Azerbajdzjans flagga

Azerbajdzjans flagga
Azerbajdzjans flagga
AnvändningNations- och handelsflagga Nationalflagga
Proportioner1:2
Antagen5 februari 1991
Azerbajdzjanska SSR:s flagga 1952-1991.

Azerbajdzjans flagga är en trikolor med horisontella band i blått, rött och grönt. Flaggan antogs i samband med självständigheten 1991. Proportionerna är 1:2.

Symbolik

Det blå fältet står för Centralasiens turkfolk, det röda representerar det europeiska inflytandet i landet och det gröna fältet står för islam. Mitt på flaggan finns en vit stjärna och månskära. Månskäran är en traditionell symbol för islam, och anknyter till motsvarande symbol i den turkiska flaggan. Stjärnans åtta uddar representerar de åtta turkspråkiga folkgrupperna.

Färger

FärgmodellBlåRödGrön
Pantone[1]306 CRed 032 C362 C
RGB[2]0, 181, 226 (#00b5e2)239, 51, 64 (#ef3340)80, 158, 47 (#509e2f)

Historik

Flaggan skapades för det självständiga Azerbajdzjan som existerade mellan 1918 och 1920, efter tsardömets kollaps. Flaggan hade då den vita halvmånen och stjärnan närmare den inre kanten. Den självständiga azerbajdzjanska republiken upphörde att existera när sovjetiska trupper invaderade i april 1920.[3] Den gamla nationsflaggan återinfördes i en modifierad version efter Sovjetunionens fall.

Referenser

Källor

Noter

  1. ^ ”“Azərbaycan Respublikası Dövlət bayrağının istifadəsi qaydaları haqqında” Azərbaycan Respublikasının Qanununda dəyişiklik edilməsi barədə” (på azerbajdzjanska). “Azərbaycan Respublikası Dövlət bayrağının istifadəsi qaydaları haqqında” Azərbaycan Respublikasının Qanununda dəyişiklik edilməsi barədə. Azərbaycan Respublikasının Milli Məclisi. http://www.meclis.gov.az/?/az/legislation/view/2485. 
  2. ^ ”Pantone Color Picker”. Pantone Color Picker. Pantone LLC. http://www.pantone.com/pages/pantone/colorfinder.aspx. Läst 9 december 2009. 
  3. ^ FOTW, läst 2009-06-10

Se även

Media som används på denna webbplats

FIAV 111111.svg
Vexillological Symbol according to FIAV / W. Smith: National flag and ensign
military sea use
military land use
public sea use
public land use
private sea use
private land use