Bahamaand
| Bahamaand Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Släkte | Anas |
| Art | Bahamaand A. bahamensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anas bahamensis | |
| Auktor | Linnaeus, 1758 |
| Utbredning | |
 | |
Bahamaand[2] (Anas bahamensis) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar,[3] nära släkt med stjärtanden. Den förekommer som namnet antyder i Bahamas, men också i andra delar av Västindien, i stora delar av Sydamerika och i Galápagosöarna. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
Utseende
Bahamaanden är en mycket karakteristisk, 38–51 cm lång and, nära släkt med stjärtanden och likt denna långhalsad och gracil. Vitt i ansikte, på strupe och hals kontrasterar skarpt med brunt på resten av huvudet. Bröst och flanker är beigefärgade med bruna fläckar. Näbben är blågrå med rött basalt på övre näbbhalvans sidor. I flykten syns mörkbruna vingar med metalliskt gröna vingspeglar inramade i kanelbrunt samt ljust gräddfärgad stjärt.[4]
Läte
Lätet som hörs i luften beskrivs som ett mjukt och nasalt "gyaak-gyaak-gyaak"; även tunna visslingar, "fiip-fiip".[5]
Utbredning och systematik
Som namnet avslöjar förekommer bahamaanden i Västindien, men även i delar av Sydamerika. Den delas in i tre underarter i två grupper.[3]
- bahamensis-gruppen
- Anas bahamensis bahamensis – förekommer lokalt i Västindien och norra Sydamerika
- Anas bahamensis rubrirostris – förekommer från södra Brasilien och Bolivia till Argentina och Chile
- Anas bahamensis galapagensis – förekommer i Galápagosöarna
Tillfälligt har den påträffats i Falklandsöarna, Guadeloupe, Jamaica, Panama och Saint Martin.[1] Arten har även setts i Europa, i Belgien, Nederländerna, Schweiz, Italien, Spanien, Portugal, Storbritannien, Finland, Danmark och Sverige. Alla dessa fynd tros dock härröra från fåglar som rymt ur fångenskap.[6][7][8]
Genetiska studier visar att arten är nära släkt med stjärtanden och gulnäbbad stjärtand.[9]
Levnadssätt
Bahamaanden hittas i våtmarker med inslag av saltvatten, som bräckvattenssjöar, flodmynningar och mangroveträsk. Den lever av frön, knoppar och blad från vattenlevande växter. Häckningstiden varierar efter vattenstånd. Boet placeras på marken nära vatten.[10][11]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Noter
- ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Anas bahamensis . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ De la Peña, Martín & Rumboll, Maurice (1998) Princeton Illustrated Checklist: Birds of Southern South America and Antarctica, Princeton University Press, New Jersey.
- ^ Robin Restall; Juan Freile (8 March 2018). Birds of Ecuador. Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1-4729-2565-7. https://books.google.com/books?id=GNo3DwAAQBAJ&pg=PA64
- ^ Lista över införda fåglar i Europa, sammanställt av spanska SEO/BirdLife, läst 2019-02-25.
- ^ Sveriges fågeltaxa, Birdlife Sverige
- ^ Sveriges fågeltaxa, Birdlife Sverige PDF
- ^ Johnson, K.P. & Sorenson, M.D. (1999) Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus: Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805.
- ^ Madge, Steve; Burn, Hilary (1988). Wildfowl: An Identification Guide to the Ducks, Geese and Swans of the World (Helm Identification Guides). Christopher Helm. sid. 224–225. ISBN 0-7470-2201-1
- ^ Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2019). White-cheeked Pintail (Anas bahamensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52886 28 februari 2019).
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör bahamaand.
Wikispecies har information om Anas bahamensis.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Oskila, Licens: CC BY-SA 3.0
Anas bahamensis at Berlin Zoo
Författare/Upphovsman: dfaulder, Licens: CC BY 2.0
A White-cheeked Pintail in Ceibas, Entre Rios, Argentina.
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of White-cheeked Pintail (Anas bahamensis)