Backskärvfrö

Backskärvfrö
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningKålordningen
Brassicales
FamiljKorsblommiga växter
Brassicaceae
SläkteBackskärvfrön
Noccaea
ArtBackskärvfrö
N. caerulescens
Vetenskapligt namn
§ Noccaea caerulescens
Auktor(J. Presl & C. Presl) F.K. Mey.
Synonymer
  • Thlaspi alpestre (L.) L.
  • Thlaspi alpestre Vill.
  • Thlaspi alpestre var. tunense C.G.Westerl.
  • Thlaspi caerulescens J.Presl & C.Presl
  • Crucifera coerulescens (J.Presl & C.Presl) E.H.L.Krause
  • Noccaea occitanica (J.Presl & C.Presl) F.K.Mey.
  • Noccaea brachypetala (Jord.) F.K.Mey.
  • Thlaspi alpestre subsp. brachypetalum (Jord.)
  • Thlaspi brachypetalum Jord.
  • Noccaea salisii (Brügger) F.K.Mey.
  • Pterotropis lereschii Fourr.
  • Thlaspi arnaudiae Jord. ex Boreau
  • Thlaspi brachypetalum subsp. salisii (Brügger) O.Schwarz
  • Thlaspi brachypetalum proles salticola (Jord.) Rouy & Foucaud
  • Thlaspi brachypetalum proles verlotii (Jord.) Rouy & Foucaud
  • Thlaspi nemoricola Jord.
  • Thlaspi perfoliatum subsp. virgatum (Godr.) Bonnier & Layens
  • Thlaspi rhaeticum Jord.
  • Thlaspi salisii Brügger
  • Thlaspi salticola Jord.
  • Thlaspi suecicum Jord.
  • Thlaspi sylvestre proles arnaudiae (Jord. ex Boreau) Rouy & Foucaud
  • Thlaspi verlotii Jord.
  • Thlaspi virgatum Godr.
  • Thlaspi vulcanorum Lamotte

Backskärvfrö (Noccaea caerulescens) är en mångformig flerårig ört som tillhör familjen korsblommiga växter, blommar tidigt på våren och förekommer i Europa och Skandinavien. Arten är även känd för att ackumulera större mängder av vissa metaller.

Systematik

Backskärvfrö fotograferad 9 maj i Norge.

Arten beskrevs första gången 1819 under namnet Thlaspi caerulescens av Jan Svatopluk Presl och Karel Bořivoj Presl i Flora Čechica.[1] År 1973 flyttades den till släktet Noccaea av Friedrich Karl Meyer[2]

Noccaea caerulescens uppträder i många former på grund av frekvent självpollinering, där avkomman ofta bevarar nyförvärvade egenskaper i små isolerade populationer. Beroende på auktoritet klassificeras dessa taxon antingen som arter, underarter eller sorter. Ytterligare forskning behövs för att klargöra artens naturliga släktskap och utbredningsområde.[3]

Utbredning och habitat

Backskärvfrö förekommer i Europa och Skandinavien. Den föredrar torra ängar, skogskanter, diken, trädgårdar, gräsmattor, betesmarker, åkerkanter och kala platser.[4]

Förekomst i Sverige

Till Sverige introducerade den under 1840-talet och har sedan dess fått stor spridning. Den sprids främst som ogräs tillsammans med gräs- eller vallfrö.[5] Enligt Artfakta förekommer underarterna brachypetala (storskärvfrö) och caerulescens (vanligt backskärvfrö) i Sverige.[6]

Utseende

Backskärvfrö blir 5 till 25 centimeter hög och blommar med vita till ljusröda blommor.

Ekologi

I Skandinavien blommar den från tidig april till juni, men längre söderut i Europa redan från mars.[7]

Backskärvfrö och människan

Backskärvfrö var den första växt som upptäcktes vara en hyperackumulator, det vill säga att den ackumulerar metall i sin växtvävnad, då det upptäcktes att den tog upp bly ur förorenad jord genom så kallad fytoremediering.[8] Den ackumulerar även zink och kadmium.

I Sverige kategoriseras backskärvfrö som ett mindre problem som ogräs.[9]

Referenser

  1. ^ Jan Svatopluk Presl & Karel Bořivoj Presl (1819) Flora Čechica, s:133
  2. ^ Friedrich Karl Meyer (1973) Conspectus der Thlaspi-Arten Europas. Afrikas und Vorderasiens. Ur: Feddes Repertorium, vol. 84, nr. 5–6, s:463
  3. ^ Ihsan A. Al-Shehbaz (2014): A synopsis of the genus Noccaea (Coluteocarpeae, Brassicaceae). Ur: Harvard Papers in Botany, vol.19, nr.1, s:25–51. doi:10.3100/hpib.v19iss1.2014.n3 ( PDF)
  4. ^ ”Alpine Pennycress”. NatureGate. http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/alpine-pennycress. Läst 24 december 2013. 
  5. ^ ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. Läst 9 maj 2019. 
  6. ^ Artfakta, Namn och släktskap
  7. ^ Erich Oberdorfer (2001): Pflanzensoziologische Exkursionsflora für Deutschland und angrenzende Gebiete. Unter Mitarbeit von Angelika Schwabe und Theo Müller. 8., stark überarbeitete und ergänzte Auflage. Eugen Ulmer, Stuttgart (Hohenheim), ISBN 3-8001-3131-5, S. 448–449.
  8. ^ ”Växterna som städar jorden”. Sveriges television. Arkiverad från originalet den 17 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180217082544/http://urplay.se/program/204281-vaxterna-som-stadar-jorden. Läst 17 februari 2018. 
  9. ^ ”Ogräsrådgivaren - SLU!”. ograsradgivaren.slu.se. http://ograsradgivaren.slu.se/. Läst 27 december 2017. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Gebirgs-Hellerkraut.jpg
Författare/Upphovsman: Konrad Lackerbeck, Licens: CC BY-SA 2.5
Gebirgs-Hellerkraut (Thlaspi caerulescens J. & C. Presl); Zwiesel, Bayerischer Wald