Bärspov

Bärspov
Status i världen: Akut hotad[1]
Illustration av Archibald Thorburn.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningVadare
Charadrii
FamiljSnäppor
Scolopacidae
UnderfamiljTringinae
TribusSpovar
Numeniini
SläkteNumenius
ArtBärspov
N. borealis
Vetenskapligt namn
§ Numenius borealis
Auktor(Forster, 1772)
Utbredning
Synonymer
  • Eskimåspov
  • Mesoscolopax borealis

Bärspov[2] (Numenius borealis), tidigare eskimåspov, är en av Nya världens spovar[3] som är akut hotad. Senaste väldokumenterade observationerna skedde på 1960-talet och arten befaras vara utdöd.[4]

Utseende och läte

Uppstoppad bärspov.

Bärspov mäter 30,5-33 cm.[5] Adulta individer har långa mörkgrå ben och en lång lätt nedåtkrökt näbb. Ovansidan är brunvattrad och undersidan ljusbrun och den påminner mycket om den amerikanska underarten av småspov men är mindre till storleken. Den säkraste karaktären i fält är att undersidan av vingen är ostreckad.[6] Till skillnad från dvärgspoven är bärspoven något större, mer långvingad, har kortare ben och varmare toner i fjäderdräkten.

Dess läten är dåligt dokumenterade men omfattar klara visslande toner.[7]

Utbredning och biotop

Bärspoven är en flyttfågel som häckade på tundran i västra arktiska Kanada och Alaska. Den hade sina övervintringsområden i Argentina och främst på Pampas dit den flyttade på sensommaren och återvänd till sina häckningslokaler i februari.[5] Det finns enstaka historiska observationer av arten i Västeuropa. På 1800-talet följde miljontals bärspovar en flyttrutt som gick från Yukon och Northwest Territories österut utmed Kanadas nordvästkust och sedan söderut över Atlanten till Sydamerika och sina vinterkvarter. På återflytten korsade de Great Plains.[8]

Ekologi

Bärspoven födosökte genom att sticka ned sin långa näbb i marken efter ryggradslösa djur, men de tog även byten direkt från marken. Under höstflytten i Kanada levde de nästan uteslutande av bär, därav det svenska namnet. Häckningsperioden inföll förmodligen i juni. Boet placerades dolt direkt på marken i öppna biotoper och bestod av tuvor av torrt gräs och löv. Äggen är gröna med bruna fläckar.[9] Mycket av häckningsbiologin är okänd, exempelvis vilken part som skötte ruvningen eller hur länge ruvningen pågick.[9]

Taxonomi

Illustration av bärspov, av Henry Eeles Dresser från 1870-talet.

Arten beskrevs taxonomiskt första gången 1772 av Johann Reinhold Forster.[10] Bärspoven är en vadarfågel som tillhör spovsläktet Numenius men placerades tidigare i det egna släktet Mesoscolopax.[11] Dess närmsta släkting är den asiatiska dvärgspoven (Numenius minutus) vilken utgör dess systerart.

Bärspoven och människan

Status och hot

Bärspoven kan ha varit en av Nordamerikas vanligaste vadare med en population på miljontals individer. Men uppodlingen av prärien under 1800-talet ledde till att dess rastplatser försvann och samtidigt utrotades vandringsgräshoppan (Melanoplus spretus), som var dess viktigaste basföda inför sista etappen av vårflytten.[1][12] Detta i kombination med habitatförluster i vinterkvarteren och en systematisk jakt under vårflyttningen under passagen av Great Plains, gick hårt åt populationen. I slutet av 1800-talet dödades upp till två miljoner bärspovar om året och på bara några årtionden hade arten blivit så sällsynt att jaktförbud infördes 1916.[12] De sista väldokumenterade observationerna av arten skedde 1962 på Galveston Island i Texas då arten fotograferades, och 1963 på Barbados då ett specimen insamlades.[1] Senaste observationen av arten i sina vinterkvarter skedde 1939. Trovärdiga observationer har förekommit efter detta, bland annat på 1980-talet.[1] Senast skedde det 2002 i Massachusetts men utan fotodokumenation är denna observation inte officiellt godkänd.[12]

Namn

Fram till 2024 var artens officiella svenska trivialnamn "eskimåspov". Birdlife Sveriges taxonomikommitté valde dock att justera namnet av två skäl. Samlingsbegreppet eskimå har använts för ett flertal ursprungsbefolkningar som lever från Grönland och västerut över Nordamerika och Sibirien – och spoven häckade bara i en begränsad del av nordvästligaste Nordamerika. Andra orsaken är att ordet eskimå är värdeladdat och upplevs som kränkande av delar av de berörda ursprungsbefolkningarna. I Sverige har Diskrimineringsombudsmannen sagt att ordet bör undvikas.[4] I Kanada och USA pågår ett arbete att fasa ut ordet ur officiella dokument[13][14][15][16][17] och amerikanska ornitologiska föreningen AOS har fattat ett beslut om att ersätta namnet Eskimo Curlew. Namnet bärspov syftar på artens födoval, då den både på häcklokal och under flytt ska ha livnärt sig på olika bär, framför allt kråkbär.[4]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2013 Numenius borealis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  4. ^ [a b c] Taxonomikommittén (2024-09-09) Tänk att få möta bärspoven, Facebook, läst 2024-09-22
  5. ^ [a b] Ellis, Richard (2004). No Turning Back: The Life and Death of Animal Species. New York: Harper Perennial. sid. 178. ISBN 0-06-055804-0 
  6. ^ Townsend, 1933
  7. ^ Gollop, 1986
  8. ^ Kenn Kaufman (1996). Lives of North American Birds. ISBN 0-395-77017-3 
  9. ^ [a b] John K. Terres (1980). The Audubon Society Encyclopedia of North American Birds. sid. 776. ISBN 0-394-46651-9 
  10. ^ ”Coraciiformes”. http://www.zoonomen.net/avtax/frame.html. Läst 21 december 2007. 
  11. ^ South American Classification Committee American Ornithologists' Union. ”A classification of the bird species of South America Part 02”. Arkiverad från originalet den 12 april 2008. https://web.archive.org/web/20080412122247/http://www.museum.lsu.edu/~Remsen/SACCBaseline02.html. Läst 12 januari 2008. 
  12. ^ [a b c] Samuel Hansson (2008) Vingar över prärien, Vår fågelvärld, 65 (8):12-19
  13. ^ ”Words First An Evolving Terminology Relating to Aboriginal Peoples in Canada Communications Branch Indian and Northern Affairs Canada October 2002”. Words First An Evolving Terminology Relating to Aboriginal Peoples in Canada Communications Branch Indian and Northern Affairs Canada October 2002. June 8, 2020. http://www.publications.gc.ca/collections/Collection/R2-236-2002E.pdf. ”The term "Eskimo", applied to Inuit by European explorers, is no longer used in Canada.” 
  14. ^ ”Inuit”. Inuit. Library and Archives Canada. 15 October 2013. https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/aboriginal-heritage/inuit/Pages/introduction.aspx. 
  15. ^ MacDonald-Dupuis, Natasha (December 16, 2015). ”The Little-Known History of How the Canadian Government Made Inuit Wear 'Eskimo Tags'”. The Little-Known History of How the Canadian Government Made Inuit Wear 'Eskimo Tags'. https://www.vice.com/en_us/article/xd7ka4/the-little-known-history-of-how-the-canadian-government-made-inuit-wear-eskimo-tags. 
  16. ^ ”Obama signs measure to get rid of the word 'Eskimo' in federal laws” (på amerikansk engelska). Anchorage Daily News. 24 maj 2016. https://www.adn.com/alaska-news/2016/05/23/obama-signs-measure-to-get-rid-of-the-word-eskimo-in-federal-laws/. Läst 14 juli 2020. 
  17. ^ Meng, Grace (May 20, 2016). ”H.R.4238 – 114th Congress (2015–2016): To amend the Department of Energy Organization Act and the Local Public Works Capital Development and Investment Act of 1976 to modernize terms relating to minorities.”. congress.gov. https://www.congress.gov/bill/114th-congress/house-bill/4238. 

Källor

  • BirdLife International (2009) Numenius borealis Från: IUCN 2009. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2009.2. <www.iucnredlist.org>. Läst 14 februari 2010.
  • del Hoyo, J.; Elliott, A. & Sargatal, J. (editors) (1996): Handbook of Birds of the World, Vol. 3: Hoatzin to auks. Lynx Edicions, Barcelona. ISBN 84-87334-22-9
  • Gollop, J.B. (1986) Eskimo Curlew: A Vanishing Species?. Saskatchewan Natural History Society, <www.npwrc.usgs.gov>, läst 2010-02-14
  • National Geographic Society (2002): Field Guide to the Birds of North America. National Geographic, Washington DC. ISBN 0-7922-6877-6
  • Townsend, Charles W. (1933): Sight Records of the Eskimo Curlew. Auk 50(2): 214. PDF fulltext

Externa länkar

Katalogdata
​ • Arkive: eskimo-curlew/numenius-borealis​​​​ • EoL: 45509189​ • GBIF: 2481783​​​ • Inaturalist: 3895​ • ITIS: 176605​ • IUCN: 22693170​ • NCBI: 2854752​ • Fossilworks: 83477​ • WoRMS: 159038​​​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 96837​​​​ • Avibase: FB9305DB788ED649​​ • Species+: 5141​ • Xeno-canto: Numenius-borealis​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Numenius borealis2.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY 2.0
A mounted Eskimo Curlew (Numenius borealis)
Numenius borealis.jpg
Eskimo Curlew by Archibald Thorburn (1860 - 1935).
Numenius borealis map.svg
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
 
Nonbreeding
 
Breeding
Eskimo Curlew.jpg
Esquimaux Curlew (Numenius Borealis) Hand-colored lithograph from A History of the Birds of Europe (1871-1881) by Henry Eeles Dresser (1838-1915).