Axel Ringvall

Axel Ringvall
Axel Ringvall som Greve Lothar i En valsdröm på Oscarsteatern 1908.
Axel Ringvall som Greve Lothar i En valsdröm på Oscarsteatern 1908.
FöddAxel Wilhelm Ringvall
17 augusti 1860
Stockholm
Död21 december 1927 (67 år)
Stockholm
Aktiva år1880-1927
MakaBertha Wallin
(1883-1927)
IMDb SFDb

Axel Wilhelm Ringvall, född den 17 augusti 1860 i Stockholm, död den 21 december 1927 i samma stad,[1] var en svensk skådespelare, revyartist och operettsångare.

Biografi

Ringvall scendebuterade i Uppsala 1880 hos det Fröbergska sällskapet i rollen som Briquet i Nya garnisonen eller Sju flickor i uniform och blev kvar hos Fröberg till 1882. Därefter i roller på Tivoli i Kristiania, på Djurgårdsteatern och Södra Teatern. Från hösten 1884 och fram till våren 1887 var han fast engagerad hos Frithiof Carlbergs operettsällskap i en säsong för att sedan flytta till "Murre" Fröbergs sällskap. Där stannade han till våren 1894.

Till sist hamnade han 1898 hos Albert Ranft och där blev han den komiska operettbegåvningen, inte minst på Oscarsteatern, allt ifrån dess öppnande 1906. Berömda roller var Pomasrel i Kyska Susanna 1911 och Inmari i Geishan 1913. Han lyckades också klara övergången till moderna operetter och spelade Baron Zeta i Glada änkan 1907 och Couder i Dollarprinsessan 1910. Under sju somrar var han ledare för Brunnshusteatern i Helsingfors och i tre somrar för Kristallsalongen på Djurgården.

Han var även en duktig vissångare och for på vis- och deklamationsturnéer där han gärna sjöng ur Elias Sehlstedts repertoar. Han medverkade också på ett stort antal grammofoninspelningar.

Under tiden 1908-1927 hade han elva filmroller av vilka kan nämnas som Onkel Bräsig i Livet på landet 1924. En roll som han även spelade på teaterscener vid olika tillfällen.

Ringvall var gift med operettsångerskan Bertha Wallin. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [2]

Filmografi (urval)

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1894Podostan i BergamoLilla frun
Charles Lecocq, Eugène Leterrier och Albert Vanloo		Vasateatern[3]
Saint-Clair, aktörLilla mamma
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru		Vasateatern[4]
Timofey Gawrilowitsch Kantschukoff, rysk generalFatinitza
Franz von Suppé		Vasateatern[5]
1898Markis InmariGeishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		Vasateatern[6]
1901Troupeau, f.d. lamphandlareBellevilles mö
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		Axel BosinSödra Teatern[7]
1903Frank, fängelsedirektörLäderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée		Vasateatern[8]
1905Kungen av AragonienBåde hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume		Östermalmsteatern[9]
GargousseSurcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot 		Axel RingvallÖstermalmsteatern[10]
Madame Scherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau		Östermalmsteatern[11]
PolismästarenLandsvägsriddarna
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held		Östermalmsteatern[12]
JupiterOrfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Östermalmsteatern[13]
1906Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré		Östermalmsteatern[14][15]
PapillonHertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton		Östermalmsteatern[16]
PietroFrihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Oscarsteatern[17][18]
1907MaroufleLille hertigen
Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Oscarsteatern[19]
Baron Mirko ZetaGlada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		Axel BosinOscarsteatern[20][21]
NiklasTalismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy		Oscarsteatern[22]
Skytte-Lisa
Edmund Eysler och Karl Lindau		Oscarsteatern[23]
GargousseSurcouf
Robert Planquette och Henri Chivot		Oscarsteatern[24]
Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		Oscarsteatern[25]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet		Emil LindenOscarsteatern[26]
1908FrankLäderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée		Oscarsteatern[27]
John CouderDollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		Axel BosinOscarsteatern[28]
1909Greve TimotejFatinitza
Franz von Suppé		Oscarsteatern[29]
GeneraldirektörenFrånskilda frun
Leo Fall		Oscarsteatern
Furst KrakowskiFortunas gunstling
Karl Gilck		Carl BarcklindOscarsteatern[30]
AlkaldenSkatten
Helfrid Lambert		Oscarsteatern[31][32]
OllendorfTiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		Oscarsteatern[31]
1910RadabümMahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau		Oscarsteatern[33]
Kálmán ZsupanZigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer		Oscarsteatern[34]
1911CalchasSköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Oscarsteatern[35][36]
PolisministernVackra ladyn
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar		Emil LindenOscarsteatern[37]
PomarelKyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski		Oscarsteatern[38]
Wienerblod
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller		Oscarsteatern[39]
1912PietroFrihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Albert RanftOscarsteatern[40]
Stockholmsgreker, eller Olympen-Stadsgården-Stadion, revy
Emil Norlander		Axel RingvallKristallsalongen[41]
Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau		Emil LindenOscarsteatern[42]
Prinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky		Oscarsteatern[43]
Konung MagaweweGri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		Emil LindenOscarsteatern[44]
Karl X GustavBiografflugan
Walter Kollo och Willy Bredschneider		Oscarsteatern[45]
1913MikadonMikadon
W.S. Gilbert och Arthur Sullivan		August BodénOscarsteatern[46]
Tjusiga Magnusson, eller En Venustävlan på Munkbron, revy
Emil Norlander		Axel RingvallKristallsalongen[47]
1915Poire, impressarioMadame Szibill
Victor Jacobi		Oskar TextoriusOscarsteatern[48]
Lyckoflickan
Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot		Axel RingvallOscarsteatern[49]
1916Lotta gråter och Kalle skrattar (Jeanne qui pleure et Jean qui rit)
Jacques Offenbach, Charles Nuitter och Étienne Tréfeu		Kristallsalongen
Pinetdrottningen, eller Stockholmskannibaler på krigsstråt, revy
Emil Norlander		Axel HultmanKristallsalongen[50]
1917Leopold MariaCsardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		Oskar TextoriusOscarsteatern[51][52]
Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté		Oscarsteatern[53]
1919Mr Jack
Anders Eje och Fred Winter		Carl BarcklindOscarsteatern[54]
1920En balnatt
Oscar Straus, Leopold Jacobson och Robert Bodanzky		Elvin OttosonOscarsteatern[55]
LambertuccioBoccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		Carl BarcklindOscarsteatern[56]
1921Damen i hermelin
Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch		Carl BarcklindOscarsteatern[57]
Överste OllendorffTiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		Elvin OttosonOscarsteatern[58]
1922LucullusLucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		Carl BarcklindOscarsteatern[59]
1923Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		Nils JohannissonOscarsteatern[60]
Lord WebsterKatja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher		Nils JohannissonOscarsteatern[61]
Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall		Nils JohannissonOscarsteatern[62]
Konung MagaweweGri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		Elvin OttosonOscarsteatern[63]
1924På hal is
Franz Arnold och Ernst Bach		Knut NyblomVasateatern[64]
Rajhan
Anders Eje och Fred Winter		Nils JohannissonOscarsteatern[65]
FurstenOperettprinsessan
Richard Kessler, Will Steinberg och Walter Brommé		Nils JohannissonOscarsteatern[66]
Det österrikiske sändebudetKvinnan i purpur
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher		Nils JohannissonOscarsteatern[67]
1925Karl Stephan LiebenbergGrevinnan Mariza
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán		Nils JohannissonOscarsteatern[68]
JultomtenJulstjärnan
Sverre Brandt och Johan Halvorsen		Nils JohannissonOscarsteatern[69]
1927PampylosCleopatras pärlor
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		Oskar TextoriusVasateatern[70][71]

Regi (ej komplett)

ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1905Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot Östermalmsteatern[10]
1913Tiggarstudenten
Der Bettelstudent		Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich ZellOscarsteatern
1915Lyckoflickan
La Mascotte		Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles ChivotOscarsteatern[49]
1916Afrikaresan
Franz von Suppé och Richard GenéeOscarsteatern
1917Öregrund-Östhammar
Selfrid KinmansonOscarsteatern
Prinsessan som inte ville skratta
Helge MalmbergOscarsteatern
1919Sköna Helena
La belle Hélène		Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic HalévyOscarsteatern
1925Mikadon
The Mikado or The Town of Titipu		W.S. Gilbert och Arthur SullivanOscarsteatern

Rollporträtt

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-08/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 5 mars 2016. 
  4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-12-18/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-12-01&to=1894-12-31. Läst 26 april 2016. 
  6. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur: Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 september 1901. https://arkivet.dn.se/tidning/1901-09-04/11292A/2. Läst 29 december 2019. 
  8. ^ E. N-m (24 september 1903). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-24/12017A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ [a b] Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  13. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  15. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  17. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  18. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-11/13191a/3. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  21. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-29/13475A/3. Läst 26 juli 2015. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016.  Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  27. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016.  Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  29. ^ Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 192. Libris 1404046 
  30. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 13 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ [a b] Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  32. ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  33. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016.  Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  34. ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  35. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-04/14605/9. Läst 2 augusti 2015. 
  36. ^ ”'Sköna Helena' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-30/14157/7. Läst 7 augusti 2015. 
  37. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  38. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  39. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  40. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  41. ^ Hbg. (2 juni 1912). ”'Stockholmsgreker' - Emil Norlanders senaste”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1912-06-02/15104/11. Läst 21 april 2024. 
  42. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  43. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  44. ^ Frans J. Huss, red (1912). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 32 (16-20): sid. 96. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630021319/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1912_no_16_20.pdf. Läst 27 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  45. ^ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  46. ^ ”Mikadon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24994&pos=97. Läst 9 juni 2015. 
  47. ^ Anna-Lisa (2 juni 1913). ”Norlandersrevyen på Kristallsalongen”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-06-02/15459/6. Läst 21 april 2024. 
  48. ^ ”Teatersäsongen i fullt flor: tre premiärer på onsdagen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-02/237A/1. Läst 13 april 2016. 
  49. ^ [a b] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015. 
  50. ^ X. X. (2 juni 1916). ”Sommarrevyerna”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1916-06-02/148/6. Läst 21 april 2024. 
  51. ^ ”Musikverket”. Czardasfurstinnan. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24978&pos=22. Läst 24 juni 2015. 
  52. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. Libris 8081302 
  53. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015. 
  54. ^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 190. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015. 
  55. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-02/236/11. Läst 21 juli 2015. 
  56. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 49. Libris 784760 
  57. ^ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015. 
  58. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  59. ^ Rosengren (1948), sid 68
  60. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 13. 31 mars 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-03-31/86/13. Läst 26 juli 2015. 
  61. ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015. 
  62. ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015. 
  63. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  64. ^ Bo Bergman (20 januari 1924). ”Axel Ringvall på Vasateatern: 'På hal is' – Spex, sällskapsteater, karusell och diagonaltramp”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-20/19/6. Läst 29 augusti 2015. 
  65. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015. 
  66. ^ E. N-in (11 oktober 1924). ”'Operettprinsessan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-11/278/10. Läst 29 augusti 2015. 
  67. ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017. 
  68. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  69. ^ Musik- och teaterbloggen
  70. ^ O. N-ll (16 februari 1927). ”'Cleopatras pärlor' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-16/45/11. Läst 29 augusti 2015. 
  71. ^ Rosengren (1948), sid 122

Källor

  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 12, Olds-Rundq. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 214. Libris 7665090. ISBN 91-7752-270-2 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 168-169. Libris 1404046 

Vidare läsning

  • Ailly, Sven d' (1918). Axel Ringvall som skådespelare och människa. Publikens gunstlingar, 99-0273889-3 ; 2. Stockholm. Libris 1528324 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Axel Ringvall.jpg
Axel Ringvall i filmen En lyckoriddare (1921)
Axel Ringvall-Valsdrom.jpg
Axcel Ringvall i En valsdröm
Franskilda frun.jpg
Carl Barcklind, Inga Berentz och Axel Ringvall i operetten Frånskilda frun
Axel Ringvall Jupiter 1895.jpg
Axel Ringvall (1860-1927) som Jupiter i Orfeus i underjorden - Orphée aux Enfers, Vasateatern 1895