BK Camelopardalis

BK Camelopardalis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildGiraffen
Rektascension03t 19m 59,27222s[1]
Deklination+65° 39′ 08,2519 ″[1]
Skenbar magnitud ()4,74[1] (4,76 – 4,90)[2]
Stjärntyp
SpektraltypB2.5 Vne[3]
U–B-0,77[4]
B–V-0,108 ± 0,002[1]
VariabeltypBe-stjärna[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-3,4 ± 3,5[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +10,506[5] mas/år
Dek.: -14,677[5] mas/år
Parallax ()6,0704 ± 0,3539[5]
Avstånd540 ± 30 lå (165 ± 10 pc)
Absolut magnitud ()-2,07[1]
Detaljer
Massa7,5[3] M☉
Radie4,0[6] R☉
Luminositet1 080,69[1] L☉
Temperatur18 720[7] K
Vinkelhastighet328[7] km/s
Ålder31,6[3] miljoner år
Andra beteckningar
HD 20336, GEN# +1.00020336, PLX 680, uvby98 100020336, ** BUP 43A, GSC 04061-01593, PLX 680.00, V* BK Cam, ** WSI 51, HGAM 196, PPM 14217, WDS J03200+6539A, AG+65 210, HIC 15520, ROT 444, WDS J03200+6539Aa,Ab, ALS 7684, HIP 15520, SAO 12704, WEB 2981, BD+65 340, HR 985, SKY# 5006, [JE82] 112, CCDM J03201+6540A, IDS 03112+6517 A, SV* ZI 180, [KW97] 15-18, CSI+65 340 1, IRAS 03155+6528, TD1 2041, AAVSO 0611+65, CSV 100264, JP11 764, TIC 345924714, Gaia DR3 491398310827131904, EM* MWC 65, LS I +65 26, TYC 4061-1593-1, Gaia DR2 491398310827131904, GC 3947, 2MASS J03195923+6539086, UBV 3163, GCRV 1824, N30 675, UBV M 9425 [8][9]

BK Camelopardalis, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Giraffen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 4,74[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 6,1 mas,[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 540 ljusår (ca 165 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -3,5 km/s.[1] Stjärnan antas ingå i gruppen Cassiopeia-Taurus av stjärnor med gemensam egenrörelse.[10]

Egenskaper

BK Camelopardalis är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B2.5 Vne.[3] där suffixet ’n’ anger diffusa linjer i dess spektrum på grund av snabb rotation. Förekomsten av emissionslinjer i spektrumet har varit känd åtminstone sedan 1895.[11] Den har en massa som är ca 7,5[3] solmassor, en radie som är ca 4[6] solradier och har ca 1 080 gånger solens utstrålning av energi[1] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 18 700 K.[7] Spektrogram av stjärnan har tagits sedan 1905, vilket ger en lång historik av dess variationscykler.[12] Den varierar i ljusstyrka från en topp på 4,76 ner till 4,90.[2]

BK Camelopardalis ligger i mitten av en cirkulär, skivliknande struktur som sträcker sig över 1,4 grader, vilken kan vara en "magnetisk trattliknande struktur" med emission i radiobandet. Neutralt väte längs denna stjärnas bana har visat sig vara bristfälligt, vilket kan vara resultatet av joniserande strålning från stjärnan.[13]

Två stjärnor har upplösts nära BK Camelopardalis. Den första, betecknade BK Camelopardalis Ab, ligger separerad med cirka 0,13 bågsekund. Om den är fysiskt förbunden med BK Camelopardalis, skulle det ha en omloppsperiod på flera decennier. Den andra stjärnan betecknas som BK Camelopardalis B men är sannolikt ett optiskt par med den centrala BK Camelopardalis, det vill säga ett slumpmässigt sammanträffande.[14]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, BK Camelopardalis, 27 mars 2022.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
  2. ^ [a b c d] Samus, N. N.; et al. (2017). "General Catalogue of Variable Stars". Astronomy Reports. 5.1. 61 (1): 80–88. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085. S2CID 125853869.
  3. ^ [a b c d e] Tetzlaff, N.; et al. (2011). "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 410 (1): 190–200. arXiv:1007.4883. Bibcode:2011MNRAS.410..190T. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x. S2CID 118629873.
  4. ^ Ducati, J. R. (2002). "Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  5. ^ [a b c d] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  6. ^ [a b] Underhill, A. B.; et al. (1979). "Effective temperatures, angular diameters, distances and linear radii for 160 O and B stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 189 (3): 601. Bibcode:1979MNRAS.189..601U. doi:10.1093/mnras/189.3.601.
  7. ^ [a b c] Zorec, J.; et al. (2005). "On the evolutionary status of Be stars. I. Field Be stars near the Sun". Astronomy and Astrophysics. 441 (1): 235–248. arXiv:astro-ph/0509119. Bibcode:2005A&A...441..235Z. doi:10.1051/0004-6361:20053051. S2CID 17592657.
  8. ^ BK Cam (unistra.fr). Hämtad 2022-10-13.
  9. ^ "BK Cam". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-08-12.
  10. ^ de Zeeuw, P. T.; et al. (January 1999), "A HIPPARCOS Census of the Nearby OB Associations", The Astronomical Journal, 117 (1): 354–399, arXiv:astro-ph/9809227, Bibcode:1999AJ....117..354D, doi:10.1086/300682, S2CID 16098861
  11. ^ Campbell, W. W. (October 1895). "Stars whose spectra contain both bright and dark hydrogen lines". Astrophysical Journal. 2: 177−183. Bibcode:1895ApJ.....2..177C. doi:10.1086/140127.
  12. ^ McLaughlin, Dean B. (May 1963). "The be Spectrum Variable HD 20336". Astrophysical Journal. 137: 1085. Bibcode:1963ApJ...137.1085M. doi:10.1086/147587.
  13. ^ Haverkorn, M.; et al. (June 2003). "Multi-frequency polarimetry of the Galactic radio background around 350 MHz. II. A region in Horologium around l = 137degr , b = 7degr". Astronomy and Astrophysics. 404: 233−247. arXiv:astro-ph/0304087. Bibcode:2003A&A...404..233H. doi:10.1051/0004-6361:20030530
  14. ^ Hutter, D. J.; Tycner, C.; Zavala, R. T.; Benson, J. A.; Hummel, C. A.; Zirm, H. (2021). "Surveying the Bright Stars by Optical Interferometry. III. A Magnitude-limited Multiplicity Survey of Classical Be Stars". The Astrophysical Journal Supplement Series. 257 (2): 69. arXiv:2109.06839. Bibcode:2021ApJS..257...69H. doi:10.3847/1538-4365/ac23cb. S2CID 237503492.

Externa länkar

Stjärnor i Giraffen
Bayer
Flamsteed
1 Camelopardalis  · 2 Camelopardalis  · 3 Camelopardalis  · 4 Camelopardalis  · 5 Camelopardalis  · 6 Camelopardalis  · 7 Camelopardalis  · 8 Camelopardalis  · 11 Camelopardalis  · 12 Camelopardalis  · 14 Camelopardalis  · 15 Camelopardalis  · 16 Camelopardalis  · 17 Camelopardalis  · 18 Camelopardalis  · 19 Camelopardalis  · 20 Camelopardalis  · 21 Camelopardalis  · 22 Camelopardalis  · 23 Camelopardalis  · 24 Camelopardalis  · 26 Camelopardalis  · 28 Camelopardalis  · 29 Camelopardalis  · 30 Camelopardalis  · 31 Camelopardalis  · 36 Camelopardalis  · 37 Camelopardalis  · 38 Camelopardalis  · 39 Camelopardalis  · 40 Camelopardalis  · 41 Camelopardalis  · 42 Camelopardalis  · 43 Camelopardalis  · 47 Camelopardalis  · 49 Camelopardalis  · 51 Camelopardalis  · 53 Camelopardalis
Variabler
HD
Övriga
2MASS 0532+8246  · Gliese 445  · PSR B0329+54  · Stein 2051  · Struve 1694  · XO-3

Media som används på denna webbplats

Camelopardalis IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Camelopardalis chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.