Bakterieklorofyll

Bakterieklorofyll a. R är fytyl.

Bakterieklorofyll är pigment som används vid fotosyntesen hos olika fototrofa bakterier. De upptäcktes av Cornelius van Niel 1932,[1] och 1944 publicerade han en utförlig studie.[2] De är besläktade med klorofyll, som är det primära pigmentet hos växter, alger och cyanobakterier. Arter som använder bakterieklorofyll producerar inget syre vid fotosyntesen, eftersom de inte använder vatten som elektrondonator utan vätgas, svavel, sulfider eller koldioxid och de saknar dessutom fotosystem II.[3] Olika grupper innehåller olika typer av bakterieklorofyll:

PigmentBakteriegruppin vivo infrarött absorptionsmaximum(nm)
Bakterieklorofyll aPurpurbakterier, Heliobakterier, Gröna svavelbakterier, Chloroflexi, Chloracidobacterium thermophilum[4]805, 830-890
Bakterieklorofyll bPurpurbakterier835-850, 1020-1040
Bakterieklorofyll cGröna svavelbakterier, Chloroflexi, C. thermophilum745-755
Bakterieklorofyll csChloroflexi740
Bakterieklorofyll dGröna svavelbakterier705-740
Bakterieklorofyll eGröna svavelbakterier719-726
Bakterieklorofyll fGröna svavelbakterier (För närvarande endast känd som en mutation men kan förekomma i naturen)[5]700-710
Bakterieklorofyll gHeliobakterier670, 788

Bakterieklorofyllerna a, b, and g är bakteriekloriner, vilket betyder att två av pyrrolringarna är reducerade (har en dubbelbindning mindre) till pyrroliner. Bakterieklorofyllerna c, d, e, and f är kloriner, vilket innebär att bara en pyrrolring är reducerad till pyrrolin och de är alltså inte "äkta bakterieklorofyller".[6]

Strukturformler för porfin, klorin, bakterieklorin, och isobakterieklorin.

Referenser

  1. ^ Howard Gest, 1993, History of concepts of the comparative biochemistry of oxygenic and anoxygenic photosyntheses, Photosynthesis Research, January 1993, Volume 35, Issue 1, sid. 88.
  2. ^ H Gest, R Blankenship, 2003, Timeline of discoveries: anoxygenic bacterial photosynthesis i Discoveries in Photosynthesis, Springer, ISBN 1-4020-3323-0, sid. 53.
  3. ^ D. Knapff, C. Kämpf, 1987, Substrate oxidation and NAD+ reduction by photothropic bacteria i J. Amesz (ed), Photosynthesis, 1987, Elevier Science Publishers, ISBN 0-444-80864-7, sid. 199.
  4. ^ Bryant, Donald A.; Costas, AM; Maresca, JA; Chew, AG; Klatt, CG; Bateson, MM; Tallon, LJ; Hostetler, J; et al. (2007-07-27), ”Candidatus Chloracidobacterium thermophilum: An Aerobic Phototrophic Acidobacterium”, Science 317 (5837): 523–526, doi:10.1126/science.1143236, PMID 17656724, http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/317/5837/523 
  5. ^ Vogl, Kajetan; Tank, M; Orf, GS; Blankenship, RE; Bryant, DA (2012-08-10), ”Bacteriochlorophyll f: properties of chlorosomes containing the "forbidden chlorophyll"”, Front. Microbiol. 3: 1–12, doi:10.3389/fmicb.2012.00298, PMID 22908012, http://www.frontiersin.org/Microbial_Physiology_and_Metabolism/10.3389/fmicb.2012.00298/abstract 
  6. ^ Brückner et al. sid 9

Media som används på denna webbplats

Porphyrin, chlorin, bacteriochlorins.png
Författare/Upphovsman: Original work: Livewire61, Expanded derivative work: H Padleckas (talk), Licens: CC BY 3.0
Chemical structures of porphin, chlorin, bacteriochlorin, and isobacteriochlorin
Bacteriochlorophyll a.mol.svg
Författare/Upphovsman: A5b, Licens: CC BY 3.0
Bacteriochlorophyll a molecule, created in JMolDraw. M is en:Phytyl or en:Geranylgeranyl