Bägaren
| Bägaren | |
 | |
| Lista över stjärnor i Bägaren | |
| Latinskt namn | Crater |
|---|---|
| Förkortning | Crt |
| Rektascension | 11 h |
| Deklination | -16° |
| Area | 282 grad² (53) |
| Huvudstjärnor | 4 |
| Bayer/Flamsteedstjärnor | 12 |
| Stjärnor med exoplaneter | 7 |
| Stjärnor med skenbar magnitud < 3 | 0 |
| Stjärnor närmare än 50 ljusår | 0 |
| Ljusaste stjärnan | Delta Crateris, Labrum (3,57m) |
| Närmaste stjärnan | LHS 2358 (34,86 lå) |
| Messierobjekt | 0 |
| Meteorregn | Eta Cratiderna |
| Närliggande stjärnbilder | Lejonet Sextanten Vattenormen Korpen Jungfrun |
| Synlig vid latituder mellan +65° och −90° Bäst synlig klockan 21:00 under april. | |
Bägaren (Crater på latin) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen.[1][2][3] Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella astronomiska unionen.[4]
Historik
Bägaren var en av de 48 konstellationerna som listades av den antike astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.
Mytologi
Enligt den grekiska mytologin så skickade Apollon korpen hämta vatten med en bägare, men korpen stannade för att äta fikon. Instället för att berätta sanningen så ljög korpen att ormen hade hindrat honom från att nå vattnet, och så höll han en orm i sin näbb som bevis. Apollon förstod att det var en lögn och kastade upp korpen, bägaren och ormen på stjärnhimlen. Dessutom straffade han den lögnaktiga fågeln extra genom att se till att bägaren skulle vara utom räckhåll.[5]
Stjärnor
Bägarens huvudstjärnor är ljussvaga grannar till Korpens stjärnbild.[6][3]
- δ - Delta Crateris (Labrum) är en orange jättestjärna av magnitud 3,56.
- γ - Gamma Crateris är en dubbelstjärna av sammanlagd magnitud 4,06. Huvudstjärnan är en vit stjärna av magnitud 4,08 och följeslagaren är av magnitud 9.8.
- α - Alfa Crateris (Alkes) är en orange jätte av magnitud 4,08.
- β - Beta Crateris (Al Sharasif) är en vit stjärna av magnitud 4,46.
- θ - Theta Crateris är en blåvit stjärna av magnitud 4.70.
- ζ - Zeta Crateris är en gul jätte av magnitud 4.71.
- ε - Epsilon Crateris är en orange jätte av magnitud 4,81.
- λ - Lambda Crateris är en gulvit dubbelstjärna av magnitud 5,08.
- η - Eta Crateris är en vit stjärna av magnitud 5,17.
Djuprymdsobjekt
Galaxer
Det finns inga Messier-objekt i Bägaren.[6][3]
- NGC 3511 är en spiralgalax av magnitud 11,0.
- NGC 3887 är en spiralgalax av magnitud 10,6, som ligger 68 miljoner ljusår bort och som upptäcktes av William Herschel 1785.
- NGC 3962 är en elliptisk galax av magnitud 10,7.
- NGC 3981 är en spiralgalax av magnitud 11,0.
Kvasarer
- RX J1131-1231 ligger 6 miljarder ljusår bort. Det svarta hålet i mitten av kvasaren var det första svarta hålet vars rotation kunde mätas direkt.[7]
Referenser
- ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9
- ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 25 januari 2014.
- ^ [a b c] ”Crater Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/crater-constellation/. Läst 25 januari 2014.
- ^ http://www.iau.org/ The International Astronomical Union (IAU)
- ^ Ridpath & Tirion 2001, ss. 128-130.
- ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 360-361. ISBN 978-3-8331-4371-7
- ^ Nola Taylor Redd (5 mars 2014). ”Monster Black Hole Spins at Half the Speed of Light”. Space.com. http://www.space.com/24936-supermassive-black-hole-spin-quasar.html. Läst 5 mars 2014.
| ||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 4.0
IAU Crater chart
Combination image of quasar RX J1131 (center) taken via NASA’s Chandra X-ray Observatory and the Hubble Space Telescope.
Författare/Upphovsman: Till Credner, Licens: CC BY-SA 3.0
Photography of the constellation Crater, the cup