BD+60°2522
| BD+60°2522 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Cassiopeja |
| Rektascension | 23t 20m 44,5135 s[1] |
| Deklination | +61° 11′ 40,531″[1] |
| Skenbar magnitud () | +8,67 (v)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | O6.5(f)(n)p[3] |
| U–B | -0,62[2] |
| B–V | +0,41[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -26[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -2,662[1] mas/år Dek.: +0,388[1] mas/år |
| Parallax () | 0,3341 ± 0,0152[1] |
| Avstånd | 9 800 ± 400 lå (3 000 ± 100 pc) |
| Absolut magnitud () | -5,5[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 44[6] M☉ |
| Radie | 15[6] R☉ |
| Luminositet | 398 000[6] L☉ |
| Temperatur | 37 500[6] K |
| Vinkelhastighet | 178 - 240[6] km/s |
| Ålder | 2[7] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| BD+60 2522, AG+60 1555, ALS 12889, GSC 04279-01582, IRAS 23185+6055, LS III +60 68, 2MASS J23204452+6111404, PLX 5652, PPM 24384, SAO 20575, TYC 4279-1582-1, uvby98 276540270, Gaia DR2 2014149897293278848, Gaia EDR3 2014149897293278848, Gaia DR1 2014149892991418752 [8] | |
BD+60°2522 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeja. Den har en skenbar magnitud av ca 8,67[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,33 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 9 800 ljusår (ca 3 000 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -26 km/s.[4] Stjärnan ingår i stjärnföreningen Cassiopeia OB2 i Perseusarmen[7] av Vintergatan på ca 8 500 ljusårs avstånd från solen.[9]
Egenskaper
BD+60°2522 är en blå till vit ljusstark jättestjärna av spektralklass O6.5(f)(n)p,[3] som med sin stjärnvind har producerat Bubbelnebulosan (NGC 7635). Den exakta klassificeringen av stjärnan är osäker, med ett antal spektrala särdrag och inkonsekvenser mellan stjärnans utseende och effekterna på den närliggande nebulositeten, men det är utan tvekan en mycket ljusstark, het massiv stjärna.[5] Den har en massa som är ca 44[6] solmassor, en radie som är ca 15[6] solradier och har ca 398 000 gånger solens utstrålning av energi[6] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 37 500 K.[6]
Även om BD+60°2522 är cirka två miljoner år gammal, är den omgivande nebulosan tydligen bara ca 40 000 år gammal. Bubblan förväntas bildas som en chockfront där stjärnvinden möter interstellärt material i supersoniska hastigheter. Vinden från BD+60°2522 rör sig utåt med 1 800–2 500 km/s, vilket gör att stjärnan förlorar över en miljondels solmassa per år.[7]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, BD+60°2522, 6 juni 2022.
Noter
- ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
- ^ [a b] Walborn, Nolan R.; Howarth, Ian D.; Evans, Christopher J.; Crowther, Paul A.; Moffat, Anthony F. J.; St-Louis, Nicole; Fariña, Cecilia; Bosch, Guillermo L.; Morrell, Nidia I.; Barbá, Rodolfo H.; Van Loon, Jacco Th. (2010). "The Onfp Class in the Magellanic Clouds". The Astronomical Journal. 139 (3): 1283. arXiv:1001.4032. Bibcode:2010AJ....139.1283W. doi:10.1088/0004-6256/139/3/1283. S2CID 119297513.
- ^ [a b] Wilson, Ralph Elmer (1953). "General Catalogue of Stellar Radial Velocities". Carnegie Institute Washington D.C. Publication. Carnegie Institution of Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W. ISBN 9780598216885. LCCN 54001336.
- ^ [a b] Moore, B. D.; Walter, D. K.; Hester, J. J.; Scowen, P. A.; Dufour, R. J.; Buckalew, B. A. (2002). "Hubble Space Telescope Observations of the Windblown Nebula NGC 7635". The Astronomical Journal. 124 (6): 3313. Bibcode:2002AJ....124.3313M. doi:10.1086/344596.
- ^ [a b c d e f g h i] Rauw, G.; De Becker, M.; Vreux, J. -M. (2004). "Line profile variability in the spectra of Oef stars". Astronomy and Astrophysics. 399: 287–296. arXiv:astro-ph/0408253. Bibcode:2003A&A...399..287R. doi:10.1051/0004-6361:20021776.
- ^ [a b c] Anand, M. Y.; Kagali, B. A.; Murthy, Jayant (2009). "Study of Bubble nebula using IUE high resolution spectra". Bulletin of the Astronomical Society of India. 37 (1): 1. arXiv:0903.2828. Bibcode:2009BASI...37....1A.
- ^ SAO 20575 (unistra.fr) , Hämtad 2022-07-11.
- ^ Mason, Brian D.; Hartkopf, William I.; Gies, Douglas R.; Henry, Todd J.; Helsel, John W. (2009). "The High Angular Resolution Multiplicity of Massive Stars". The Astronomical Journal. 137 (2): 3358. arXiv:0811.0492. Bibcode:2009AJ....137.3358M. doi:10.1088/0004-6256/137/2/3358. S2CID 119268845.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Cassiopeia chart.
The Bubble Nebula (NGC 7635), marked with a compass and scale.