). Prydnadsbarrväxter: den nya, utförliga handboken. Köln: Könemann. Libris 6077216. ISBN 3829009216
- Wright, Michael; Alm, Gustaf (2002). Trädgårdens prydnadsväxter: uppslagsbok med 9000 sorters träd, buskar och blommor (2. uppl.). Stockholm: Prisma. Libris 7408914. ISBN 9151839520
Noter
- ^ Conifer Specialist Group 1998. Abies balsamea. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2007-01-08.
- ^ [a b c d e] ”Abies balsamea”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:1084057-2. Läst 15 januari 2023.
- ^ [a b] Bird, s. 16.
- ^ ”Abies – Ädelgranar”. Den virtuella floran. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305012858/http://linnaeus.nrm.se/flora/barr/pina/abies/welcome.html.
- ^ ”Abies balsamea”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/abies-balsamea-222136. Läst 15 januari 2023.
- ^ ”Abies balsamea”. Svensk kulturväxtdatabas. https://skud.slu.se/nav/taxa/6234770. Läst 15 januari 2023.
- ^ [a b] Wright, s. 34.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Abies balsamea.
Wikispecies har information om Abies balsamea.
|
Media som används på denna webbplats
Balsam Fir. Branch.
Distribution map for Abies balsamea (L.) Mill. - balsam fir