BAe Sea Eagle

Sea Eagle
Sea Eagle anti-ship missile side-view silhouette.png
TypSjömålsrobot
UrsprungslandStorbritannien Storbritannien
Servicehistoria
Brukstid1984 –
Används avIndien, Saudiarabien, Storbritannien
Produktionshistoria
Designdatum1976 – 1979
TillverkareBritish Aerospace
Produktionsperiod1982 – 1992
Specifikationer
Längd4,14 m (13 ft 7 in)
Vikt600 kg (1320 lb)
Spännvidd1,2 m (3 ft 11 in)
Diameter400 mm (15,75 in)
Stridsspetsvikt230 kg (505 lb)
TändrörAnslagsrör med fördröjning
MotorMicroturbo TRI-60 jetmotor
Bränsleflygfotogen
Målsökareaktiv radar
VapenbärareSea Harrier FRS.1,
Sea Harrier FA.2, Buccaneer, Tornado, Nimrod, Jaguar
Prestanda
Räckvidd285 km
Flyghöjd3 – 10 meter
Maxhastighet1040 km/h

Sea Eagle var en brittisk flygburen sjömålsrobot utvecklad av British Aerospace.

Historia

Studier för att konstruera en dedicerad sjömålsversion av roboten AJ.168 Martel genom att byta ut TV-målsökaren mot en radar-målsökare påbörjades redan 1973. Projektet gick under namnet P3T, men det stod snart klart att det krävdes längre räckvidd för att framgångsrikt kunna anfalla tungt beväpnade fientliga flottenheter. Därför började British Aerospace 1976 att konstruera en version av Martel-roboten med en jetmotor i stället för en raketmotor. De första provskjutningarna ägde rum under 1979 och produktionen startade 1982.

Roboten togs i tjänst i RAF och Royal Navy 1984 och ett program för att uppgradera Buccaneers att bära Sea Eagles inleddes. Eftersom Sea Eagle till skillnad från Martel-robotarna inte behövde någon datalänk-kapsel kunde totalt fyra robotar bäras. Indiens försvarsmakt köpte in Sea Eagle för att användas av deras Sea Harrier Mk.51, men den har även burits av andra flygplan till exempel Iljusjin Il-38 och försedd med extra startmotor av Sea King-helikoptrar.

Roboten togs ur tjänst i Storbritannien 2001[1] och i Indien 2008.[2]

Se även

Noter

  1. ^ Written Answers 19 Dec 2001 House of Commons
  2. ^ Cracks in India's missile shield Arkiverad 29 december 2011 hämtat från the Wayback Machine. Pakistan Defence

Källor

Media som används på denna webbplats