Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för enstaka år, varit positiv. Fram till 1998 var Centerpartiet starkaste parti i samtliga val, därefter har starkaste partiet växlat mellan det lokala Bjärepartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Liberalerna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Samma koalitionen styrde även under mandatperioden 2018–2022.
I området fanns Torekovs municipalsamhälle från 31 december 1879, Båstads köpings municipalsamhälle från 1900 (alternativt 1924) och Malens municipalsamhälle från 8 maj 1931. De två sistnämnda upplöstes vid årsskiftet 1936/1937 när Båstads köping bildades genom en ombildning av Båstads landskommun.
Båstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Båstads köping, Förslövsholms landskommun och Västra Bjäre landskommun samt en del ur Karups landskommun (Östra Karups församling), vilken del samtidigt överfördes från Hallands län till Kristianstads län.[8]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Ängelholms domsaga och ingår sedan 2001 i Helsingborgs domsaga.
Kommunen utgörs av en del av urbergshorsten Hallandsåsen. Kusten mellan Hovs hallar i nordväst och Båstad följer Hallandsåsen norra förkastningslinje, vilken är mycket brant. Stranden ändrar karaktär vid centralorten där Laholmsbukten tar över med sandstränder och dynområden. I söder gränsar Hallandsåsen till ett område med yngre kalkrik berggrund. Där är åkrarna vidsträckta och jorden rik på kalk. På urberget är jorden magrare, vilket ger mindre odlingsenheter vilka delvis utgörs av fruktodlingar. Inom Bjärekustens naturreservat, med exempelvis Hovs hallar, finns de mindre skogsområdena nära stranden.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Båstads kommun
Hela riket
Bebyggelse (13,7 %)
Skog (27,4 %)
Öppen myrmark (0,6 %)
Jordbruksmark (53,0 %)
Övrig mark (5,3 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns 15 naturreservat i Båstads kommun.[11] Bland dessa hittas exempelvis Axelstorps skogar på Hallandsåsens nordvästra sluttning. I området finns bland annat sumpalskog kring Bjäredsbäcken och Axelstorpsbäcken. I reservatet växer rödlistade arter som röd bokvårtlav, orangepudrad klotterlav och alsidenmossa.[12] Ett annat exempel är Hallands väderö som även är skyddat som Natura 2000-område. Det är ett av ett av Skånes större naturreservat och inkluderar grunda vatten, öar och skären runt huvudön. I delar av reservatet häckar fåglararter som ejder, tobisgrissla, tordmule och sillgrissla.[13]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 23 av 41 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2014 bildade Bjärepartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna en styrande koalition, mittkoalitionen. Dessa partier samlade 15 av fullmäktiges 41 mandat.[16]
Båstads valkretsar och resultat i omvalet 2015.
Valet 2014 överklagades dock efter att ett antal extra valsedlar dykt upp hos länsstyrelsen jämfört med kommunens egen räkning på valnatten, med följden att ett mandat i kommunfullmäktige bytte parti. Den 17 december 2014 beslutade Valprövningsnämnden att det skulle hållas omval i Båstads kommun.[17][18] Omvalet hölls den 10 maj samma år.
I valet 2015 röstade ungefär var tredje röstberättigad på Bjärepartiets och de bildade ett minoritetsstyre genom en valteknisk samverkan med Socialdemokraterna.[19] Mandatperioden 2018–2022 bildade Liberalerna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna en majoritetskoalition som samlade 21 av kommunfullmäktiges 41 mandat.[20] Koalitionen, Samverkan för Bjäre, fortsätter styra i majoritet under mandatperioden 2022–2026.[21]
Järnvägens tillkomst i slutet av 1800-talet (invigd 1885) medförde att både Grevie och Båstad fick ett uppsving. Ett helt nytt samhälle växte fram i Grevie med verksamheter inom främst skjutstrafik, handel och hotellverksamhet. I och med järnvägen tillkom också de första badgästerna, men också början till industrialiseringen. I början av 2020-talet var viktiga näringar industri, handel, turism och jordbruk. Näringslivet i Östra Karup är så gott som helt uppbyggt på jordbruket. Bland större industrier i kommunen återfanns Lindab Ventilation AB, Nolato Polymer AB, Peab och Lindab Profil AB. Även besöksnäringarna var av stor betydelse för näringslivet.[9]
Blasonering: I fält av silver ett rött tremastat kofferdifartyg med tre råsegel på de främre masterna och ett latinmesansegel på mesanmasten, som har en naturfärgad svensk flagga på toppen.
Förebild till vapnet är ett sigill från 1783, och det fastställdes av Kungl. Maj:t1941. 1974 registrerades vapnet för den nya kommunen; ingen konkurrens fanns.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.